En befolkningsminskning från c:a 17000 invånare till idag c:a 15000 medför att Hedemora nu årligen har c:a 100 Mkr mindre till verksamheterna. Med en förskjutning av åldersstrukturen mot fler äldre och pensionärer påverkas utrymmet ytterligare då pensionerna normalt ligger betydligt lägre än under den aktiva tiden. Skattekraften minskar, med hur mycket är svårt att säga men påverkan är inte ringa. Det är naturligtvis positivt att vi lever längre och de ökade kostnader som uppstår inom äldreomsorgen ska kommunen givetvis ta och sörja för en god ålderdom.

Frågan är bara; Hur ska kommunen klara finansieringen på sikt när andelen unga och aktiva i kommunen minskar? När skattekraften avtar!

Vi måste tillsammans bygga ett Hedemora kommun som är så attraktiv att de unga aktiva som redan bor här vill leva kvar i kommunen och därtill att Hedemora kommun utgör ett attraktivt alternativ för ”utsocknes” att söka sig till. Därför anser jag att prioritet måste läggas på områden som ”gör skillnad” för de unga och aktiva såsom;

• barnomsorg, skola och ungdomsverksamhet
• boende och byggande
• kommunikationer
• jobben

och att vi ser till hela kommunens möjligheter och inte enbart till centralortens.

Jag vill verka för;

• en  hög kvalitet i barnomsorgen med små barngrupper och fler vuxna. Närhet till hemmet även för landsbygdens barn.
• att alla barn i samtliga stadier får en god start i livet och att skolan, från förskola till gymnasiet, tillförs nödvändiga resurser. Närhet till hemmet även för landsbygdens barn och om så krävs återöppnande av redan stängda skolor. Stopp för nedläggning av skolor så länge det finns elever och föräldrar som vill att skolan ska vara kvar. Besparingsivern inom skolan måste få ett slut, barnens framtidsmöjligheter måste sättas före ekonomiska argument.
• kultur-, fritids- och ungdomsverksamhet över hela kommunen och där även landsbygden får en rättvis del av resurserna.
•  ett ökat byggande i såväl centralorten som på landsbygden av bostäder för såväl ung som gammal. Seniorboenden med möjlighet till gemensamma faciliteter. Upplåtande av strandnära och attraktiv tomtmark som tex. Klarängarna i Stjärnsund och aktiv marknadsföring dito mot våra närkommuner inom pendlingsavstånd. Förenklade regler och mindre byråkrati i tillståndsfrågor.
•  en förändrad syn på upplägget av landsbygdens allmänna kommunikationer där från de större orterna som Vikmanshyttan, Långshyttan, Garpenberg direktlinjer öppnas för pendling mot närcentra som Borlänge, Falun, Gävle etc. Som exempel tar det endast c:a 30 minuter direktvägen från Långshyttan till Falun, rimlig pendlingstid. Samma resonemang för Vikmanshyttan, Västerby mot Borlänge – Falun.
•  att näringslivsfrågorna ges högre status i kommunen. En ökad dialog mellan näringsidkarna och kommunen, enklare regelverk och korta handläggningstider i samband med tillstånd. Att kommunen inrättar en tjänst som Näringslivssekreterare med ansvar för näringslivsfrågorna och utvecklingen av desamma.
•  en utbyggnad av fibernät i hela kommunen och ut till varje boställe. Ge Hedemora Energi i uppdrag att bevaka och samordna med andra aktörer som tex eldistributionsbolagen att möjligheterna till fiberläggning tas tillvara när de senare jordlägger elnäten, eller motsvarande för andra typer av aktörer.
• en aktiv och aggressiv marknadsföring av Hedemora kommun som en bra kommun att leva och bo i genom att avsätta speciella ekonomiska resurser och inrätta en enhet med ansvar dito.

Det är mycket som behöver göras i kommunen men allt kan inte göras på en gång. Då är det viktigt att se till helheten, fastställa sambanden som leder till ökad befolkningsutveckling, lägga ut planen, sätta målen och prioritera. Ovan nämnda och av mig prioriterade områden utgör enligt min mening grundfundament i att bygga ett framtida Hedemora och där landsbygden ges en utökad roll i framtidsutvecklingen.

Hedemora kommuns framtid byggs av medborgarna och inte av politikerna, men genom politiken tillförs, samordnas och fördelas kommunens gemensamma resurser, och som alltid kommer att vara knappa, därför är det viktigt att resurserna över tid läggs där de långsiktigt gör bäst nytta.

Det handlar i grunden om; På vilket sätt bidrar besluten till att gynna befolkningstillväxten, på kort och på lång sikt? Hur påverkar besluten totalbilden och hur ser konsekvensanalysen ut?

Därför sätter jag frågan om en framtidsstrategi och därtill kopplade utvecklingsplaner högst på min agenda – om jag får förtroendet!

Per