Om jag får förtroendet – 1

Mot bakgrund av den befolkningsutveckling som Hedemora kommun genomgått under en lång följd av år är det mycket anmärkningsvärt att tidigare och nuvarande politiska ledningar inte tagit utvecklingen på allvar. Man kunde ha förväntat sig att befolkningsfrågan satts högst på agendan för styrelse och nämnder och att man gemensamt över partigränserna utformat en strategi och därtill kopplade samordnade handlingsplaner och aktivt agerat i ett försök att vända utvecklingen.

Vid en genomgång, senhösten 2013, av samtliga tillgängliga protokoll från Fullmäktige, Kommunstyrelse, Strategiutskott och nämnder för de senaste två åren kan jag inte finna att frågan om Hedemoras i grunden största problem, befolkningsutvecklingen, överhuvudtaget funnits på agendan. Frågan är uppenbarligen inte av intresse, inte ens i Kommunstyrelse eller i Strategiutskottet där makten huserar. Nog är det märkligt!

Om jag genom min kandidatur för Långshyttepartiet till Hedemora kommunfullmäktige i höstens val får möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen kommer jag att med kraft verka för att frågan om befolkningsutvecklingen sätts högst på agendan och hålls levande. Det är hög tid att samlas kring en gemensam strategi, upprätta samordnade handlingsplaner och gå till handling. Krypa upp ur smörjgropen och lyfta blicken. Den nuvarande politiska majoriteten (S;C;V;Fp) har gjort klart att man inte har och inte vill ha någon strategi för hur ta Hedemora in i framtiden. Det förklarar till stor del varför det ser ut som det gör! Vi måste få till en förändring!

Arbetet med och utformandet av en strategi är inget som kan ske i slutna rum hos den politiska ledningen eller i de enskilda partiapparaterna. Nej, arbetet måste bedrivas mycket bredare än så. Det gäller att engagera enskilda medborgare, föreningslivet, näringslivet, byalag och organisationslivet i kommunens utveckling. Tänk vilken inneboende kraft det finns hos 15000 individer, ett stort antal föreningar och organisationer, det gäller bara att lösgöra och kanalisera den. Här har den politiska ledningen en viktig roll som katalysator och pådrivare. Det gäller att våga ta rollen.

Att det finns en stark inneboende kraft och engagemang hos kommunens invånare såg vi bl.a inför diskussionerna om Stjärnsunds skolas nedläggning. Vi såg hur Stjärnsundsborna gick samman och utarbetade planer för hur Stjärnsund kunde utvecklas vidare, sammanställt i ett embryo till en ”lokal strategi”. Trist bara att de styrande inte ens tog sig tid att diskutera förslaget med Stjärnsundsgruppen. Exemplet Stjärnsund visar att man lokalt kan kraftsamla kring just sin bygd om förutsättningarna är de rätta. Här handlade det förvisso om ”trista förutsättningar” (nedläggning av skolan) men det går säkert att skapa ”goda förutsättningar” och ändå engagera medborgarna. Framtidsmöjligheterna kommer att vara olika i kommunens olika delar och invånarna i varje kommundel måste ges möjlighet att själva påverka sin framtid. Det man kunde göra i Stjärnsund kan man säkert också göra i Garpenberg, Vikmanshyttan, Västerby, Långshyttan och övriga orter på landsbygden samt i centralorten. Det handlar i grunden om att genom politiken skapa rätt förutsättningar, allokera resurser och samordna arbetet men framförallt att politikerna tar aktiv del i diskussionen och att man lyssnar till medborgarna. Häri läggs grunden till strategi och handlingsplaner, prioriteringar och resursallokering.

Att sätta frågan om befolkningsutvecklingen och framtidsförutsättningarna på den politiska dagordningen och hålla den levande görs genom att:

  • Nämnder åtminstone en gång per år och i god tid före budgetprocessen behandlar framtidsfrågan utifrån just sitt perspektiv. Inkluderat förvaltningen inte att förglömma.
  • Strategiutskott och kommunstyrelse baserat på dialog med nämnder, förvaltning och samtliga politiska partier formar en strategisk plan och mål för det fortsatta kortsiktiga såväl som långsiktiga arbetet.
  • Fullmäktige i god tid före budgetprocessen behandlar framtidsfrågan utifrån ett helhetsperspektiv. Beslutar om såväl kort- som långsiktig strategisk inriktning och inlemmar detta i budgetförutsättningar och därefter i slutlig budget.
  • Resurser öronmärkts för satsningar att göra kommunen attraktiv och att frågan ständigt hålls aktuell och levande med återkommande uppföljning i fullmäktige.
  • Inför varje beslut man besvarar frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att gynna befolkningstillväxten?

 

 Det har hos de styrande funnits en övertro på att Hedemoras framtida utveckling ligger i centralorten. Det vittnar historien om. Kommunens ledning har tydligt varit så fokuserad på att prioritera resursallokeringen till centralorten med en nedmontering av kommunens landsbygd som följd. Man har glömt att c:a hälften av befolkningen fortfarande bor utanför centralorten och den resurs Hedemoras landsbygd utgör.

Om Hedemora kommun ska kunna vända befolkningstrenden måste kommunens samtliga resurser tas tillvara och här utgör landsbygden en betydande del. Vi måste se till helheten!

Att vända utvecklingen kommer att ta tid, kräva nytänkande och hårt arbete men framförallt engagemang och ledarskap. Om vi fortsatt ignorerar Hedemoras grundläggande problem och inte lyckas vända trenden väntar fortsatt knappa tider med åtgärdsprogram och besparingar som kommer att slå mot våra unga och gamla.

Det är inte ett sådant Hedemora jag vill ha, därför sätter jag frågan om en framtidsstrategi och därtill kopplade utvecklingsplaner högst på min agenda – om jag får förtroendet!

Per

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *