I Svenskt näringslivs senaste ranking av företagsklimatet i landets kommuner har Hedemora rasat 45 placeringar till plats 268 av totala 290 kommuner. Hedemora placerar sig således i det absoluta bottenskiktet, bland de 8% sämsta. Ingen upplyftande läsning.
Eftersom rankingen presenteras som en rankinglista kan naturligtvis kommuner över åren åka berg och dalbana. Det är också vad politiker använder som argument då man vill förringa undersökningens värde. Speciellt kommuner som hamnar lågt i rankingen. Hedemora är inget undantag.
Nu är det inte den exakta rankingplatsen som är av intresse utan snarare var i listan man hamnar. För att eliminera de årliga svängningarna kan man ta de senaste fem årens genomsnitt och då se var i rankingen man hamnar. I Hedemoras fall ger de senaste fem årens genomsnitt platsen 258, dvs bland de 9% sämsta. Vi parkerar således i bottenträsket.
Grannkommun Avesta placerar sig med samma beräkning på plats154 och Säter på 145 . Båda kommunerna hamnar ungefär i mittenskiktet. Det är bara att gratulera Avestas och Säters politiker till placeringarna.
Frågan är varför Avesta och Säter lyckats så mycket bättre än Hedemora. Det är grannkommuner och förutsättningarna torde vara snarlika. Döljer sig möjligen förklaringen i svaren till enkätens frågeställningar om ”Kommunpolitikernas attityder till företagande” och ”Kommunala tjänstemäns attityder till företagande”?
När det gäller politikernas attityder till företagande rankas Hedemora i undersökningen på 280 plats och genomsnittet för senaste fem åren på 276 plats. För Avesta är motsvarande placeringar 164 resp. 152 och för Säter 95 resp. 104.
Vad gäller de kommunala tjänstemännens attityder till företagande hamnar Hedemora på 279 plats och genomsnittet för de senaste fem åren på 272 plats. För Avesta gäller 159 resp. 110 plats och för Säter 61 resp. 75 plats.
Placeringarna talar sitt tydliga språk. Hedemora hamnar, hur vi än ser på det, i det absoluta bottenskiktet, bland de 5% sämsta. Avesta ungefär i mitten och Säter i den övre tredjedelen. Varför denna skillnad?
Det är uppenbart att Hedemora kommuns näringsidkare inte hyser något större förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Det är trist och bör tas på allvar. Att avfärda resultatet av undersökningen med en axelryckning eller klackspark vore att underskatta kommunens näringsidkare och försvåra för framtida nyetableringar. Vem vill bygga sin verksamhet i en kommun med dåligt rykte?
Att Hedemora under en följd av år placerar sig i enkätens absoluta bottenskikt visar att något är fundamentalt fel. Att avfärda utredningsresultatet med att Hedemoras näringsidkare är särskilt kritiska eller att det bara är de som är missnöjda som deltagit i enkäten är att göra det lätt för sig. Problemet är större än så.
De individer, organisationer eller politiska partier som engagerar sig i kommunens utveckling och framför kritiska synpunkter eller förslag till åtgärder stämplas ofta i insändarspalter och av politiska företrädare som kverulanter och missnöjesparter, nu senast i kommunalrådets förstamajtal. Engagemang för bygden möts från de styrande med arrogans. Inte undra på att vi i olika frågor hamnar i bottenskiktet. Hög tid att ändra inställning.
Kliv upp ur smörjgropen och lyft blicken!
Per
Länk till ”Företagsklimat.se” om du vill veta mer:
– Hedemora
– Avesta
– Säter