Helsjukt!

Det är mycket som är bra i Hedemora Kommun men det finns också en hel del i övrigt att önska. Ett område som är riktigt illa hanterat, vilket jag också ett antal gånger berört på den här sidan och därtill vid ett antal tillfällen framfört i Hedemoras Kommunfullmäktige nu senast 2017-03-28, är hur kommunens sjuktal tillåtits öka utan att åtgärder vidtagits. Ett av den politiska majoriteten ignorerat område.

Under de senaste 5 åren (2012-2016), och då nuvarande politiska majoritet (S;C;V) suttit vid styret, har sjukfrånvaron totalt ökat från 5,4 % 2012 till 8,9% 2016. Dvs 3,5%-enheter, en betydande ökning.

Om sjuktalen sätts i relation till antalet heltids årsarbetande var under 2012 i genomsnitt 65 personer dagligen borta från arbetet pga. sjukfrånvaro. På samma sätt var under 2016  116 personer dagligen frånvarande. Under femårsperioden har således antalet dagligen sjukfrånvarande ökat med 51 personer. Det är en ökning med nästan 80%.

Under samma period har antalet anställda omräknat till årsarbetstid ökat från 1195 till 1299, dvs en ökning med 104 personer. En ökad bemanning med 9%.

Hänger Du med?

Vi har således på fem år en ökning av personalstyrkan med 104 personer och under samma period har antalet sjukfrånvarande ökat med 51 personer, med andra ord hälften av personalökningen är dagligen borta pga. sjukfrånvaro. Det motsvarar en kostnad (lön och sociala avgifter) på c:a 20-25 mkr årligen. En misshushållning med resurser utan dess lika, ekonomiska såväl som personella.

Till bilden hör att kommunens mål för sjukfrånvaron sedan länge är satt till 4%.

Känn på det Du!

Vi kan se det så här;  om man vidtagit åtgärder så att sjuktalen inte ökat utan legat kvar på 2012 års nivå hade kommunen (allt annat lika) klarat sig med c:a 50 färre heltidsanställda till en lägre kostnad om c:a 20-25 mkr. Hade man därtill satt in åtgärder för att nå målet om 4% så hade jämfört med 2012 ytterligare c:a 15 färre heltidsanställda behövts och till en lägre kostnad av ytterligare c:a 6 – 7 mkr. Totalt talar vi om möjliga kostnadsbesparingar i storleksordningen c:a 30 mkr årligen och ändå fått samma jobb gjort.

Det är lätt att sjuktalen blir en exercis med siffror, även om de talar sitt tydliga språk, men vad det egentligen handlar om är de anställdas hälsa och om  arbetsmiljön. Hur kommunen, och i förlängningen de styrande politikerna, tar sitt arbetsgivaransvar gentemot de anställda och sörjer för en god och hälsosam arbetsmiljö.

Det är inte nog med att den sjuke anställde får betala med bristande hälsa, man drabbas därtill ekonomiskt genom löneavdraget för karensdagen, för många ett kännbart avbräck.  En försiktig bedömning pekar mot att 2016 de anställdas löneavdrag till följd av karensdagen uppgick till c:a 5,5 mkr. Vi får inte heller glömma att sjuklönen enbart täcker 80% av lön och förmåner. Under 2016 utbetalade kommunen 12,3 mkr i sjuklön och det tyder på att ett sammantaget sjukavdrag på c:a 3 mkr.  Så uppskattningsvis har ”sjukkostnaderna”  för de anställda totalt uppgått till c:a 8-9 mkr.

Inte nog med att hälsan drabbas, det ”kostar” också!

Rättvist?

För kommunen utgör den höga sjukfrånvaron en ekonomisk belastning dels i form av utbetalad sjuklön, dels i behovet av bemanningsreserver men också i form av störningar i verksamheten och kostnader för vikarier. Det är förvisso svårt att sätta en exakt siffra på den totala extrakostnaden för kommunen men en försiktig bedömning pekar mot c:a 60 mkr årligen. Det innebär att för perioden 2012-2016 har effekterna av sjukfrånvaron kostat c:a 300 mkr.

Varför har man inte agerat tidigare?

Jag personligen och det parti jag representerar, Kommunlistan, kan inte acceptera den negativa utveckling som sjuktalen, under den nuvarande politiska ledningen (S;C;V), tillåtits ta under de senaste fem åren. För oss är det en viktig fråga att sörja för goda och hälsosamma arbetsförhållanden för kommunens anställda men vi menar också att det är misshushållning med såväl personella som ekonomiska resurser. Vi har under lång tid i debatter i Kommunfullmäktige, nämnder och andra organ framfört vikten av riktade insatser såväl personella som ekonomiska och att resurser satsas på personalen i syfte att skapa en hälsosam arbetsmiljö, och därmed nå betydande ekonomiska effekter. Vi har tyvärr talat för döva öron. Det har varit viktigare för den politiska majoriteten att likt bokhållaren lägga pengarna i kassavalvet för senare utbetalning till blivande pensionärer än att fixa dagens akuta problem.

Men…vekligheten har nu gjort sig gällande!

Äntligen har man vaknat och nu i liten skala börjat ge sig i kast med problemen men fem förlorade år ligger bakom oss. Frågan är om man nu är beredd att satsa de resurser som krävs. Initialt kommer det att kosta, och det måste få kosta, men det kommer att betala sig.

Sent ska syndaren vakna!

Jag menar att den politiska majoritetens brist på agerande inte bara har kostat kommunen avsevärda belopp utan också förorsakat problem med hälsan för många anställda. Problem som till stora delar kan ha undvikits. Helsjukt vill jag kalla det!

Jag må av mina politiska motståndare kallas Populist men det ändrar inte min uppfattning. Jag kommer även fortsättningsvis att verka enligt devisen:

För ett levande Hedemora – i alla sina delar!

Per

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *