Det torde vid det här laget vara allmänt känt att Hedemora kommun sedan lång tid inte får ekonomin i verksamheterna att möta budget. Så även i år. Nämnder och styrelser beräknas göra ett underskott mot budget på -45,8 mkr men ökade intäkter och utdelning från Hedemora kommunfastigheter med sammantaget +14,7 mkr gör att den beräknade budgetavvikelsen totalt stannar på -31,1 mkr, en avsevärd summa i sig. Kommunens beräknas ge en förlust på -21,5 mkr mot ett budgeterat överskott på +9,6 mkr.

Förvaltningars oförmåga att möta budget är inget nytt utan Hedemoras obalanser i ekonomin är av gammalt datum. Nämnder och styrelser har genom åren varit oförmögna att ta sig an obalanserna och att vidta verkningsfulla åtgärder. Den politiska majoritetens företrädare har satt agendan. Att Kommunen de senaste åren kunnat redovisa ekonomiska överskott är till stor del beroende på engångsintäkter och bokföringsmässiga justeringar.

Mindre besparingskampanjer av osthyvelmodell har försökts sporadiskt utan att komma tillrätta med obalanserna, några genomtänkta strategier och strukturförändringar har inte över huvud funnits på agendan. Nu har åter en besparingskampanj, benämnt ”effektiviseringar”, som är tänkt att sänka kostnaderna med -69 mkr till 2022, lanserats. Programmet är ett hopplock av åtgärder utan större gemensamma sammanhang och utan någon röd tråd. Någon uttalad strategi om vad man vill med Hedemora finns inte utan fokus ligger enkom på sänkt kostnadsnivå. Som vanligt är det Skola, Vård- och Omsorg som får stå för den stora delen av besparingskraven när Kommunstyrelseförvaltningen glider fram i gräddfilen med marginella besparingskrav. Med en ekonomi i fritt fall är det rimligt att alla verksamheter, utan undantag, ses över och att det nödvändiga prioriteras och att ”dö-köttet” slängs över bord. Att Kommunen över huvud taget hamnat i den här situationen och att man inte agerat tidigare är ett klart misslyckande för Kommunledningen.

Vi har idag via radioprogrammet Kaliber fått en inblick i hur illa Kommunens Socialtjänst fungerat och att man är föremål för granskning av IVO och Arbetsmiljöverket. Det är synnerligen allvarliga missförhållanden som uppdagas och som inte anstår en kommun. Att kommunen har/har haft Arbetsmiljörelaterade problem torde inta vara okänt för initierade, det är bara att kolla sjukfrånvarotalens utveckling över åren. Frågan som inställer sig är kommer det ovan nämnda ”effektiviseringsprogrammet” att förbättra situationen inom Socialtjänsten och övrig Omsorg? Bäst att avvakta rapporterna från IVO och Arbetsmiljöverket innan man tar definitiv ställning men så mycket kan man ändå säga att det är ett stort misslyckande för Kommunledningen.

Ett annat område där Kommunen utmärker sig är den ranking av Näringslivsklimatet som Svenskt Näringsliv gör. Det är en beklämmande läsning och under alla år sedan 2009 har Hedemora med något enstaka undantag placerat sig i bottenskiktet. 2017 trodde vi att nu skulle det vända då Hedemora rankades på plats 220. Nu skulle det peka uppåt och målet var klättring i rankinglistan. Men så blev det inte, redan året därpå föll kommunen tillbaks till 247 plats och 2019 var vi tillbaks i det sugande bottenskiktet med plats 274, bland de 5,5% lägst rankade. Bara 16 placeringar från bottenplatsen. Så gick det med de vackra målen.

Visst är det bra med kommunledningens individuella företagsbesök och en dialog med näringsidkarna men det är långt ifrån tillräckligt, viket rankingen också visar. Även här saknar Kommunledningen, och har saknat, såväl strategi som handlingsplan för ett förbättrat näringslivsklimat. Vi kan väl knappast påstå att Kommunen är i fritt fall vad gäller Näringslivsklimatet då vi under alla år parkerat oss i bottenskiktet och knappast kan komma lägre ner. Ett klart misslyckande för Kommunledningen är det under alla förhållanden.

Hösten 2018 genomförde SCB en medborgarundersökning och där Hedemora deltog. SCB har ställt frågor inom tre områden till ett statistiskt urval av medborgare och utifrån svaren formulerat ett ”Nöjd index” som kan jämföras med övriga kommuner.

De frågeområden som täckts är:

Hur ser medborgarna på Hedemora kommun som en plats att bo och leva på? Här erhöll Hedemora ett index på 51 och genomsnittet för samtliga kommuner låg på 62. Hedemora placerade sig således väl under genomsnittet.

Hur ser medborgarna i Hedemora kommun på kommunens verksamheter? Här hamnade Hedemoras index på 48 och med ett genomsnitt för samtliga kommuner på 56. Även här placerade sig Hedemora väl under genomsnittet.

Hur ser medborgarna i Hedemora kommun på sitt inflytande i kommunen? Hedemoras index landade på 34 och med ett genomsnitt för samtliga kommuner på 42. Inte heller här lyckades vi komma upp till genomsnittet utan hamnade väl under.

Som framgår ovan nådde Hedemora inte i något av de tre frågeområdena upp till genomsnittet och studerar man detaljmaterialet bakom frågeställningarna och indexen så kan vi konstatera att i stort sett för varje enskild delfråga är resultatet – lägre än genomsnittet. Inte ett speciellt upplyftande resultat men mycket nyttig läsning och som speglar hur kommunens medborgare ser på sin kommun-Hedemora. Det intressanta är att kommunen deltog i undersökningen 2016 och denna undersökning finns redovisad på Kommunens hemsida men inte den för 2018. Att inte nå upp till i närheten av genomsnittet för de deltagande kommunerna får betraktas som ett misslyckande för Kommunledningen.

Hedemora kommun har mycket bra att erbjuda och förtjänar bättre än ständiga obalanser i ekonomin, lågt rankat näringslivsklimat och förtjänar ett bättre förtroende bland medborgarna. Men detta är inget som kommer av sig självt för här behövs klart formulerade strategier, dito kopplade handlingsplaner och framförallt ett aktivt genomförande. Det kommer att ta tid men det kräver en Kommunledning kompetent nog att vidta och genomföra de förändringar som är nödvändiga utan att tappa siktet mot framtiden.

Den nuvarande Kommunledningen, Förvaltningsledning och den Politiska ledningen, har misslyckats med att få skutan på rätt köl. De haft många år på sig och därtill har den Politiska majoriteten (S;C;V) unnat sig lyxen med dubbelkommando på Kommunalrådsposten, till vilken nytta kan man undra. Kommunen har saknat ledargestalter som insett behovet av anpassning och förändring och på ett tidigt stadium agerat därefter, istället har våra företrädare väntat och ofta för sent reagerat på händelseutvecklingen.

Det normala är att man vid återkommande misslyckanden ställer sina platser till förfogande och låter andra mer lämpade ta vid. Det är kanske inte så vanligt inom politiken men om sätter Kommunens bästa före den egna prestigen så visar det på civilkurage och förtjänar aktning.

Det är väl för mycket att önska men som läget nu är i Hedemora Kommun så är det hög tid att vissa ledande befattningshavare funderar över sitt bidrag till läget och visst vore det på sin plats att undersöka om det kanske finns andra politiska konstellationer som vore bättre lämpade för Hedemora än den nuvarande.

Per

En liten fundering så här i slutskedet av mandatperioden och valkampen….

Centern som utgör sig för att vara ett parti som värnar företagandet säger i sin valannons för Hedemora att ”Centerpartiet vill förenkla regelverket så att företagare kan skapa nya arbetstillfällen. Centerpartiet vill förbättra företagsklimatet och ha en bättre dialog med näringslivet”.

Centerpartiet har nu snart suttit två mandatperioder i maktens boningar varför har man då inte redan gjort detta.

Åren 2011 till 2017 har Hedemora av Svenskt Näringslivs rankats, 260;223;268;272;252;258;220, bland 290 kommuner. För merparten av åren placerar sig kommunen bland de 10% lägsta och senaste året på nedre fjärdedelen. Tyvärr kommer vi ganska säkert att vid årets ranking (2018) åter falla på rankinglistan. Mycket tyder på detta då man ser resultatet av årets enkät. I oktober får vi veta.

Hur har man lyckats? Det tål att tänka på!

Inför den sistlidna mandatperioden hittar man i det samarbetsdokument som C, S och V överenskommit att den så kallade ”Rättviksmodellen” skulle införas, ett sätt att förenkla regelverket.

Vad blev det av detta…inte ens en tumme …

Hur har man lyckats? Det tål att tänka på!

Visst är det bra med mål och inriktning men det är trots allt vad som levereras som gör skillnad. Det är resultatet som räknas. Tänk på det!

Centern avslutar sin annons med ”NYTT LEDARSKAP FÖR HEDEMORA KOMMUN TAR KOMMUNEN FRAMÅT”.

Här håller jag med.

Att Hedemora kommun behöver ett nytt ledarskap det är det ingen som helst tvekan om, men inte är det Centern som kan stå för det ledarskapet.

Det tål att tänka på ….Tänk på det!

Per

Jag önskar alla en glad midsommar och en skön sommar!

Efter en tids uppehåll kommer jag om några veckor att åter här framföra mina synpunkter på det politiska spelet i kommunen.

I Svenskt Näringslivs enkätundersökning av företagsklimatet i kommunerna 2017 ställde man bland andra frågan till företagarna; ”Har du övervägt att flytta företaget” (utanför kommunen). En nog så viktig fråga då den inte bara avspeglar hur företagarna ser på det lokala företagsklimatet utan också indikerar en risk att företag lämnar kommunen.

Att Hedemora i tidigare mätningar av företagsklimatet placerat sig i det nedre skiktet har jag vid ett antal tillfällen berört här och tänker inte nu orda mer om. Tisdagen 26 september släpps årets ranking och vi ser med spänning fram emot vad jag hoppas visar på steg upp i rankinglistan. Vad vi däremot redan vet är att på frågan om ”övervägt att flytta” svarade 28% av de tillfrågade i Hedemora att man så gjort. Det är den högsta siffran i länet där genomsnittet visar på 19,2% och för hela riket 19,1%. Så även här utmärker sig Hedemora, TYVÄRR!

I Hedemora kommun finns drygt 1850 aktiva företag registrerade, det betyder att drygt 500 av kommunens aktiva företagare kan tänka sig att flytta företaget till en annan kommun. Det kommer naturligtvis inta att hända, men bara att tanken finns där är skrämmande och manar till eftertanke. Skulle 10% av de c:a 500 göra slag i saken och flytta företaget så är det c:a 50 färre företag i kommunen och med ett antal förlorade arbetstillfällen som följd. Det har Hedemora inte råd med. Om endast ett företag flyttar från kommunen p.g.a företagsklimatet är det ett för mycket och ett stort misslyckande för den lokalt förda näringslivspolitiken.

Vi måste värna om våra lokala företag! Vi måste värna om våra arbetstillfällen!

Hedemora måste få en aktiv lokal näringslivspolitik!

Per

Jag har här på Djingiskahn ett vid ett antal tillfällen berört frågan om Hedemoras företagsklimat. Jag har gjort det för att företagsklimatet har en avgörande betydelse för kommunens tillväxt. Ett gott företagsklimat skapar möjligheter för nyföretagande och investeringar hos redan etablerade företag. Detta skapar ytterligare arbetstillfällen som i sin tur bidrar till såväl befolkningstillväxt som till ökat ekonomiskt underlag i kommunen. Ökat skatteunderlag för finansiering av kommunens åtaganden etc.

Hedemora har under en lång följd av år i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet placerat sig i bottenregionen. Vid 2016 års ranking på 258 plats av 290. Men även i SKLs ranking av företagsklimatet 2015 rankades kommunen i bottenskiktet, 181 plats av 193 deltagande. Kommunen deltog inte i SKLs ranking 2016.

Vid Sv. Näringslivs senaste (2017) genomgång av företagsklimatet kan vi se att visserligen har Hedemora gjort förbättringar men det är små förändringar från en redan låg nivå, om detta kommer att ha någon avgörande effekt på rankingen återstår att se när rankingen släpps 26 september. Vi kan dock konstatera att Hedemora bland länets kommuner placerar sig på näst sista plats, något före Malung/Sälen, när det gäller företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Klar vinnare är Rättviks kommun med Vansbro på andra plats.

I Sv Näringslivs ranking 2009 placerade sig Rättvik på 240 plats. Man inledde då en resa mot förbättrat företagsklimat genom att sätta målet att senast 2017 skulle Rättvik finnas med bland de 50 bäst rankade kommunerna i landet. 2016 nådde man målet och rankades på plats 45. Vad Rättvik gjort är, i korta drag, att införa ett nytt konceptuellt tänkande och agerande i sin verksamhet och ett långsiktigt engagemang från kommunen för det lokala företagsklimatet. En komponent är ”Tillväxt och Tillsyn” – ”Rättviksmodellen” som den kommit att kallas – som har som mål att skapa en bra dialog mellan kommunen och företagen. ”Tillväxt och Tillsyn” går ut på att ge företagen och medborgarna vägledning innan man gör fel.

Att Rättviksmodellen kommit att tilltala Hedemoras politiska ledning (S;C:V) är tydligt och förståeligt och under en följd av år har vi från kommunalråden fått höra att Rättviksmodellen ska införas under mandatperioden. Vi har t.o.m mötts av uttalanden som att det var redan beslutat. Rättviksmodellen skulle vara nyckeln till ett bättre företagsklimat i kommunen och skulle lyfta oss i Sv. Näringslivs rankinglista.

Trots alla uttalanden om att beslut i frågan förelåg så visade det sig när vi i Kommunlistan synade korten att något beslut inte fanns. Det är Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden (MOS) som har att besluta i frågan, ingen annan.

Vid MOS-nämndens sammanträde 2016-12-07 yrkade därför Kommunlistan att Rättviksmodellen skulle utredas och ett beslutsmaterial med konsekvensanalys tas fram.

Kommunlistan (KL) yrkar att förvaltningschefen ges i uppdrag att;

• Upprätta underlag som kan ligga till grund för beslut i frågan om Rättviksmodellen eller annat alternativ ska införas vid förvaltningen.

• Till beslutsunderlaget ska fogas konsekvensanalys och genomförandeplan.

Nämnden beslutade i enlighet med vårt yrkande och uppdrog år förvaltningschefen att återkomma med underlag för beslut.

Vid MOS-nämndens sammanträde 2017-06-21 presenterades ett beslutsmaterial och där förslaget  från förvaltningen var att inte nu införa Rättviksmodellen. Vi i Kommunlistan kan inte på något sätt dela denna uppfattning då enligt vår bedömning Rättviksmodellen i sin ”hela” omfattning har visat sig både fungera och vara framgångsrik. Vår bedömning grundar sig på en grundlig genomgång av Rättviksmodellens upplägg och hela koncept för Tillväxt och Tillsyn. Vi har gjort vår hemläxa!

Vid nämndens sammanträde yrkade vi därför:

Rättviksmodellen handlar om så mycket mer än efterhandsdebitering.  Det är ett helt koncept för Tillväxt och Tillsyn som utgår från synsättet och värdegrunden att företag/medborgare vill göra rätt. Den bygger på kommunikation och dialog som är anpassad till individen och med rådgivning och vägledning innan man gör fel. Målet är att skapa en bra dialog mellan kommunen och företagen/medborgarna. Att skapa förtroende.

Under en lång följd av år har Hedemora kommun placerat sig i bottenskiktet vad gäller näringslivsklimatet i såväl Svenskt Näringslivs ranking som hos SKL. Vi- Kommunlistan- menar därför att insatser snarast måste vidtas för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen och yrkar att Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att:

–  Med utgångspunkt från Rättviks synsätt för ”Tillväxt och Tillsyn” införa modellen i sitt arbete.

–  Därefter införa efterdebitering

Nämndens majoritet, S och C, beslutade enligt Förvaltningens förslag och Kommunlistans yrkande avvisades och därmed kommer inte i nuläget Rättviksmodellen att genomföras i Hedemora kommun. Vi, Kommunlistan reserverade oss mot beslutet men kommer fortsatt att verka för att Rättviks syn på Tillväxt och Tillsyn kan få tillämpning i Hedemora kommun.

Nog måste det betraktas som både förvånande och uppseendeväckande att när kommunalråden tidigare så tydligt deklarerat att Rättviksmodellen ska införas under mandatperioden som att man vid ett antal tillfällen låtit påskina att beslut i frågan redan föreligger, majoriteten i MOS-nämnden beslutar att gå på förvaltningens linje och säga NEJ till Rättviksmodellen.

Det är inte utan att jag känner viss frustration över att man inte tog tillfället att börja en omvandling av Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsformer när nu frågan var uppe för beslut. Hur Förvaltningen utför sitt uppdrag och uppfattas av företagare och invånare har ett avgörande inflytande över företagsklimatet i kommunen och det hur kommunen rankas i olika undersökningar. Detta i sin tur påverkar tillväxten och framtidsmöjligheterna. Jag kommer via mina politiska uppdrag att fortsatt driva och försöka påverka till förändring till det positiva.

Hedemora behöver verkstad och inte snack.

Det ska bli intressant att nu se hur Kommunalråden med bevarad trovärdighet mot Hedemoras näringsidkare/företagare förklarar omsvängningen. Mycket snack och löften har det trots allt varit i frågan.

Mycket snack och lite verkstad kan man tycka.

Per

Det är mycket som är bra i Hedemora Kommun men det finns också en hel del i övrigt att önska. Ett område som är riktigt illa hanterat, vilket jag också ett antal gånger berört på den här sidan och därtill vid ett antal tillfällen framfört i Hedemoras Kommunfullmäktige nu senast 2017-03-28, är hur kommunens sjuktal tillåtits öka utan att åtgärder vidtagits. Ett av den politiska majoriteten ignorerat område.

Under de senaste 5 åren (2012-2016), och då nuvarande politiska majoritet (S;C;V) suttit vid styret, har sjukfrånvaron totalt ökat från 5,4 % 2012 till 8,9% 2016. Dvs 3,5%-enheter, en betydande ökning.

Om sjuktalen sätts i relation till antalet heltids årsarbetande var under 2012 i genomsnitt 65 personer dagligen borta från arbetet pga. sjukfrånvaro. På samma sätt var under 2016  116 personer dagligen frånvarande. Under femårsperioden har således antalet dagligen sjukfrånvarande ökat med 51 personer. Det är en ökning med nästan 80%.

Under samma period har antalet anställda omräknat till årsarbetstid ökat från 1195 till 1299, dvs en ökning med 104 personer. En ökad bemanning med 9%.

Hänger Du med?

Vi har således på fem år en ökning av personalstyrkan med 104 personer och under samma period har antalet sjukfrånvarande ökat med 51 personer, med andra ord hälften av personalökningen är dagligen borta pga. sjukfrånvaro. Det motsvarar en kostnad (lön och sociala avgifter) på c:a 20-25 mkr årligen. En misshushållning med resurser utan dess lika, ekonomiska såväl som personella.

Till bilden hör att kommunens mål för sjukfrånvaron sedan länge är satt till 4%.

Känn på det Du!

Vi kan se det så här;  om man vidtagit åtgärder så att sjuktalen inte ökat utan legat kvar på 2012 års nivå hade kommunen (allt annat lika) klarat sig med c:a 50 färre heltidsanställda till en lägre kostnad om c:a 20-25 mkr. Hade man därtill satt in åtgärder för att nå målet om 4% så hade jämfört med 2012 ytterligare c:a 15 färre heltidsanställda behövts och till en lägre kostnad av ytterligare c:a 6 – 7 mkr. Totalt talar vi om möjliga kostnadsbesparingar i storleksordningen c:a 30 mkr årligen och ändå fått samma jobb gjort.

Det är lätt att sjuktalen blir en exercis med siffror, även om de talar sitt tydliga språk, men vad det egentligen handlar om är de anställdas hälsa och om  arbetsmiljön. Hur kommunen, och i förlängningen de styrande politikerna, tar sitt arbetsgivaransvar gentemot de anställda och sörjer för en god och hälsosam arbetsmiljö.

Det är inte nog med att den sjuke anställde får betala med bristande hälsa, man drabbas därtill ekonomiskt genom löneavdraget för karensdagen, för många ett kännbart avbräck.  En försiktig bedömning pekar mot att 2016 de anställdas löneavdrag till följd av karensdagen uppgick till c:a 5,5 mkr. Vi får inte heller glömma att sjuklönen enbart täcker 80% av lön och förmåner. Under 2016 utbetalade kommunen 12,3 mkr i sjuklön och det tyder på att ett sammantaget sjukavdrag på c:a 3 mkr.  Så uppskattningsvis har ”sjukkostnaderna”  för de anställda totalt uppgått till c:a 8-9 mkr.

Inte nog med att hälsan drabbas, det ”kostar” också!

Rättvist?

För kommunen utgör den höga sjukfrånvaron en ekonomisk belastning dels i form av utbetalad sjuklön, dels i behovet av bemanningsreserver men också i form av störningar i verksamheten och kostnader för vikarier. Det är förvisso svårt att sätta en exakt siffra på den totala extrakostnaden för kommunen men en försiktig bedömning pekar mot c:a 60 mkr årligen. Det innebär att för perioden 2012-2016 har effekterna av sjukfrånvaron kostat c:a 300 mkr.

Varför har man inte agerat tidigare?

Jag personligen och det parti jag representerar, Kommunlistan, kan inte acceptera den negativa utveckling som sjuktalen, under den nuvarande politiska ledningen (S;C;V), tillåtits ta under de senaste fem åren. För oss är det en viktig fråga att sörja för goda och hälsosamma arbetsförhållanden för kommunens anställda men vi menar också att det är misshushållning med såväl personella som ekonomiska resurser. Vi har under lång tid i debatter i Kommunfullmäktige, nämnder och andra organ framfört vikten av riktade insatser såväl personella som ekonomiska och att resurser satsas på personalen i syfte att skapa en hälsosam arbetsmiljö, och därmed nå betydande ekonomiska effekter. Vi har tyvärr talat för döva öron. Det har varit viktigare för den politiska majoriteten att likt bokhållaren lägga pengarna i kassavalvet för senare utbetalning till blivande pensionärer än att fixa dagens akuta problem.

Men…vekligheten har nu gjort sig gällande!

Äntligen har man vaknat och nu i liten skala börjat ge sig i kast med problemen men fem förlorade år ligger bakom oss. Frågan är om man nu är beredd att satsa de resurser som krävs. Initialt kommer det att kosta, och det måste få kosta, men det kommer att betala sig.

Sent ska syndaren vakna!

Jag menar att den politiska majoritetens brist på agerande inte bara har kostat kommunen avsevärda belopp utan också förorsakat problem med hälsan för många anställda. Problem som till stora delar kan ha undvikits. Helsjukt vill jag kalla det!

Jag må av mina politiska motståndare kallas Populist men det ändrar inte min uppfattning. Jag kommer även fortsättningsvis att verka enligt devisen:

För ett levande Hedemora – i alla sina delar!

Per