Hål i huvudet!

När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked sägs det, men när  det faller miljoner över kommunen kan de styrande sprida pengarna som höstlöven för vinden.

Hedemora kommun har fått ett extra statsbidrag på 59,1 mkr som kompensation för ökade kostnader i flyktingmottagandet. Miljoner att använda för att komma tillrätta med de stora obalanser som Hedemora dras med i sin organisation… skulle man tycka. Men icke sa kommunalråden … drygt hälften, 30 mkr, skickar vi till pensionskassan så minskar vi våra kostnader med drygt 1 mkr om året i 20 år. Kommunalrådsmatematik på hög nivå!

Detta gör man i en tid med årligen ökande ohälsotal bland kommunens anställda och när stora grupper av medarbetare vittnar om att de ”går på knäna”. Med sjuktal inom Vård och omsorg på 10,7 %, Socialförvaltningen på 6,2 % och Bildning på 6,4 %  är det uppenbart att Hedemora  har akuta organisations- och arbetsmiljöproblem. Inom Bildning och Vård- och omsorg  är c:a 75 årsarbetare av c:a 850 ständigt borta från jobbet  och hur många som  går till jobbet trots att de inte mår bra kan vi bara gissa.

Lärarförbundet har under det senaste året vid ett flertal tillfällen i ”Öppna brev” till  Fullmäktiges ledamöter vittnat om det akuta läget inom skolan. De har radat upp den ena omöjliga situationen efter den andra, pekat på resursbrist och en ohållbar arbetssituation. Om lärare som inte längre orkar utan sjukskriver sig, om  lärare som sover dåligt om nätterna och om lärare som funderar på att byta yrke.

Inom vård och omsorg har de anställda påtalat att grundbemanningen är fel och att det råder en ”Låt-gå”-kultur inom förvaltningen. Allvarliga påpekanden kan man tycka.

Personalsituationen i Hedemora kommun präglas dessutom av hög personalomsättning. Flera chefer har slutat och det har varit trögt med tillsättning av nya chefer. Chefer har också varit sjuka. Personalavdelningen har varit underbemannad och fokus har varit att klara vardagen med bemanning av verksamheter och betala ut löner. Att arbeta långsiktigt har varit av underordnad betydelse.

Flyktingmottagandet har naturligtvis inneburit stora ansträngningar för de flesta av verksamheterna men kanske framförallt inom skolan. Men vi måste också hålla i minnet att under de senaste åren Vård /omsorgs- och Bildningsförvaltningen varit utsatta för besparingskampanjer där osthyveln/ kniven skurit i verksamheterna.  Panikåtgärder till följd av överskridande av från början orealistiska budgetar där ekonomiska och personella resurser blivit föremål för godtyckliga åtgärder. För den med någon kännedom och insikt i hur organisationer fungerar och organisationsutveckling kommer inte utvecklingen som någon större överraskning. Det var väntat!

Ska man lyckas med organisationsförändringar och kostnadsreduceringar måste man sätta klara och tydliga mål, arbeta med strukturer snarare än detaljer, långsiktigt tänkande och skapa förståelse hos de berörda. Arbeta med de anställda och inte emot! Man måste också vara beredd att kortsiktigt satsa resurser för att långsiktigt och uthålligt skörda vinster. Låta pengarna arbeta i verksamheten och för verksamheten.

Efter att under drygt 30 år av mitt yrkesliv varit ansvarig för och drivit organisationsförändringar och organisationsutveckling i större verksamheter vågar jag påstå att Hedemoras organisatoriska obalanser inte löses med några ”quick-fix” utan kommer att kräva genomtänkta insatser, under lång tid och kräva ekonomiska satsningar. Men det kommer att betala sig fullt ut och skapa betydande framtida budgettillskott.

Det är beklämmande att se att majoriteten (S+C+V) i Hedemora fullmäktige avser att avsätta 30 mkr av det extra stadsbidragets 59,1 mkr till en partiell inlösen av pensioner när organisationen mår dåligt och resurser i stället behöver tillföras i verksamheterna. Det är syniskt!

Låt pengarna i stället jobba åt kommunen… i kommunen,… satsa dom på Vård/ omsorg.. och Bildning….. satsa på personalen genom arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som ger bra arbetsförhållanden och sänker ohälsan. Lyssna till personalen!

Kommunlistan, det parti jag representerar i Fullmäktige, anser att av de 59,1 mkr ska 20 mkr avsättas till Omsorgsförvaltningen  och 15 mkr till Bildningsförvaltningen för riktade insatser som befrämjar personalens arbetsglädje och arbetsmiljö. Arbetet ska genomföras i nära samarbete mellan förvaltningsledning och personal.   Politiken ska sätta tydliga mål, avdela resurser och därefter är det verksamheternas uppgift att utan detaljstyrning från den politiska ledningen genomföra uppdraget.

När kommunens direkta kostnader för sjukfrånvaron 2014 uppgick till 14 mkr exkl. vikariekostnader och då sjukfrånvaron ytterligare ökat under 2015 torde 2015 års direkta kostnader ligga än högre. Till detta ska också läggas indirekta kostnader för vikarier och störningar i det dagliga arbetet vilka uppgår till betydande belopp. Troligtvis mer än de dubbla.

En halvering av 2014 års direkta kostnader för sjukfrånvaro ger c:a 7 mkr i besparing, allt annat lika, men den totala effekten kommer att bli betydligt större. Vi kommer att få ett årligt ökat budgetutrymme som vida överskrider de c:a 1 mkr som en inlösen av pensioner kommer att ge.

Häri ligger en betydande potential till frigörande av resurser men framför allt mer välmående medarbetare.

Låt pengarna jobba, låt dom jobba i kommunen och för kommunen och ta vara på den hävstångseffekt som ligger i satsningar på arbetsfrämjande åtgärder och arbetsmiljö .Värna om våra duktiga anställda, om deras hälsa och välbefinnande och låt oss leva upp till Hedemoras övergripande mål ; Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare

Att med de stora obalanser som föreligger i Hedemora kommuns organisation avsätta 30 mkr till partiell inlösen av pensioner är inget annat än ”hål i huvudet”!

 

Per

 

Det är något sjukt…..

Det är något sjukt i Hedemora kommuns organisation och dess struktur. Med sjukskrivningstal som 6,4 % inom Bildning, 6,2 % inom Socialförvaltningen och 10,7% inom Vård- och omsorg. Och med sjuktal som har ökat år från år de senaste åren. För berörda individer jobbigt och tragiskt, för respektive organisationen besvärande och besvärligt och för kommunen ett slöseri med resurser.

Ett av kommunens övergripande mål är att ”Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare”. Hur väl rimmar målet om att vara en attraktiv arbetsgivare med den verklighet som råder? Vem känner sig manad att börja hos en arbetsgivare där sannolikheten är stor att man körs i botten? Hur kommer vi då att klara den framtida personalförsörjningen?

Att något är sjukt i ledningsfunktioner och personalpolitik torde stå klart då utvecklingen tillåtits fortgå med ökande sjukskrivningstal år efter år. Signalerna är och har varit tydliga att något måste göras för att vända utvecklingen, att ”vårda” och ” lyssna till” våra medarbetare och skapa anständiga arbetsförhållanden.

I en väl fungerande organisation är sjuktal på c:a 3 % en mer rimlig nivå. Långt från de 6,2-10,7 % som nu gäller. Förutom personligt ”lidande” en misshushållning med resurser i en tid av knapphet. För de tre ovan nämnda verksamheterna skulle en sänkning av sjuknivån till c:a 3% innebära att c:a 50 årsarbeten skulle frigöras till verksamheten. Förutom ”gladare och friskare medarbetare” handlar det om betydande årliga belopp …20-25 mkr. Hittills i år har sjukskrivningarna kostat kommunen c:a 14 mkr och till detta ska läggas kostnader för vikarier. Visst är det sjukt!

Lärarförbundet i Hedemora genom dess ordförande har i ett ”öppet brev” till kommunens politiker påtalat det orimliga i den situation som råder inom delar av skolan. Man pekar bl.a på oro och ökande arbetsbelastning från förskola till gymnasium tillföljd av ökande elevtillströmning; man hinner inte med alla och man upplever en mycket pressad arbetssituation och kvaliteten på undervisningen blir lidande. Två meningar i brevet kan i stort sammanfatta innehållet i Lärarförbundets ”öppna brev”:

Förra veckan fick jag en e-post från en bekymrad medlem som hade tröstat en gråtande kollega som bröt ihop under dagen.  Jag får signaler om lärare som inte orkar längre utan sjukskriver sig, lärare som sover dåligt och lärare som funderar på att byta yrke.

Att något måste göras är uppenbart och det med det snaraste.

Vi måste och utan dröjsmål lägga betydande resurser på att komma tillrätta med arbetssituationen inom verksamheterna. Då vi uppenbarligen inte klarat/klarar det på egen hand får vi skaffa externa resurser till vår hjälp. Vi måste vara beredda att satsa betydande belopp, vi har inget val men det kommer att löna sig.

Vi har ett ansvar att skapa bra arbetsvillkor för kommunens samtliga anställda och att leva upp till målet ” Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare”.

Det är något sjukt …..Vi måste angripa orsakerna och inte symptomen. NUUUUUU!

Vi har inte tid att vänta! Vi har inte råd att vänta!

Per

Det är hög tid att byta ut den raspiga gamla 78-varvaren….

I Hedemora är det inte bara ekonomin som likt en gammal raspig 78-varvs stenkaka har hakat upp sig i samma slitna spår utan så var det också vid skolstarten med morgonbussarna från Långshyttan. Överfulla som vanligt och där många av våra ungdomar åter tvingades stå/ sitta obältade. För tredje året i rad upprepades problemet… att man inte lär sig! Jag kan inte förstå att man från kommunen inte kan göra rätt från början. Det handlar bara om enkel matematik och planering.

Det var först efter att vi från KL tagit upp frågan i Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden, (som äger problemet,) som det kom till en lösning. Det ska inte behöva bli en fråga för nämnden utan det här ska naturligtvis förvaltningen ordna från första skoldagen. Nog raspar det betänkligt i spåret….. visst har det hakat upp sig!

Minst lika raspigt, om inte raspigare, är det vad gäller företagsklimatet i Hedemora. I två av varandra oberoende och olika mätningar (2015) av företagsklimatet  i kommunerna hamnar Hedemora åter i rankinglistornas bottenskick.

I en av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) genomförd enkätundersökning bland 193 av landets 290 kommuner hamnar Hedemora på plats 181 av 193. Vi är bland de 6% lägst rankade. SKL skriver; ”Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien”.

I Svenskt Näringslivs årligen återkommande ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner hamnar Hedemora på plats 252. Det är visserligen en förbättring mot föregående år med 20 från 272 men är ändå fortfarande i det absoluta bottenskiktet. Vi är bland de 13% lägst rankade.

Det stora problemet är att Hedemora har åtminstone sedan 2008 tillhört bottenskiktet med placeringar runt 260 – 270, och vi tycks inte komma ur träsket. Beror det kanske på Kommunpolitikernas attityder till företagande där vi rankas på plats 267, dvs bland de 8% lägsta och Tjänstemännens attityder till företagande där vi rankas på plats 272, dvs bland de 6% lägsta?

Historien upprepar sig år från år och framstegen är mycket begränsade. Nog raspar det betänkligt i spåret….. visst har det hakat upp sig!

SKL påpekar i sin rapport att ”ett gott företagsklimat främjar företagande, skapar arbetstillfällen och stärker kommunens skattebas. Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling”. En självklarhet kan tyckas ….för många men uppenbarligen inte för alla.

I Svenskt näringslivs rapport redovisas var för sig lokala Politikers och Företagares sammanfattande omdöme av näringslivsklimatet i Hedemora genom en 5-gradig skala. Där kan vi utläsa att politiker och företagare lever i två skilda världar. Politikerna värderar företagsklimatet till 3,8 och Företagarna till 2,8 av fem möjliga. Och så har det sett ut år efter år och det är väl det som utgör det centrala problemet.

Politikerna har inte insett och förstått företagandets betydelse för vår bygds utveckling och här har den politiska ledningen ett extra stort ansvar.

 

Det är hög tid att byta ut den raspiga gamla 78-varvaren mot en modern, framtidsinriktad och lyhörd spelare.

Per

Likt en raspig 78-varvare….

Utvecklingen i Hedemora är likt en gammal raspig 78-varvs stenkaka som hakat upp sig i samma slitna spår. Historien upprepar sig år från år och framstegen är mycket begränsade. Visst finns det ljuspunkter men de är få och det går långsamt.

Vist känner vi igen de årligen återkommande vackra orden från kommunledningen att nu har vi lagt en genomarbetad budget som är i balans och ska möta överskottsmålet. Några månader in på nya året är det hela satt ur spel och underskotten för nämnderna tonar upp sig.  Så även i år. Enligt senast kända prognos beräknas nämndernas driftsunderskott 2015 uppgå till storleksordningen -16 Mkr. Historien upprepar sig!

Vi har hört det förut att kommunens ekonomi förbättras av engångsposter som positivt bidrar till resultatet. Så även i år. Engångsposter i storleksordningen +10 Mkr förväntas bidra till att kommunen kommer att hamna kring ett nollresultat. Överskottsmålet kommer i så fall inte att nås. Som tidigare är det återbetalning från AFA som är räddningen. I år handlar det om c:a +8 Mkr. Historien upprepar sig!

Vi läser om det i media att nu ska det sparas inom skola, vård och omsorg och ”osthyveln” är åter i bruk. Som den varit under tidigare år. Åtgärder som i första hand drabbar barn och gamla, de svagaste i samhället. Strukturer består, nytänkande och genomgripande förändringar är ett okänt begrepp.  Historien upprepar sig!

Vi kan notera att i det nu pågående arbetet med en budget för 2016 upprepar sig historien igen. Den politiska majoriteten har ännu en gång bestämt sig för att sätta ett överskottsmål som är 1% av summan av skatteintäkter och bidrag. Konsekvensen är bl.a att ytterligare besparingar och prutningar av nämndernas ramar, enligt ”osthyvelprincipen”, måste till. Det kommer att bli svårt nog att få till en budget i balans och värd namnet även om man för några år överger överskottsmålet. Differensen mellan nämndernas behov och önskemål och det ekonomiska utrymmet är betydande. Vi får nog räkna med att historien kommer att upprepa sig även nästkommande år.

Visst känner även jag att mina inlägg här på Djingiskahn är likt en raspig 78-varvare när jag försöker ge en bild av Hedemora kommuns utveckling. Historien upprepar sig! Visst skulle jag mer än gärna vilja övergå till en modernare utrustning där vi beskriver en positiv och stark utveckling i kommunen. Där vi kan möta upp i kampen mot våra närliggande kommuner som Avesta och Säter. Men vi är inte där, det kommer att ta tid men då behövs också utrymme för nya idéer och grepp. Då behöver vi en politisk ledning som visar entreprenörskap i stället för som nu enbart förvaltar.

 

Om man tänker som man alltid har tänkt, kommer man att göra som man alltid har gjort, och då kommer det att bli som det alltid har varit.

 

Per

Bottenkänning igen….

Återigen en kommunranking där Hedemora kommun hamnar i bottenskvalpet, den här gången rankad som 273 kommun bland landets 290.

Nu gäller det Politikerpanelen som är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner genom att genomföra en totalundersökning bland Sveriges förtroendevalda lokalpolitiker. Det är alltså politikerna själva som, genom att besvara ett stort antal frågor om den egna kommunen, värdesatt sin egen kommun.

Den här gången går det inte att skylla på andra, det är vi själva som lämnat uppgifterna, därför är resultatet och rankingen speciellt intressant.

När alla delarna sammanfattas under devisen ” I relation till andra kommuner av samma storlek, är din kommun mer eller mindre attraktiv att leva i..” rankas således Hedemora kommun på plats 273 av 290.

Hedemora är den lägst rankade kommunen i hela Dalarna och även grannkommunerna Norberg och Hofors rankas betydligt högre. (Ranking: Avesta 131, Säter 221, Norberg 80, Hofors 185).

Att Hedemora kommun vanligtvis hamnar i bottenträsket i ranking av Näringslivsklimatet, Svenskt Kvalitetsindex, Ungdomsrådet etc. är vi vana vid men nog är det intressant och en aning anmärkningsvärt att kommunens förtroendevalda genom sina enkätsvar bekräftar bilden av en kommun mindre attraktiv att leva i.

Med en ekonomi sedan flera år i obalans, kommunen återkommande lågt rankad i de flesta undersökningar även så när de förtroendevalda själva ger sin uppfattning i Politikerpanelen bekräftas bilden av en kommunledning som saknar förmågan att vända utvecklingen åt rätt håll.

Hedemora kommun behöver välja en ny kurs och vid rodret behövs en kapten som vågar se bortom horisonten och det okända. En kapten som inte ser till egen vinning utan värnar skutans bästa!

Det brådskar!

Per

 

PS:

Demoskop; Politikerpanelen

Totalt genomfördes 4 642 intervjuer

Mätperioden var 9 februari – 15 mars 2015

DS

 

Blindstyret fortsätter….

Idag (2015-04-21) fick jag i min hand den ekonomiska rapporten för Hedemora kommun avseende det ekonomiska resultat för perioden januari – mars och med en resultatprognos till årets slut.

Ingen rolig läsning vill jag påstå.

För årets tre första månader uppgick resultat före extraordinära intäkter och kostnader till -6,7 mkr mot budgeterat 5,7 mkr. Således en budgetavvikelse på -12,4 mkr och därtill -14,5 mkr sämre än föregående år då resultatet uppgick till + 7,8 mkr.

Kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statliga bidrag med +4,4 % mot i budget – 1,7%.

Prognosen för helåret pekar mot ett underskott på -4,4 mkr mot budgeterade 8,7 mkr således en budgetavvikelse på -13,1 mkr. Resultatet räddas även i år av engångsposter, AFA-pengar +8,1 mkr, Reavinst på aktier +0,8 mkr vilket gör sammanlagt +9,0 mkr. Därtill kommer effekter av övergång till köp av bilar i stället för leasing på +2,0 mkr. Utan engångsposter slutar således prognosen för verksamheterna på ett underskott om c:a -15 mkr. Mot budget talar vi då om en avvikelse på c:a -23 mkr.

Nämnderna uppvisar under årets första kvartal en budgetavvikelse på -4,6 mkr och prognosen pekar mot ännu ett år med negativ avvikelse på hela -18,8 mkr. Under 2014 gjorde nämnderna en budgetavvikelse på – 22 mkr efter ett tilläggsanslag på 2,1 mkr, -24 mkr mot ursprungliga ramar.

Siffrorna talar sitt tydliga språk!

Den politiska majoritetens företrädare och med Kommunalrådet (S) i täten brukar påstå att Hedemora har en ekonomi i balans. När jag lägger fram fakta över hur den ekonomiska utvecklingen i kommunen är och har varit så anses jag ”svartmåla utan dess like”.  Svartmålning eller inte men utan engångsposter hade resultatet i verksamheten för året 2011 uppgått till -2,1 mkr, 2012 till -16,3 mkr, 2013 till -12,1 mkr, 2014 till -11,0 mkr och nu pekar prognosen för 2015 mot ett underskott (rensat från engångsposter) på c:a -15 mkr. Även här talar siffrorna sitt tydliga språk!

Att obalansen tillåtits kvarstå under hela den förra mandatperioden och fortfarande kvarstår är anmärkningsvärt och kan bara förklaras av bristande insikt om behovet av styrning och kontroll av verksamheten. Orealistiska verksamhetsbudgetar och budgetrutiner inte anpassade efter verksamheten och oförmåga hos den politiska ledningen är förklaringen.

Det är uppenbart att den nuvarande politiska ledningen inte är vuxna uppdraget att vända utvecklingen. Vi har fyra förlorade år bakom oss, risken är överhängande att det blir ytterligare fyra förlorade år.

Blindstyret fortsätter – Panikåtgärder är att vänta!

 Per

Visst går det…..

När vi i Långshyttepartiet presenterade vårt budgetförslag för 2015 ingick förslag om genomförandet av en organisationsöversyn med målet att sänka kommunens kostnader med 10 mkr på årsbasis och fullt genomfört senast vid utgången av 2016. En översyn som syftade till kostnadsreduktion genom strukturförändringar och inte genom tillämpning av ”osthyvelprincipen”.

Från majoritetens centerföreträdare fick vi höra att vi inte hade något konkret att komma med och kommunalrådet (S) listade ett antal småpunkter och undrade vad vi skulle spara på. Beskedet från kommunalrådet (S) var tydligt, det inte fanns mycket att göra och några strukturstudier var inte att tänka på. Smörjgropssymptomet i dess enkelhet.

Vårt svar till majoritetens företrädare var då som nu att nog torde 10 mkr vara ett väl så konkret mål och att det helt enkelt är en lednings fråga.  Det gäller bara att sätta målet och ge uppdraget till verksamhetsledningen att komma upp med förslag till strukturåtgärder som leder till målet. Det gäller att lyfta blicken.

Från kommunalrådet (S) fick vi höra att våra förslag var populistiska och inte möjliga att genomföra men däremot var tydligen majoritetens förslag mer verklighetsförankrade och man valde att gå den vägen.

Knappt fyra månader senare lägger på eget initiativ kommunens ekonomichef förslag till strukturella förändringar inom kapitalstruktur och finansiering och som på årsbasis innebär kostnadsbesparingar på närmare 15 mkr. Förslag som också fick gensvar vid senaste Fullmäktigemötet och antogs enhälligt.

Det är med tillfredställelse jag kan notera att, även om inte kommunens politiska ledning delar vår uppfattning om att genom strukturförändringar frigöra ekonomiska resurser, vi har tjänstemän som är av samma uppfattning som vi i Långshyttepartet.

Det känns bra att vi har kompetenta tjänstemän som kommunens nye ekonomichef som på eget initiativ lägger genomarbetade förslag till omstrukturering av verksamheter. Vi kommer att behöva mer av det här och jag är övertygad om att det kommer att leda till efterföljare.

Med den obalans som råder i kommunens ekonomi och med de utmaningar som väntar kommer vi att behöva genomföra ytterligare betydande kostnadsrelaterade åtgärder och detta är en bra första början.

Hedemora kommuns totala kostnadsmassa uppgick 2014 till närmare 1100 mkr (1083 mkr) och jag är övertygad om att här finns ett utrymme att frigöra c:a 40 – 50 mkr genom strukturella förändringar i verksamheterna. Resurser som vi behöver omfördela till skola, vård och omsorg.

Det som för fyra månader sedan av ledande företrädare för den politiska majoriteten ansågs vara populistiska förslag från Långshyttepartiet är idag en verklighet och under genomförande. Jag måste tillstå att verkligheten kom ifatt tidigare än jag förväntat.

När den politiska ledningen föredrar att stanna i smörjgropen behöver vi kompetenta tjänstemän med civilkurage som vågar höja blicken och ta egna initiativ till genomgripande förändringsförslag.

Nu höjer vi målet till att frigöra 40 mkr som vi satsar på Skola, Vård och Omsorg!

Det gäller bara att våga ta sitt ansvar och peka ut riktningen….det handlar om ledningsförmåga!

 Per

Att gå mot strömmen….

Vid Hedemora Kommunfullmäktiges sammanträde 2015-03-31 var frågan om Ansvarsfrihet för Kommunstyrelsen på agendan. Revisorerna hade rekommenderat att ansvarsfrihet skulle beviljas vilket naturligtvis också blev fallet. Något annat var inte att vänta.

Mot bakgrund av hur kommunens ekonomi skötts och utvecklats under den senaste mandatperioden, med obalans i ekonomin och återkommande påpekande från revisorerna om att åtgärder måste sättas in, och ändå inget nämnvärt hänt under de senaste åren anser jag mig inte kunna bifalla ansvarsfrihet.

Nedan följer mitt anförande inför fullmäktige där jag klargör min ståndpunkt.

———-

Presidium, ledamöter och åhörare …när jag vid fullmäktigemötet 17 december i fjol i budgetdebatten beskrev kommunens ekonomiska utveckling under den senaste mandatperioden, med utgångspunkt från kommunens årsredovisningar, fick jag höra att jag ”svartmålade utan dess like”. ”Svartmålning????…. men de officiella siffrorna talar ändå sitt tydliga språk.

2014 gjorde kommunen ett underskott på 11 mkr mot ett budgeterat överskott på 10 mkr och efter tilläggsanslag på 2,1 mkr överskred nämnderna ramarna med 21,7 mkr. 23,8 mot ursprunglig budget.  Under de tre föregående åren räddades kommunens ekonomi av engångsintäkter om sammanlagt drygt 56 mkr. Utan dessa engångsposter hade Hedemora visat röda siffror samtliga år under mandatperioden, med en total förlust på – 41,5 mkr och detta trots att vi var den stora vinnaren i det nya skatteutjämningssystemet med ytterligare 19 mkr till kommunkassan.

Under mandatperioden har därtill nämnderna sammantaget överskridit sina budgetramar med totalt nästan 63 mkr (62,7) . Betydande belopp! Motsvarar mellan 130 till 150 årsarbeten.

Vi har en underliggande obalans i ekonomin och har så haft det under hela den förra mandatperioden.

Att obalansen tillåtits kvarstå under hela mandatperioden är anmärkningsvärt och kan bara förklaras av bristande insikt om behovet av styrning och kontroll av verksamheten. Orealistiska verksamhetsbudgetar och budgetrutiner inte anpassade efter verksamheten är också en del av förklaringen.

Kommunstyrelsen är den nämnd som ansvarar för styrning och kontroll, det framgår av namnet, och dess ordförande tillika kommunalråd bär ett extra ansvar för styrningen av kommunen.

I revisionsberättelserna för 2011, 2012, 2013 och nu även i den för 2014 skriver revisorerna ”Kommunens ekonomiska läge är fortsatt oroande och kräver omgående åtgärder för en ekonomi i balans”.

Därtill skriver man: Vi har i flera år uppmärksammat kommunstyrelsen om att det finns behov av att såväl precisera kommunens styrmodell inkluderande en utveckling av mål samt utveckla en metod för uppföljning och återrapportering av måluppfyllelsen”.

Fyra år och obalanserna kvarstår – inget har hänt.

Mot bakgrund av hur ekonomin under senare år skötts och speciellt med fokus på det senaste årets stora underskott och nämnders budgetavvikelser och i skenet av revisorernas återkommande påpekanden om en ekonomi i obalans, oklar styrning och kontroll, kan jag inte ge mitt bifall till ansvarsfrihet för kommunstyrelsen.

Jag kommer därför att lägga ner min röst och jag ber ordförande notera att jag inte deltar i omröstningen och att detta framgår av protokollet.

 


 

 

Mitt ställningstagande i ansvarsfrågan följdes av två av mina partikollegor.

I en icke politisk verksamhet hade med största sannolikhet den ledning som agerat som kommunstyrelsen redan varit utbytt, men i politiken fungerar det annorlunda. Det är inte mycket att orda om, men vi är c:a 15000 invånare i Hedemora kommun som påverkas av hur vi politiker sköter våra uppdrag och där ingår kommunens ekonomi som en viktig del.

Därför gick jag mot strömmen och lade jag ner min röst ……..

Per