Genmäle: Krönika i Dalarnas Tidningar.

I Dalarnas Tidningar, 2014-09-08, skrev Gabriel Ehrling en krönika under rubriken  ”Låt er inte luras- fler Långshyttan väntar”, där han också framför synpunkter om Långshyttepartiet. Vårt genmäle publiceras i Dalarnas Tidningar, pappersupplagan 2014-09-13, dock i förkortad version p.g.a utrymmesbrist i tidningen men återges i sin helhet i tidningens nätupplaga.

Nedan följer den fullständiga versionen.

Det handlar inte om missnöje!

När en ny spelare dyker upp på den politiska arenan hörs inte sällan från de etablerade partierna att nykomlingen är ett missnöjesparti. Partiernas företrädare anser sig ha monopol på den politiska rättigheten och konkurrensen från nya aktörer skrämmer. Den egna makten kan komma att begränsas eller till och med gå förlorad. Ordet Missnöje är värdeladdat och med negativ klang. Bra att ta till när man vill ringakta nykomlingen. Nu sällar sig även DT:s ledarskribent till skaran.

När individer sluter sig samman och är villiga att satsa tid och kraft handlar det inte om missnöje utan om engagemang för en gemensam sak, viljan att förändra och gemensamma mål.

När inför valet 2010 Långshyttepartiet inträdde på arenan gjorde man det för att man ville se en bättre utveckling för orten Långshyttan. Det handlade inte om missnöje – det handlade om engagemang för sin bygd. Väljarna insåg detta och med över 50% av rösterna i valdistrikt Långshyttan torde det stå klart att Långshyttepartiet fick ortsbornas tydliga mandat att verka för ortens intressen.

När Långshyttepartiet inför årets val vidgar fokus att omfatta hela Hedemora kommun handlar det om en vilja och ett engagemang att vända Hedemoras negativa utveckling och bygga en grund för framtiden. Vi menar att framtiden måste byggas på en jämnare fördelning av resurserna mellan centralort och landsbygd än vad som hittills varit fallet.

Vårt övergripande mål är att vända Hedemoras befolkningsutveckling, bygga ett Hedemora som attraherar de unga att stanna kvar i och ”utsocknes” att söka sig till. Vi menar att det är hög tid att samlas kring en gemensam strategi, se till helheten, sätta mål, upprätta samordnade handlingsplaner, prioritera och leverera.

Vi menar att viktiga byggstenar är:

# En hög kvalitet i barnomsorgen med små barngrupper och fler vuxna. Att alla barn får en god start i livet och att skolan, från förskola till gymnasiet, tillförs nödvändiga resurser. Närhet till hemmet även för landsbygdens barn.

# Kultur-, fritids- och ungdomsverksamhet bedrivs över hela kommunen och där även landsbygden får en rättvis del av resurserna

# Ett ökat byggande i såväl centralorten som på landsbygden av bostäder för ung som gammal. Upplåtande av strandnära och attraktiv tomtmark.

# Att näringslivsfrågorna ges hög status med en ökad dialog mellan näringsidkarna och kommunen, enkla regelverk, korta handläggningstider och stöd till nyföretagande.

# En aktiv och aggressiv marknadsföring av Hedemora kommun som en bra kommun att leva och bo i och hit avsätta riktade ekonomiska och personella resurser.

# En ändrad syn på landsbygdens kommunikationer med fokus på pendlingsmöjligheter från de större orterna Vikmanshyttan, Långshyttan, Garpenberg.

Ovanstående är enligt vår mening viktiga grundfundament i att bygga vårt gemensamma Hedemora där landsbygden ges en ökad roll i utvecklingen och i dialog med medborgarna.

Per Bengtsson

Långshyttepartiet

Med anledning av öppet brev till Allan Mattsson, Långshyttepartiet, från den politiska majoritetens företrädare i Hedemora.

På betald annonsplats i ”Annonsbladet” har Ulf Hansson, Gun Drugge, Jan Engsås och Solbritt Andersson skrivit ett öppet brev till Allan Mattsson, Långshyttepartiet.  Som brevet är ställt är det bara Allan som ska besvara det men då Allan inte har möjlighet att ta del av brevet och än mindre ge ett svar tar jag mig friheten att som kandidat för Långshyttepartiet lämna nedanstående kommentarer med anledning av innehållet i det öppna brevet.

Under den nuvarande majoritetens tid har under samtliga år Bildningsnämndens budgetramar tidigt under året spräckts och besparingskampanjer satts in som direkt slagit mot den uppväxande generationen. Så är fallet även i år. Uppenbart är att det inte bara är svårt för majoriteten att förklara hur man budgeterar i en kommun utan det står även klart att man inte klarat att ge bildningsnämnden de resurser som krävts.

Vi vet skillnaden och sambanden mellan driftsbudget och investeringsbudget men kassaflöde och finansieringsbudget är andra viktiga komponenter att beakta. De senare hör vi aldrig något om. Det är trots allt samma plånbok som ska betala verksamheten.

Jag delar uppfattningen att det inte är okej att i politiken fara med osanning med tillägget att det gäller även löften. Här borde C tala med små bokstäver.

När det gäller nedläggningen av Stjärnsunds skola ville samtliga partier i oppositionen ge skolan en förlängd frist för att se om utvecklingen kunde vändas. Samma rekommendation gav konsulten Per Fontin som på uppdrag av kommunen utrett ”Skolans betydelse för lokalsamhällets utveckling” med syfte på Stjärnsunds skola. Fontin skriver i sin slutkommentar bla; ”..kommunen måste ha ett helhetsperspektiv på frågan så att man ser konsekvenserna för alla förvaltningar, skola, fastighet, fritid, omsorg o.s.v…avvakta med beslut om nedläggelse av Stjärnsunds skola.”  Fontin fortsätter; ” En långsiktig vision arbetas fram för Hedemora kommuns barn- och utbildningsverksamhet med fokus på levande kommundelar där den politiska inriktningen/viljan beskrivs. Avsätt i kommunstyrelsens budget extra medel för utvecklandet av en levande landsbygd – finansiera merkostnaden för byskolorna.

Vi ska inte heller glömma det engagemang och arbete som Stjärnsundsborna lade ner för att komma med utvecklingsidéer och möjligheter till utvecklingen av orten och kommunen, dokumenterat i rapporten ” Stjärnsund, skolan och framtiden”. En rapport som den politiska ledningen inte ens behagade diskutera med ortsborna.

Kommunledningen genomförde inte heller någon totalkalkyl och konsekvensanalys över de ekonomiska effekterna av beslutet. En stor del av besparingskalkylen utgjordes av lokalhyra som baserades på ett fastighetsvärde av drygt 5 Mkr, en fastighet vars värde visade sig endast vara 0,5 Mkr. Hade ett realistiskt fastighetsvärde tillämpats hade kalkylen sett annorlunda ut och nedläggningsfrågan kommit i annan dager. Vid försäljningen av skolfastigheten uppgår förlusten till c:a 5 Mkr.

Att påstå att Långshyttepartiet och övriga oppositionspartier hade förslag om nedläggning är att hårddra tolkningen. Om under respittiden utvecklingstrenden vänts hade beslutsbilden varit en annan. Nu fick Stjärnsund inte den chans orten förtjänade och kommunledningen spelade bort en utvecklingsmöjlighet som kunde gynnat hela Hedemora kommun..

En bygdepeng finns men den har under åren skurits ned. När kommunbygderådet i våras anordnade en hearing kring landsbygdens utveckling uteblev bägge kommunalråden. Det visar vilket intresse kommunledningen visar landsbygdsfrågorna.

Från Långshyttepartiet ser vi skolan och den uppväxande generationen som högprioriterat område och delar därmed inte majoritetens (S;C;V;FP) dokumenterade uppfattning att besparingar kan genomföras inom områden som drabbar våra barn och unga. Därför prioriterar vi skola framför överskott i budget.

 

Per Bengtsson

 

Sprid gärna ..det är vårt enda sätt att nu bemöta innehållet i brevet.

På måndag vet vi!

Så har då samtliga partier som kandiderar till fullmäktige i Hedemora kommit till tals i ”Södrans” intervjusatsning  inför valet ,”#kandulova”. När man ser partiföreträdarnas svar, som i stort sett är samstämmiga, får man bilden av att det på nytt kommer att våras för Hedemora. Det är som i studentsången ”Den ljusnande framtid är vår….”. Visst låter det härligt…men har vi inte hört det förut? Vart fjärde år klingar budskapen ut över kommunen för att snabbt klinga bort när valvinden lagt sig. Vi känner historien från tidigare, sett hur Hedemora kommun genom åren utvecklats trots alla fina löften.  Att lova är enkelt, att leverera är en helt annan sak! Säkerligen kommer historien att upprepa sig om inte valresultatet ruskar om ordentligt.

Partiföreträdarnas uppträdande var, utom i ett fall, som man kunnat förvänta sig. Man framhöll som sig bör sitt eget partis program och höll sig borta från att nedvärdera sina motståndare. Det vara bara Centerpartiet som föll utanför ramen genom sitt påhopp på Långshyttepartiet. Även en och annan centerväljare torde ha reagerat. Förklaringen till påhoppet ligger naturligtvis i att Långshyttepartiet i valet profilerat sig som ett parti för landsbygden, ”en röst för alla byar”, och därmed utgör en direkt konkurrent till Centerpartiet som tycker sig vara ett landsbygdsparti. Hur Hedemoracentern ser på landsbygdsfrågorna och vikten av en levande landsbygd har tydligt framgått av partiets agerande under den innevarande mandatperioden. Så oron från Centerledningen är förståelig.

I ett inlägg på Facebookgruppen ” Tillsammans är vi Hedemora kommun” framför den unge moderaten Larz Andersson; ”Kanske är jag naiv men jag kommer från en kommun där kommunalråden (S) tillsammans med oppositionsråden (M+C) gjort underverk genom att samarbeta. Kan vi inte lägga ner alla gamla konflikter och börja arbeta TILLSAMMANS?” Jag delar till fullo Larz uppfattning och ska Hedemora vända trenden är ett genomgripande samarbete över partigränser nödvändigt. Detta förutsätter emellertid att det mellan partierna föreligger en samsyn på kommunens problem och hur vägen ut ska stakas, manifesterat i gemensamma långsiktiga strategiska verksamhetsmål. Det förutsätter också ett tydligt och samtidigt ödmjukt ledarskap. Tyvärr är vägen dit stängd då den nuvarande majoriteten gjort tummen ner till den motion som M lagt om just strategiska verksamhetsmål. Så länge det politiska etablissemanget inte kan enas om en samsyn på ”hur ta Hedemora vidare” kommer samarbete endast att ske i enskilda frågor men det leder tyvärr inte till några underverk.

Valrörelsen lider mot sitt slut och på måndag morgon kommer media att redovisa valresultaten med analyser in i minsta detalj. Partiföreträdare ge sina förklaringar till resultaten. Det ska bli intressant att se om Hedemoras placeringar i de olika enkäter/ rankingar, ”affärer” etc. under mandatperioden visar sig i valresultatet. Hur ser de drygt 3000 som satte sitt namn i pant mot en flytt av Turistbyrån och som ändå blev överkörda på förfarandet? Det ska bli intressant att se i valdistriktet Husby om stängningen av Stjärnsunds skola kan avläsas i valresultatet och lika intressant ska det bli att se hur nedrustningen av Långshyttan som fått fortgå trots att de styrande känt till Outokumpus ultimatum och risk för nedläggning påverkat väljarna. En intressant måndag väntar.

För mig personligen som ändrat min agenda och är beredd att aktivt ta del i Hedemora kommuns utveckling genom att kandidera för Långshyttepartiet är naturligtvis väljarnas besked extra intressant. Att inte medge detta vore att ljuga.

Trots allt som sagts, påhopp i valrörelsens hetta och löften är dock det allra viktigaste att Hedemora kommun för de fyra kommande åren får en politisk ledning som är stark nog att samla alla goda krafter och inleda den vandring mot nya mål som Hedemora måste företa om vi långsiktigt ska klara de åtaganden som kommunen har till sina medborgare.

Kommer vi att få det ledarskap som kan få tillstånd det samarbete och göra de underverk som Larz Andersson efterlyser?

Vi får hoppas på det!

Per

En Ekonomi i balans och under kontroll????

 

Vi kan se det i braskande valannonser, Vi hör det från kommunalrådet(S) och de ledande företrädarna för övriga majoritetspartier instämmer i mantrat som ska visa på duglighet, ”Ekonomin är i balans och vi får pengar över till investering och utveckling”.

Det talas väldigt tyst om att pensionsavsättningarna släpar efter och är i storleksordningen 500 mkr och att om pensionsskulden tas i beaktande kommunens soliditet som ”formellt” uppgår till +74% faller till -14%. Ett knep i bokföringens ädla konst. Pensioner som i framtiden ska betalas ur det löpande. Med 57% av Hedemora Kommuns anställda 50 år eller äldre väntar stora pensionsavgångar under de närmaste 15 åren och då måste notan  betalas.

Det är lite som att låna av barnen, själv sätta sprätt på pengarna och låta barnen betala notan.

En ekonomi i balans? – Döm själv!

Året 2011 räddades kommunens ekonomi av LSS-pengarna, 2012 och 2013 av AFA-utbetalningarna men från 2014 såg enligt uttalande av kommunalrådet(S) framtiden ljus ut då kommunen genom det nya skatteutjämningssystemet får ytterligare c:a 22 Mkr i bidrag. Hedemora var som många säkert minns; ”Dalarnas vinnare”.

Vi har genom åren vant oss vid att under vårkanten mötas av besked som; ” Omsorgsnämnden brottas med stora underskott. Utbildningsnämnden saknar miljoner för att få budgeten att balansera. Nu måste det sparas!”. Besked som tydligt visat att man inte haft ekonomin under kontroll och därmed tvingats dra i nödbromsen och ta till drastiska åtgärder som gått ut över omsorg och skola.

Enligt kommunalrådet(S) såg framtiden ljus ut men vi kan bara konstatera att historien upprepar sig med ännu en vår/ ett år med aviserade underskott inom omsorg och skola och med ytterligare besparingar som följd. Det tar liksom aldrig slut.

Vi har också fortfarande i minnet fjolårsspektaklet kring frågan om ”Ansvarsfrihet”.

En ekonomi under kontroll? –  Döm själv!

Hos den politiska majoriteten toppas Hit-listan av ”Jag köper vingar (vindkraftsverk) och asfalt för pengarna…” när verkligheten snarare handlar om att;  ”Jag är en fattig trubadur…”

Per

Om jag får förtroendet – 2

En befolkningsminskning från c:a 17000 invånare till idag c:a 15000 medför att Hedemora nu årligen har c:a 100 Mkr mindre till verksamheterna. Med en förskjutning av åldersstrukturen mot fler äldre och pensionärer påverkas utrymmet ytterligare då pensionerna normalt ligger betydligt lägre än under den aktiva tiden. Skattekraften minskar, med hur mycket är svårt att säga men påverkan är inte ringa. Det är naturligtvis positivt att vi lever längre och de ökade kostnader som uppstår inom äldreomsorgen ska kommunen givetvis ta och sörja för en god ålderdom.

Frågan är bara; Hur ska kommunen klara finansieringen på sikt när andelen unga och aktiva i kommunen minskar? När skattekraften avtar!

Vi måste tillsammans bygga ett Hedemora kommun som är så attraktiv att de unga aktiva som redan bor här vill leva kvar i kommunen och därtill att Hedemora kommun utgör ett attraktivt alternativ för ”utsocknes” att söka sig till. Därför anser jag att prioritet måste läggas på områden som ”gör skillnad” för de unga och aktiva såsom;

  • barnomsorg, skola och ungdomsverksamhet
  • boende och byggande
  • kommunikationer
  • jobben

och att vi ser till hela kommunens möjligheter och inte enbart till centralortens.

Jag vill verka för;

  • en  hög kvalitet i barnomsorgen med små barngrupper och fler vuxna. Närhet till hemmet även för landsbygdens barn.
  • att alla barn i samtliga stadier får en god start i livet och att skolan, från förskola till gymnasiet, tillförs nödvändiga resurser. Närhet till hemmet även för landsbygdens barn och om så krävs återöppnande av redan stängda skolor. Stopp för nedläggning av skolor så länge det finns elever och föräldrar som vill att skolan ska vara kvar. Besparingsivern inom skolan måste få ett slut, barnens framtidsmöjligheter måste sättas före ekonomiska argument.
  • kultur-, fritids- och ungdomsverksamhet över hela kommunen och där även landsbygden får en rättvis del av resurserna.
  •  ett ökat byggande i såväl centralorten som på landsbygden av bostäder för såväl ung som gammal. Seniorboenden med möjlighet till gemensamma faciliteter. Upplåtande av strandnära och attraktiv tomtmark som tex. Klarängarna i Stjärnsund och aktiv marknadsföring dito mot våra närkommuner inom pendlingsavstånd. Förenklade regler och mindre byråkrati i tillståndsfrågor.
  •  en förändrad syn på upplägget av landsbygdens allmänna kommunikationer där från de större orterna som Vikmanshyttan, Långshyttan, Garpenberg direktlinjer öppnas för pendling mot närcentra som Borlänge, Falun, Gävle etc. Som exempel tar det endast c:a 30 minuter direktvägen från Långshyttan till Falun, rimlig pendlingstid. Samma resonemang för Vikmanshyttan, Västerby mot Borlänge – Falun.
  •  att näringslivsfrågorna ges högre status i kommunen. En ökad dialog mellan näringsidkarna och kommunen, enklare regelverk och korta handläggningstider i samband med tillstånd. Att kommunen inrättar en tjänst som Näringslivssekreterare med ansvar för näringslivsfrågorna och utvecklingen av desamma.
  •  en utbyggnad av fibernät i hela kommunen och ut till varje boställe. Ge Hedemora Energi i uppdrag att bevaka och samordna med andra aktörer som tex eldistributionsbolagen att möjligheterna till fiberläggning tas tillvara när de senare jordlägger elnäten, eller motsvarande för andra typer av aktörer.
  • en aktiv och aggressiv marknadsföring av Hedemora kommun som en bra kommun att leva och bo i genom att avsätta speciella ekonomiska resurser och inrätta en enhet med ansvar dito.

Det är mycket som behöver göras i kommunen men allt kan inte göras på en gång. Då är det viktigt att se till helheten, fastställa sambanden som leder till ökad befolkningsutveckling, lägga ut planen, sätta målen och prioritera. Ovan nämnda och av mig prioriterade områden utgör enligt min mening grundfundament i att bygga ett framtida Hedemora och där landsbygden ges en utökad roll i framtidsutvecklingen.

Hedemora kommuns framtid byggs av medborgarna och inte av politikerna, men genom politiken tillförs, samordnas och fördelas kommunens gemensamma resurser, och som alltid kommer att vara knappa, därför är det viktigt att resurserna över tid läggs där de långsiktigt gör bäst nytta.

Det handlar i grunden om; På vilket sätt bidrar besluten till att gynna befolkningstillväxten, på kort och på lång sikt? Hur påverkar besluten totalbilden och hur ser konsekvensanalysen ut?

Därför sätter jag frågan om en framtidsstrategi och därtill kopplade utvecklingsplaner högst på min agenda – om jag får förtroendet!

 

Per

 

Om jag får förtroendet – 1

Mot bakgrund av den befolkningsutveckling som Hedemora kommun genomgått under en lång följd av år är det mycket anmärkningsvärt att tidigare och nuvarande politiska ledningar inte tagit utvecklingen på allvar. Man kunde ha förväntat sig att befolkningsfrågan satts högst på agendan för styrelse och nämnder och att man gemensamt över partigränserna utformat en strategi och därtill kopplade samordnade handlingsplaner och aktivt agerat i ett försök att vända utvecklingen.

Vid en genomgång, senhösten 2013, av samtliga tillgängliga protokoll från Fullmäktige, Kommunstyrelse, Strategiutskott och nämnder för de senaste två åren kan jag inte finna att frågan om Hedemoras i grunden största problem, befolkningsutvecklingen, överhuvudtaget funnits på agendan. Frågan är uppenbarligen inte av intresse, inte ens i Kommunstyrelse eller i Strategiutskottet där makten huserar. Nog är det märkligt!

Om jag genom min kandidatur för Långshyttepartiet till Hedemora kommunfullmäktige i höstens val får möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen kommer jag att med kraft verka för att frågan om befolkningsutvecklingen sätts högst på agendan och hålls levande. Det är hög tid att samlas kring en gemensam strategi, upprätta samordnade handlingsplaner och gå till handling. Krypa upp ur smörjgropen och lyfta blicken. Den nuvarande politiska majoriteten (S;C;V;Fp) har gjort klart att man inte har och inte vill ha någon strategi för hur ta Hedemora in i framtiden. Det förklarar till stor del varför det ser ut som det gör! Vi måste få till en förändring!

Arbetet med och utformandet av en strategi är inget som kan ske i slutna rum hos den politiska ledningen eller i de enskilda partiapparaterna. Nej, arbetet måste bedrivas mycket bredare än så. Det gäller att engagera enskilda medborgare, föreningslivet, näringslivet, byalag och organisationslivet i kommunens utveckling. Tänk vilken inneboende kraft det finns hos 15000 individer, ett stort antal föreningar och organisationer, det gäller bara att lösgöra och kanalisera den. Här har den politiska ledningen en viktig roll som katalysator och pådrivare. Det gäller att våga ta rollen.

Att det finns en stark inneboende kraft och engagemang hos kommunens invånare såg vi bl.a inför diskussionerna om Stjärnsunds skolas nedläggning. Vi såg hur Stjärnsundsborna gick samman och utarbetade planer för hur Stjärnsund kunde utvecklas vidare, sammanställt i ett embryo till en ”lokal strategi”. Trist bara att de styrande inte ens tog sig tid att diskutera förslaget med Stjärnsundsgruppen. Exemplet Stjärnsund visar att man lokalt kan kraftsamla kring just sin bygd om förutsättningarna är de rätta. Här handlade det förvisso om ”trista förutsättningar” (nedläggning av skolan) men det går säkert att skapa ”goda förutsättningar” och ändå engagera medborgarna. Framtidsmöjligheterna kommer att vara olika i kommunens olika delar och invånarna i varje kommundel måste ges möjlighet att själva påverka sin framtid. Det man kunde göra i Stjärnsund kan man säkert också göra i Garpenberg, Vikmanshyttan, Västerby, Långshyttan och övriga orter på landsbygden samt i centralorten. Det handlar i grunden om att genom politiken skapa rätt förutsättningar, allokera resurser och samordna arbetet men framförallt att politikerna tar aktiv del i diskussionen och att man lyssnar till medborgarna. Häri läggs grunden till strategi och handlingsplaner, prioriteringar och resursallokering.

Att sätta frågan om befolkningsutvecklingen och framtidsförutsättningarna på den politiska dagordningen och hålla den levande görs genom att:

  • Nämnder åtminstone en gång per år och i god tid före budgetprocessen behandlar framtidsfrågan utifrån just sitt perspektiv. Inkluderat förvaltningen inte att förglömma.
  • Strategiutskott och kommunstyrelse baserat på dialog med nämnder, förvaltning och samtliga politiska partier formar en strategisk plan och mål för det fortsatta kortsiktiga såväl som långsiktiga arbetet.
  • Fullmäktige i god tid före budgetprocessen behandlar framtidsfrågan utifrån ett helhetsperspektiv. Beslutar om såväl kort- som långsiktig strategisk inriktning och inlemmar detta i budgetförutsättningar och därefter i slutlig budget.
  • Resurser öronmärkts för satsningar att göra kommunen attraktiv och att frågan ständigt hålls aktuell och levande med återkommande uppföljning i fullmäktige.
  • Inför varje beslut man besvarar frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att gynna befolkningstillväxten?

 

 Det har hos de styrande funnits en övertro på att Hedemoras framtida utveckling ligger i centralorten. Det vittnar historien om. Kommunens ledning har tydligt varit så fokuserad på att prioritera resursallokeringen till centralorten med en nedmontering av kommunens landsbygd som följd. Man har glömt att c:a hälften av befolkningen fortfarande bor utanför centralorten och den resurs Hedemoras landsbygd utgör.

Om Hedemora kommun ska kunna vända befolkningstrenden måste kommunens samtliga resurser tas tillvara och här utgör landsbygden en betydande del. Vi måste se till helheten!

Att vända utvecklingen kommer att ta tid, kräva nytänkande och hårt arbete men framförallt engagemang och ledarskap. Om vi fortsatt ignorerar Hedemoras grundläggande problem och inte lyckas vända trenden väntar fortsatt knappa tider med åtgärdsprogram och besparingar som kommer att slå mot våra unga och gamla.

Det är inte ett sådant Hedemora jag vill ha, därför sätter jag frågan om en framtidsstrategi och därtill kopplade utvecklingsplaner högst på min agenda – om jag får förtroendet!

Per

Under S ledning….

För den som försökt följa Hedemora kommuns utveckling under den senaste mandatperioden är det intressant att se hur den styrande politiska majoriteten nu i valannonser framställer sig själva. Listan över framsteg är diger och ska vittna om handlingskraft och att våga fatta beslut. En mer handlingskraftig och framgångsrik politisk ledning är knappast att finna –  om man får säga det själv.

Från det största majoritetspartiet hör vi; ” Vi Socialdemokrater vill fortsätta att utveckla hela Hedemora kommun till en kommun där vi alla kan känna framtidstro” .

Det vill vi väl alla?! Men det gäller att också kunna leverera!

Socialdemokraterna hur under lång tid haft ett dominerande inflytande över Hedemoras utveckling och de senaste två mandatperioderna ett avgörande inflytande, därtill innehavare av kommunalrådsposten.

När man nu säger:

  •  ”En kommun som är bra för barnfamiljer,…bra att bli gammal i..att vara bosatt i och yrkessam i regionen” kan man ju undra varför under S ledning  befolkningstappet fortsatt, de unga i stor utsträckning lämnar kommunen med en åldrande befolkning som följd?
  •  ”En kommun som är bra för såväl stora som små företag” kan man ju undra varför under S ledning Hedemora i näringslivets kommunranking harvar i bottenträsket och endast c:a 20% av kommunens företagare anser näringslivsklimatet vara bra?
  • En kommun som verkar för solidaritet, jämställdhet och framtidstro” kan man ju undra varför under S ledning löneskillnaderna inom kommunförvaltningen består men däremot politikerna berikar sig själva genom osmakligt höga lönepåslag?
  • ”..utveckla hela Hedemora kommun” kan man ju undra varför under S ledning två landsbygdsskolor stängts, kommunbygderådets resurser skurits ned, merparten av motioner kring landsbygden avvisats?

Det finns också anledning att fundera över varför under S ledning:

  • I enkät efter enkät och ranking efter ranking Hedemora hamnar i bottenskiktet, för att nämna några:
    • Framtidsfrågan
    • Ungdomskommunrankingen
    • Svenskt kvalitetsindex
  • Revisorerna 2012 föreslog att KS inte skulle beviljas ansvarsfrihet. Att ryggdunkargänget inte följde revisorernas utlåtande gör inte saken bättre.
  • Bussfiaskot, såväl skolflytten från Långshytten som nu senast Dalatrafiks revolution där kommunledningen uppenbarligen inte heller här haft koll på konsekvenserna.
  • Ständigt återkommande besparingar inom skola och omsorg till följd av oförmåga att upprätta förankrade och realistiska budgetar.
  •  Mer kan läggas till listan…….men vi stannar för tillfället här.

Vi har också, efter synnerligen lång väntan, fått veta att kommunledningen under S ledning inte anser sig behöva upprätta en STRATEGI för hur utveckla och föra Hedemora mot framtiden och inte heller sätta långsiktiga strategiska mål.

Valannonser må måla en förskönad bild av tillståndet i kommunen och ge löften om en ljusnande framtid men det är genom handling och ledarskap förändringar skapas. Ett ledarskap som vågar lyfta blicken, sätta och förankra en framtidsstrategi, upprätta och samordna handlingsplaner med fokus på att komma tillrätta med kommunens övergripande problem – befolkningsutvecklingen.

Sedan hösten 2011 sitter Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet som styrande majoritet i Hedemora kommun. Samarbetet var för att skapa en stark majoritet, för att våga fatta beslut och skapa en långsiktig ekonomisk stabil grund.” 

En stark politisk majoritet i kommunen är bra, men endast under förutsättning att den används rätt och tar tag i ödesfrågorna. En stark majoritet som sitter fast i smörjgropen är däremot hämmande för en kommuns utveckling.

Du har säkert en egen uppfattning om hur stabil grund Hedemora står på efter den senaste mandatperioden.

Jag menar att Hedemoras framtid ligger i ett nytt politiskt ledarskap. Ett ledarskap som vågar ta ansvar och som lägger fokus på samordnade insatser för att vända utvecklingen.

Den 14 september avgör Du vilket politiskt ledarskap Hedemora ska ha de kommande fyra åren!

Per

Därför Långshyttepartiet….

Med anledning av att jag i kommunalvalet i september kandiderar för Långshyttepartiet återger jag här några utdrag ur tidigare publicerade inlägg.

När jag för ett antal år sedan bestämde mig för att lämna arbetslivet och därtill att bosätta mig i Hedemora kommun var det inte för att ge mig in i den ”politiska” debatten. Frågan fanns över huvud taget inte på agendan. Det var helt andra saker som skulle fylla min tillvaro.

Varför kom då agendan att ändras?

Hedemoras minskande befolkning och därtill åldrande innebär ett minskat skatteunderlag till finansiering av kommunens åtaganden och behov. Befolkningsminskningen i sig innebär ett ekonomiskt tapp men även en åldrande befolkning innebär ett ekonomiskt tapp då vanligtvis inkomsterna från pension är lägre än för arbete. Ökad andel äldre innebär också ökade kostnader för äldreomsorgen.

Med färre unga i kommunen blir det färre som ska dra ihop till kakan. När pengarna inte räcker måste besparingsåtgärder tas till och som vanligtvis i första hand drabbar de unga och landsbygdsbefolkningen. Det har vi redan fått erfara.

Fritidsverksamhet som idrotts- och fritidsanläggningar, personaltäthet och pedagogisk omsorg på fritidshem och fritidsgårdar; Kulturverksamhet som bibliotek, musik- och kulturskola, stöd till studieorganisationer; Skolverksamhet som antal skolor, lärartäthet, elevvård, valmöjligheter mm får stryka på foten och drabbar främst de unga.

Servicen på landsbygden försämras och bidrar till en ytterligare avfolkning av landsbygden och i förlängningen till en minskning av kommunens invånarantal. Ekorrhjulet snurrar snabbare och snabbare!

När besparingarna körts i botten och man inte kan gå längre återstår att öka skatteuttaget. Ett ökat skatteuttag torde knappast öka kommunens attraktionskraft som bostadsort, speciellt om grannkommunerna ligger på en lägre nivå och dessutom kan visa upp bättre framtidsförutsättningar. Det naturliga är då att, även om man har sin arbetsplats i Hedemora, man bosätter sig där förutsättningarna är bättre och pendlar till arbetet. Vi ser redan detta hos ett antal högre befattningshavare inom kommunförvaltningen.

Minskad befolkning medför fallande priser på fast egendom, något som den enskilde får betala. När fastighetsägare avråds investera i kommunen är det en tydlig signal om vart kommunen är på väg! Kapitalförstöring som slår mot individens plånbok.

För den del av befolkningen som är i verksam ålder och för de som ska in på arbetsmarknaden behövs tillgång på arbete i närområdet och helst i kommunen. Dagens arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag. Här ligger potentialen för framtida tillväxt. När endast c:a 20% av kommunens näringsidkare anser näringslivsklimatet vara bra, och trenden är sjunkande, är det en tydlig signal om tillståndet i kommunen. Med en minskande och åldrande befolkning förändras såväl kundstruktur som tillgången på arbetskraft och lägg därtill näringslivsklimatet så inser man snart att konkurrensläget om nya arbetstillfällen kunde vara betydligt bättre.

Enligt min mening har man från majoritetens sida allt för länge ignorerat utvecklingen och låtit ”förfallet” fortgå. Någon plan för hur trenden ska vändas kan jag inte se att de styrande presenterat, än mindre några aktiviteter. Av samtliga tillgängliga protokoll från Fullmäktige, Kommunstyrelse, Strategiutskott och nämnder för de senaste två åren kan jag inte finna att frågan om Hedemoras i grunden största problem, befolkningsutvecklingen, överhuvudtaget funnits på agendan. Med den befolkningsutveckling som Hedemora kommun uppvisar och med prognoser om fortsatt avfolkning kunde man förvänta sig att kommunledning och förtroendevalda högst på dagordningen skulle sätta frågan om åtgärdsprogram för att vända utvecklingen.

Det är mot bakgrund av ovanstående jag känner oro för kommunens framtid och anser att åtgärder måste till för att vända trenden. Det är inte en fråga om ”Quick Fix” utan ett tålmodigt, långsiktigt förändringsarbete som måste till. Inte heller någon ”enmansshow” utan här måste vi alla och tillsammans vara delaktiga.

Större delen av mitt yrkesliv har jag ägnat åt förändringsarbete, Change Management, visserligen inom företagsvärlden men några av de erfarenheter jag genom åren tillskansat mig kan förhoppningsvis även komma Hedemora till gagn.

Hedemoras framtid berör oss alla, och ska vi lyckas vända trenden måste vi också vara beredda att dra vårt strå till stacken, och jag utgör inget undantag.

När inför det senaste kommunalvalet Långshyttepartiet inträdde på arenan gjorde man det för att man ville se en bättre utveckling för sin ort Långshyttan. Det handlade inte om missnöje – det handlade om engagemang för sin bygd. Väljarna insåg detta och resultatet lät inte vänta på sig.

När Långshyttepartiet inför höstens val nu vidgar fokus till att omfatta inte bara Långshyttan utan till hela Hedemora kommun så handlar det om en vilja och ett engagemang för att vända Hedemoras negativa utveckling och skapa en grund inför framtiden.

Partinamnet, Långshyttepartiet, speglar inte längre vad det handlar om, men måste av legala skäl leva kvar, utan i grunden handlar det om att ”Kraftsamla för Hedemora”. Hela kommunen och med en väl avvägd balans mellan Landsbygd och Centralort. Det handlar om att tänka nytt och sätta mål. Att vända den negativa trenden och skapa framtidstro.

Långshyttepartiet sitter inte fast i gamla strukturer och har inte någon historisk belastning att ta hänsyn till. Partiet har inte heller några gamla partiallianser att försöka återupprätta eller ”trogna partimedlemmars” ryggar att skrubba och skydda. Långshyttepartiet kan, om väljarna så vill, styra mot framtiden utan att blicken grumlas av den egna historien.

Långshyttepartiet är varken rött eller blått, eller någon färg däremellan. Inte heller på höger – vänsterskalan utan Vi som engagerar oss i ”partiets” arbete gör det för att Vi anser att Hedemora har en utvecklingspotential som tidigare och nuvarande politiska ledningar inte tagit till vara och att kommunens möjligheter sumpats bort. Historiken ljuger inte.

Långshyttepartiet är ett ungt parti och utan den inbördes hackordning som normalt präglar gamla etablerade organisationer, politiska partier är inget undantag. Här finns unga engagerade som vill påverka sin bygds framtid för de vill fortsatt leva här. Här finns också de av äldre årgångar som vill dela med sig av sina livserfarenheter. Det som förenar är viljan att utveckla Hedemora kommun till en attraktiv framtidskommun.

Engagemang och villighet att tänka nytt, ingen inbördes hackordning och fri från historisk belastning är kännetecken för Långshyttepartiet. Därtill skall läggas samverkan mellan individer med olika politiska grundvärderingar mot ett gemensamt mål.

Vi måste vända trenden – Därför har jag valt att kandidera för Långshyttepartiet!

Per

Revolution…för vem?

Rev

Vid det här laget har nog de flesta noterat Dalatrafiks informationskampanj om den stora trafikrevolutionen. Vi har sett bilden på den unge pojken som står där ensam och övergiven när övriga trafikanter passerar förbi. Han står där som en symbol för alla de landsbygdsbor som från och med i dag, 17/8, kommer att se Dalatrafiks bussar passera utan att stanna. Centralorternas resenärer prioriteras på bekostnad av landsbygdens, som vanligt. Den stora revolutionen har det kallats. Varje generation behöver tydligen en ny revolution om man ska tro Dalatrafik. De landsbygdsbor som drabbats av revolutionen delar uppenbarligen inte Dalatrafiks och Region Dalarnas trafikupplägg, det framgår om inte annat av den mediastorm som blåst upp och alltmer tilltagit i styrka.

Region Dalarna, där länets samtliga kommunalråd ingår, är beställare av trafikupplägget och således de slutliga beslutsfattarna i frågan. De om några torde tidigt ha varit informerade om upplägget och haft möjlighet att i god tid före beslutet säga sin mening. Delaktiga i och ansvariga för beslutet är de under alla omständigheter. Så även Hedemoras kommunalråd.

Det är beklämmande att nu se hur kommunalråd efter kommunalråd uti länet avsäger sig ansvar för beslutet nu när mediestormen tilltar och lansbygdsbefolkningen revolterar. Det sänds brev till Dalatrafiks ledning om ”fler stopp” och att man ska ”göra om och göra rätt”. Starka uttalanden i media om att man ”får ont i magen” när man ser konsekvenserna av trafikupplägget. Dalatrafik får bära hundhuvudet men ansvaret för beslutet ligger hos Region Dalarna och därtill hos Dalatrafiks styrelse.

Nog är det fegt av de politiker som hänger ut Dalatrafik när man i själva verket själv har varit med och fattat beslutet. Frågan är; Brydde man sig?

Från ansvarigt håll förklaras problemen med att trafikupplägget inte är färdigt. Det ska bli ”flextrafik” som ska vara klart i oktober. Dalatrafiks styrelseordförande avfärdar kritiken med att det blir ju bättre dag för dag. En klen tröst för dem som drabbats. Om nu det slutgiltiga trafikkonceptet blir så bra som politikerna vill påskina, varför väntade men då inte och sjösatte hela konceptet på en gång? Klantigt!

Från vårt landstingsråd kommer förslaget att man kan göra som i Spanien, gå ut och stoppa bussen efter vägen, eller så kan man sända ett SMS till bussföraren om att man vill bli upplockad. Vi får väl se om bussen stannar när man står där med handen höjd – Troligen inte! Att skicka SMS till busschauffören, hur rimmar det med trafiksäkerhet och lagen om att ”inte pilla på mobilen”? Varför kan man inte bara gå ut och ställa sig vid den gamla busshållplatsen och då bli upplockad av den passerande bussen? Varför komplicera så enkla saker? Back to basic!

Enligt Region Dalarnas hemsida;

Region Dalarnas uppgift är att ansvara för, samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja den regionala utvecklingen inom en rad olika områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen.

Av ovanstående framgår att Region Dalarna ska tillvarata länets möjligheter och främja den regionala utvecklingen och detta torde gälla inte enbart centralorterna utan i lika hög grad länets landsbygd. Utan en i alla delar fungerande infrastruktur hämmas den regionala utvecklingen med negativa konsekvenser för tillväxt och sysselsättning.

Inte mycket till Revolution!

 

Tillägg 2014-08-18; Länk till  Inslag i Dalanytt.

Upprörande eller……????  Döm själv!

Per