Vi har hört det förut; ”Nytt sparkrav för skolan i Hedemora”, ett mantra som upprepar sig år efter år. Orsakerna är de samma; ”Det är så svårt att veta hur det blir när man på senhösten tar skolbudgeten” klingar lika ihåligt som alltid. Bortförklaringarna är ständigt återkommande, som om vore de huggna i sten.

När det redan nu, efter årets första sex månader, står klart att skolan överskridit kostnaderna och nu måste skära ytterligare 4 Mkr för att klara årets budget så kan det knappast bero på svårigheter att förutse elevunderlag när budgeten togs i slutet av året, utan snarare tillskrivas en usel budgetprocess eller att beslutsfattarna inte har tillräcklig kontroll över verksamheten.

När skolbudgeten togs i höstas torde det vad gäller vårterminen stå klart, på näst intill varje elev när, vilka som kommer att gå i Hedemoras skolor och vilka behov dessa elever har. Likaså vilka elever och hur många som bedriver sin utbildning på annan ort eller i annan skola. Att då, efter vårterminens slut, som bildningsnämndens ordförande förklara budgetöverskridandet med svårigheter att förutse elevantal och behov är inte trovärdigt. Mer rakryggat är att tillstå att Hedemoras budgetprocess har mycket i övrigt att önska och att de budgetdirektiv och besparingskrav som kommunledningen ålagt inte var verklighetsförankrade. Det samma gäller även för Omsorgen, där vi med största sannolikhet kommer att få se liknande turer.

Om det nu inom skolan redan efter ett halvår ska sparas 4 Mkr kan man fråga sig om det räcker eller hur mycket mer som ska sparas senare under hösten? Det brukar ju vara den gängse gången!

Budget skall utgöra ett ekonomiskt styrinstrument för verksamheten. Glädjebudget är som att pinka i brallan, det värmer kortsiktigt men kommer surt efter. Har man inget lärt? 2013 är säkert redan kört men inför 2014 bygg upp en budget från grunden baserad på realistiska verksamhetsmål och förankrad i verkligheten. Kommunledning; tveka inte att ta in hjälp utifrån om Ni inte klarar det själva.

När bildningsnämndens ordförande säger sig tro att det blir svårt att skära i kostnaderna utan att det drabbar skolbarnen blir åtminstone jag upprörd. Förmodligen fler med mig.

Vi måste satsa på våra barn och unga, inte spara!

Per