Hedemora kommun kommer om prognosen slår in att i år göra ett överskott på 9,3 mkr. Det låter positivt. Men i likhet med föregående år räddas kommunens resultat av utbetalningar från AFA. I år med 15,7 Mkr. Utan detta tillskott skulle således kommunen göra ett underskott på -6,4 Mkr. Vi kan naturligtvis glädas år tillskottet från AFA men samtidigt står det klart att kommunens budgetprocess och den ekonomiska uppföljningen inte håller måttet. Historien upprepar sig även i år. Räddningen kommer i form av ”oförväntade inbetalningar”. Tredje gången denna mandatperiod.
Även kommunens bolag kommer att gå med vinst och kommunens koncernresultat kommer att uppgå till 18,8 Mkr, allt enligt uttalande av kommunalrådet (C) i ”Södran”. Uttalandet är intressant för på insändarplats i ”Södran” där ”skattebetalare” ger sin syn på hur överskottet ska användas till att minska lånekostnaderna och inte gå in i den löpande driften kommenterar i nätupplagan kommunalrådet (C) insändaren med ”Kommunen har inga lån”. Även om jag inte instämmer med ”skattebetalares” uppfattning så finns det anledning att fundera över kommunalrådets (C) kategoriska uttalande. Det är i grunden frågan om vad är i detta hänseende Hedemora kommun. Jag tror att många delar min uppfattning att all kommunal verksamhet i kommunen utgör Hedemora kommun. Det skulle förvåna om inte kommunalrådet gör sammalunda, åtminstone om man tolkar uttalandet ovan. I koncernen Hedemora kommun ingår de båda underkoncernerna Bostadsbolaget och Energibolaget och dessa hade tillsammans vid senaste årsskiftet långa och korta skulder på drygt 900 Mkr. Betydande delar av dessa lån garanteras av Hedemora kommun så risken ligger hos kommunen och dess skattebetalare. Det gäller att ha helhetsbilden någorlunda klar. Var och en må själv fundera över värdet i kommunalrådets kommentar.
Även inför 2014 ser det hoppfullt ut vad gäller ekonomin. Med ytterligare utbetalningar från AFA och därtill, med största sannolikhet, ett förändrat skatteutjämningssystem som kommer att ge ytterligare c:a 22 Mkr i kassan så bör ekonomin förbättras 2014. Men om det är som rubriken i artikeln i ”Södran” säger ”Hoppfulla siffror inför framtiden” är mer tveksamt. Allt är ju beroende på hur det förbättrade ekonomiska läget används. Om det grävs ner i daglig verksamhet eller om tillfälle tas till att använda utrymmet till satsningar mot framtiden. Satsningar på att göra Hedemora till en attraktiv kommun dit människor söker sig för en framtid. Där satsningar görs på barn och unga, skolor hålls levande och kommunens hela potential används. Där landsbygden och dess orter också ges en plats i utvecklingen. Där satsningar görs på landbygdens skolor och övrig infrastruktur.
Vi får inte glömma att kommunens största och mest överskuggande problem är befolkningsutvecklingen. En utvecklingsprognos som absolut inte pekar mot ”Hoppfulla siffror inför framtiden”.
Rätt hanterat kan det ekonomiska utrymme som tycks uppstå under 2014 innebära en möjlighet, men det är lätt att låta det bara gå in i och uppslukas i den ordinarie verksamheten. Den möjlighet som finns kan snabbt gå förlorad. Vad ska då rädda oss nästa gång?
Några nya bidragssystem kan vi troligen inte förvänta oss och målet borde i stället vara att få en tillväxt i kommunen som gör att vi så småningom blir oberoende av bidragssystemen.
För den uppväxande generationens skull gör något positivt inför framtiden av det ekonomiska utrymme som tycks uppstå!
Per