Med anledning av att jag i kommunalvalet i september kandiderar för Långshyttepartiet återger jag här några utdrag ur tidigare publicerade inlägg.

När jag för ett antal år sedan bestämde mig för att lämna arbetslivet och därtill att bosätta mig i Hedemora kommun var det inte för att ge mig in i den ”politiska” debatten. Frågan fanns över huvud taget inte på agendan. Det var helt andra saker som skulle fylla min tillvaro.

Varför kom då agendan att ändras?

Hedemoras minskande befolkning och därtill åldrande innebär ett minskat skatteunderlag till finansiering av kommunens åtaganden och behov. Befolkningsminskningen i sig innebär ett ekonomiskt tapp men även en åldrande befolkning innebär ett ekonomiskt tapp då vanligtvis inkomsterna från pension är lägre än för arbete. Ökad andel äldre innebär också ökade kostnader för äldreomsorgen.

Med färre unga i kommunen blir det färre som ska dra ihop till kakan. När pengarna inte räcker måste besparingsåtgärder tas till och som vanligtvis i första hand drabbar de unga och landsbygdsbefolkningen. Det har vi redan fått erfara.

Fritidsverksamhet som idrotts- och fritidsanläggningar, personaltäthet och pedagogisk omsorg på fritidshem och fritidsgårdar; Kulturverksamhet som bibliotek, musik- och kulturskola, stöd till studieorganisationer; Skolverksamhet som antal skolor, lärartäthet, elevvård, valmöjligheter mm får stryka på foten och drabbar främst de unga.

Servicen på landsbygden försämras och bidrar till en ytterligare avfolkning av landsbygden och i förlängningen till en minskning av kommunens invånarantal. Ekorrhjulet snurrar snabbare och snabbare!

När besparingarna körts i botten och man inte kan gå längre återstår att öka skatteuttaget. Ett ökat skatteuttag torde knappast öka kommunens attraktionskraft som bostadsort, speciellt om grannkommunerna ligger på en lägre nivå och dessutom kan visa upp bättre framtidsförutsättningar. Det naturliga är då att, även om man har sin arbetsplats i Hedemora, man bosätter sig där förutsättningarna är bättre och pendlar till arbetet. Vi ser redan detta hos ett antal högre befattningshavare inom kommunförvaltningen.

Minskad befolkning medför fallande priser på fast egendom, något som den enskilde får betala. När fastighetsägare avråds investera i kommunen är det en tydlig signal om vart kommunen är på väg! Kapitalförstöring som slår mot individens plånbok.

För den del av befolkningen som är i verksam ålder och för de som ska in på arbetsmarknaden behövs tillgång på arbete i närområdet och helst i kommunen. Dagens arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag. Här ligger potentialen för framtida tillväxt. När endast c:a 20% av kommunens näringsidkare anser näringslivsklimatet vara bra, och trenden är sjunkande, är det en tydlig signal om tillståndet i kommunen. Med en minskande och åldrande befolkning förändras såväl kundstruktur som tillgången på arbetskraft och lägg därtill näringslivsklimatet så inser man snart att konkurrensläget om nya arbetstillfällen kunde vara betydligt bättre.

Enligt min mening har man från majoritetens sida allt för länge ignorerat utvecklingen och låtit ”förfallet” fortgå. Någon plan för hur trenden ska vändas kan jag inte se att de styrande presenterat, än mindre några aktiviteter. Av samtliga tillgängliga protokoll från Fullmäktige, Kommunstyrelse, Strategiutskott och nämnder för de senaste två åren kan jag inte finna att frågan om Hedemoras i grunden största problem, befolkningsutvecklingen, överhuvudtaget funnits på agendan. Med den befolkningsutveckling som Hedemora kommun uppvisar och med prognoser om fortsatt avfolkning kunde man förvänta sig att kommunledning och förtroendevalda högst på dagordningen skulle sätta frågan om åtgärdsprogram för att vända utvecklingen.

Det är mot bakgrund av ovanstående jag känner oro för kommunens framtid och anser att åtgärder måste till för att vända trenden. Det är inte en fråga om ”Quick Fix” utan ett tålmodigt, långsiktigt förändringsarbete som måste till. Inte heller någon ”enmansshow” utan här måste vi alla och tillsammans vara delaktiga.

Större delen av mitt yrkesliv har jag ägnat åt förändringsarbete, Change Management, visserligen inom företagsvärlden men några av de erfarenheter jag genom åren tillskansat mig kan förhoppningsvis även komma Hedemora till gagn.

Hedemoras framtid berör oss alla, och ska vi lyckas vända trenden måste vi också vara beredda att dra vårt strå till stacken, och jag utgör inget undantag.

När inför det senaste kommunalvalet Långshyttepartiet inträdde på arenan gjorde man det för att man ville se en bättre utveckling för sin ort Långshyttan. Det handlade inte om missnöje – det handlade om engagemang för sin bygd. Väljarna insåg detta och resultatet lät inte vänta på sig.

När Långshyttepartiet inför höstens val nu vidgar fokus till att omfatta inte bara Långshyttan utan till hela Hedemora kommun så handlar det om en vilja och ett engagemang för att vända Hedemoras negativa utveckling och skapa en grund inför framtiden.

Partinamnet, Långshyttepartiet, speglar inte längre vad det handlar om, men måste av legala skäl leva kvar, utan i grunden handlar det om att ”Kraftsamla för Hedemora”. Hela kommunen och med en väl avvägd balans mellan Landsbygd och Centralort. Det handlar om att tänka nytt och sätta mål. Att vända den negativa trenden och skapa framtidstro.

Långshyttepartiet sitter inte fast i gamla strukturer och har inte någon historisk belastning att ta hänsyn till. Partiet har inte heller några gamla partiallianser att försöka återupprätta eller ”trogna partimedlemmars” ryggar att skrubba och skydda. Långshyttepartiet kan, om väljarna så vill, styra mot framtiden utan att blicken grumlas av den egna historien.

Långshyttepartiet är varken rött eller blått, eller någon färg däremellan. Inte heller på höger – vänsterskalan utan Vi som engagerar oss i ”partiets” arbete gör det för att Vi anser att Hedemora har en utvecklingspotential som tidigare och nuvarande politiska ledningar inte tagit till vara och att kommunens möjligheter sumpats bort. Historiken ljuger inte.

Långshyttepartiet är ett ungt parti och utan den inbördes hackordning som normalt präglar gamla etablerade organisationer, politiska partier är inget undantag. Här finns unga engagerade som vill påverka sin bygds framtid för de vill fortsatt leva här. Här finns också de av äldre årgångar som vill dela med sig av sina livserfarenheter. Det som förenar är viljan att utveckla Hedemora kommun till en attraktiv framtidskommun.

Engagemang och villighet att tänka nytt, ingen inbördes hackordning och fri från historisk belastning är kännetecken för Långshyttepartiet. Därtill skall läggas samverkan mellan individer med olika politiska grundvärderingar mot ett gemensamt mål.

Vi måste vända trenden – Därför har jag valt att kandidera för Långshyttepartiet!

Per