Nytt år …nya utmaningar och möjligheter ……

Per

För en dryg vecka sedan presenterade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sin rapport ”Öppna jämförelser- Grundskola 2016”, där man beskriver elevernas kunskapsresultat på kommun- och riksnivå genom ett antal nyckeltal. De olika nyckeltalen sammanvägs och det sammanvägda resultatet ger en första indikation på hur en kommun lyckats i sitt kunskapsuppdrag relativt andra kommuner. I den rangordning av landets 290 kommuner som SKL-rapporten redovisar placerar sig Hedemora på 255 plats, dvs. bland de 12 % lägst rankade. Bland länets kommuner hamnar Hedemora näst sist med endast Mora lägre rankat.

I förordet till SKL-rapporten kan man läsa följande:

Skolans utveckling och elevernas kunskapsresultat har stått högt på agendan i flera år – både nationellt och lokalt. Många har kunskaper och åsikter, och det kan vara svårt att bringa reda i alla förslag på lösningar som framförs. Forskning och erfarenhet om vad som påverkar elevernas resultat pekar på vikten av att de förändringar och reformer som genomförs påverkar skolornas inre arbete – i skolorna och klassrummen.

 Temat för årets Öppna jämförelser är skolutveckling. Vi beskriver vad som kännetecknar framgångsrik skolutveckling och lyfter fram centrala perspektiv i ett systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå.

 Något som är tydligt är att vi måste veta var vi står för att veta vilken väg vi ska ta. Öppna jämförelser ger en översiktlig bild av resultatet i grundskolan, både för riket och för respektive kommun.

Personligen tycker jag det är trist att ännu en gång konstatera att Hedemora kommun rankas i det nedre skiktet och inte långt från botten. Att kommunens näringslivsklimat är lågt rankat har blivit mer än en vana men att också Grundskolan nu placerar sig bland de 12% lägst rankade bådar inte gott. Två för kommunens rykte viktiga områden, Skolan och Näringslivsklimatet,  som ska vara spjutspetsar i marknadsföringen av kommunen som en attraktiv kommun att växa upp och verka i.

Förvånad är jag däremot inte då man sett / ser hur den politiska majoriteten under senare år genomfört neddragningar inom skolan och om man lyssnar till de anställdas vittnesbörd om arbetsförhållanden och vardagen inom skolans värld.

Det är ingen hemlighet att jag och Kommunlistan, det parti jag företräder i Fullmäktige, genom åren försökt att verka för större anslag inom skolans område men alla sådana förslag har förkastats av den styrande majoriteten. Så också nu inför 2017.

Jag vågar sticka ut hakan och påstå att om Hedemora satsat de extra miljoner på skolan som Vi yrkat/föreslagit så hade situationen sett annorlunda ut idag. Vi måste lägga tillräckligt med resurser på skola och fritid, sörja för goda förhållanden och ge våra unga en bra start inför vuxenlivet.

Det duger inte att rankas 255 av 290.

Per

Jag har sedan jag gav mig in i kommunpolitiken, som fullmäktigeledamot av Kommunlistan, legat lågt med inlägg här på Djingiskahn men ibland känner jag att det kan vara befogat att göra ett inlägg.

Vid Hedemoras fullmäktigemöte,2016-11-22, om budgeten för 2017 stämplade Kommunalrådet Ulf Hansson (S) Kommunlistans budgetförslag som populistiskt och framställde Kommunlistan som ett populistiskt parti.

Här nedan följer mitt inlägg vid Fullmäktigsammanträdet. Döm själv om Kommunlistans förslag är populistiska.

**************************

Det är uppenbart att vi i Kommunlistan och majoriteten här i fullmäktige har helt skilda uppfattningar när det gäller hur resurserna ska fördelas i verksamheterna. Så har det varit tidigare år och så ser det ut inför 2017. Så här långt under mandatperioden är det ganska signifikanta belopp det handlar om, belopp som säkert skulle gjort skillnad för berörda verksamheter. Vi vill i dagsläget, med de obalanser som trots allt råder, prioritera de anställda på bekostnad av överskottsmålet. Våra prioriteringar ligger nu som tidigare inom Bildning, Vård- och Omsorg.

Vi menar, som regering och riksdag, att överskottsmålet även för Hedemora Kommun kan sänkas från 1% till 0,3% och därmed frigöra resurser till skola, vård och omsorg.

Visst kan man förstå att man från majoritetens sida vill slå sig för bröstet och tycka att kommunens resultat ser bra ut. Men att enkom titta på resultaträkningens sista rad säger inte så mycket om en verksamhets hälsotillstånd. Det gäller att syna siffrorna djupare för att få en bild av hur verksamheten utvecklas och sköts.

Att redovisa ett gott resultat är enkelt, det är bara att avstå från satsningar om än så nödvändiga, men allt som oftast kommer det surt efter. Det är som föräldern som hellre sätter in pengarna på banken för att kunna känna sig rik än att låta barnen äta sig mätta. Eller arbetsgivaren som säger sig värna om sin personal men i stället sliter ner den med ohälsa som följd.

Tyvärr tillhör Hedemora den skara av arbetsgivare som inte tillräckligt värnat om de anställdas hälsa. Under de senaste åren har vi haft en ökande grad av sjukskrivningar från 2013-  5,8 %; 2014-   6,4%; 2015-   8,2% och nu 2016-   8,8%. Notera att under 2015 ökade sjuktalet med näst intill 2-%enheter. Notera också att det idag finns förvaltningar med sjuktal på närmare 10 till 11 %, och att endast en förvaltning under det senaste året sänkt sitt sjuktal…om än i ringa grad.  Trots klara signaler  har vi låtit utvecklingen fortgå utan att sätta in några större åtgärder. Åtgärder sägs visserligen pågå sedan en tid men ändå fortsätter sjukskrivningstalen att öka. Kommunen har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare men utvecklingen tyder på att något helt annat, – det handlar om ledning och struktur.

Med i kommunen närmare 1400  anställda, c:a 1300 årsarbeten omräknat till heltid och 8,8 % frånvaro innebär det att 115 personer är dagligen borta från jobbet pga av ohälsa. Det är nästan tre Fullmäktige.  En dryg halvering av sjuktalen till c;a 4%, som är målet, skulle frigöra resurser motsvarande c:a 60 heltidstjänster eller c:a 30 Mkr på årsbasis. Ett och ett-halvt Fullmäktige.  För oss i Kommunlistan är 4% inte ett mål det är ett krav, ett måste. Det handlar om Hedemora som arbetsgivare men än mer hur vi behandlar våra medarbetare. Därför anser vi att ökade resurser ska tillföras Skola, Vård-och Omsorg, då det är här sjukfrånvaron är som störst, i stället för överskott och pensionsavsättningar.

Det är inte bara sjuktalen som sticker ut när det gäller kommunen utan också näringslivsklimatet …

Hedemora harvar fortfarande i bottenligan av näringslivets ranking av företagsklimatet. Vi pendlar några placeringar upp eller ner genom åren men är fast förankrade i det nedre skiktet ( 10% lägst rankade). Under våren 2015 genomförde även SKL en undersökning om företagsklimatet i kommunerna och även i denna hamnade vi tyvärr i det nedre häradet. På en inte allt för hedrande plats 181 av 193 (6% lägst rankade).

Vi i Kommunlistan delar SKL:s uppfattning och det gör vi nog alla i den här församlingen” Ett gott företagsklimat främjar företagande, skapar arbetstillfällen och stärker kommunens skattebas. Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling.

Men det gäller inte bara att dela en uppfattning, det gäller att gå till handling, vidta nödvändiga åtgärder och utan tidsfördröjan. Det går för långsamt! Hur lång tid tog det inte att få fram en Etableringsstrategi.  Etableringsstrategin i sig löser inte problem, inte handlingsplanen i sig heller men väl actions utgående från strategi och handlingsplan. Genomtänkta och riktade!

Miljö-och Samhällsbyggnadsförvaltningen spelar en viktig roll i hur företagarna värderar kommunens insatser. Därför måste förvaltningens resurser nu till stor del koncentreras mot de verksamheter som utgör kontaktytan mot allmänhet och företagare. Vi menar att det hastar och kan nås inom ramen för föreslagen budgetram med ett mindre tillägg.

Hedemora Näringsliv AB är en annan viktig pusselbit i företagsklimatet och i att locka hit nyetableringar etc. Men då måste bolaget ges de förutsättningar som behövs…. tex måste vi snarast få fram mark för industrietablering. Inte då att förglömma de etableringsmöjligheter som ytterområdena kan erbjuda.

Menar vi allvar med att skapa ett bra företagsklimat måste vi också tillföra nödvändiga resurser.

Budgeten är, eller åtminstone skall, vara ett styrinstrument för verksamheten. …..med angivande av mål och hur dessa mäts….och resursallokering för att nå målen…

Studerar man dokumentet ”Mål och budget för 2017”, som i stort sett är en kopia av tidigare år, så finner man en salig blandning av klart mätbara som odefinierade mål. Skall mål ges någon betydelse måste man veta var man befinner sig och vad man vill uppnå. Ska de få någon styrande effekt så måste de i någon form vara mätbara och väl förankrade hos chefer och medarbetare.

Budgetdokumentet innehåller mängder av målformuleringar men tveksamt är vilken styrande effekt dessa har på verksamheterna. Enligt min mening är de flesta av målformuleringarna för allmänt hållna och luddiga.

Jag ska inte här gå igenom alla målformuleringarna men då jag bla på en fråga ställd till en chef om  ”var befinner vi oss nu” fått svaret att ”det vet man inte”, hur styr man då mot ett icke väl kvantifierat mål. Nu är det säkert någon som klandrar chefen för svaret men det kanske är målformuleringen och förankringen som är boven i dramat. Den här chefen är säkert inte ensam.

Det behövs enlig min mening mer väldefinierade och kvantifierbara mål för att uppnå en väl fungerande styrning.

Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, och Hedemora har fortfarande svaga länkar…obalanser i verksamheten…så att kalla 2017 års budget för stark är att ta i. Vi är en bit på väg men har fortfarande en hel del att rätta till.

Vi i Kommunlistan har en annan syn på budgetens roll i styrning av verksamheten än majoriteten!

Jag yrkar bifall till Kommunlistans budget för 2017.

*********************

Jag har svårt att se det populistiska i Kommunlistans förslag utan jag anser att åtgärderna är mer än nödvändiga och att problemen med såväl de höga sjuktalen som företagsklimatet snarast måste lösas. Det handlar om Hedemora kommun som god arbetsgivare och om basen för Hedemoras tillväxt. Det handlar också om förutsättningarna för våra unga och gamla, om Hedemora som en bra kommun att leva och bo i.

Att kommunalrådet Ulf Hansson (S) inte inser eller insett nödvändigheten i behovet av åtgärder är knappast förvånande då problemen uppstått och bestått under hans politiska ledning.

Populistiskt????????

Mycket är bra i Hedemora men vi har fortfarande en hel del att fixa!!!

 Per

När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked sägs det, men när  det faller miljoner över kommunen kan de styrande sprida pengarna som höstlöven för vinden.

Hedemora kommun har fått ett extra statsbidrag på 59,1 mkr som kompensation för ökade kostnader i flyktingmottagandet. Miljoner att använda för att komma tillrätta med de stora obalanser som Hedemora dras med i sin organisation… skulle man tycka. Men icke sa kommunalråden … drygt hälften, 30 mkr, skickar vi till pensionskassan så minskar vi våra kostnader med drygt 1 mkr om året i 20 år. Kommunalrådsmatematik på hög nivå!

Detta gör man i en tid med årligen ökande ohälsotal bland kommunens anställda och när stora grupper av medarbetare vittnar om att de ”går på knäna”. Med sjuktal inom Vård och omsorg på 10,7 %, Socialförvaltningen på 6,2 % och Bildning på 6,4 %  är det uppenbart att Hedemora  har akuta organisations- och arbetsmiljöproblem. Inom Bildning och Vård- och omsorg  är c:a 75 årsarbetare av c:a 850 ständigt borta från jobbet  och hur många som  går till jobbet trots att de inte mår bra kan vi bara gissa.

Lärarförbundet har under det senaste året vid ett flertal tillfällen i ”Öppna brev” till  Fullmäktiges ledamöter vittnat om det akuta läget inom skolan. De har radat upp den ena omöjliga situationen efter den andra, pekat på resursbrist och en ohållbar arbetssituation. Om lärare som inte längre orkar utan sjukskriver sig, om  lärare som sover dåligt om nätterna och om lärare som funderar på att byta yrke.

Inom vård och omsorg har de anställda påtalat att grundbemanningen är fel och att det råder en ”Låt-gå”-kultur inom förvaltningen. Allvarliga påpekanden kan man tycka.

Personalsituationen i Hedemora kommun präglas dessutom av hög personalomsättning. Flera chefer har slutat och det har varit trögt med tillsättning av nya chefer. Chefer har också varit sjuka. Personalavdelningen har varit underbemannad och fokus har varit att klara vardagen med bemanning av verksamheter och betala ut löner. Att arbeta långsiktigt har varit av underordnad betydelse.

Flyktingmottagandet har naturligtvis inneburit stora ansträngningar för de flesta av verksamheterna men kanske framförallt inom skolan. Men vi måste också hålla i minnet att under de senaste åren Vård /omsorgs- och Bildningsförvaltningen varit utsatta för besparingskampanjer där osthyveln/ kniven skurit i verksamheterna.  Panikåtgärder till följd av överskridande av från början orealistiska budgetar där ekonomiska och personella resurser blivit föremål för godtyckliga åtgärder. För den med någon kännedom och insikt i hur organisationer fungerar och organisationsutveckling kommer inte utvecklingen som någon större överraskning. Det var väntat!

Ska man lyckas med organisationsförändringar och kostnadsreduceringar måste man sätta klara och tydliga mål, arbeta med strukturer snarare än detaljer, långsiktigt tänkande och skapa förståelse hos de berörda. Arbeta med de anställda och inte emot! Man måste också vara beredd att kortsiktigt satsa resurser för att långsiktigt och uthålligt skörda vinster. Låta pengarna arbeta i verksamheten och för verksamheten.

Efter att under drygt 30 år av mitt yrkesliv varit ansvarig för och drivit organisationsförändringar och organisationsutveckling i större verksamheter vågar jag påstå att Hedemoras organisatoriska obalanser inte löses med några ”quick-fix” utan kommer att kräva genomtänkta insatser, under lång tid och kräva ekonomiska satsningar. Men det kommer att betala sig fullt ut och skapa betydande framtida budgettillskott.

Det är beklämmande att se att majoriteten (S+C+V) i Hedemora fullmäktige avser att avsätta 30 mkr av det extra stadsbidragets 59,1 mkr till en partiell inlösen av pensioner när organisationen mår dåligt och resurser i stället behöver tillföras i verksamheterna. Det är syniskt!

Låt pengarna i stället jobba åt kommunen… i kommunen,… satsa dom på Vård/ omsorg.. och Bildning….. satsa på personalen genom arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som ger bra arbetsförhållanden och sänker ohälsan. Lyssna till personalen!

Kommunlistan, det parti jag representerar i Fullmäktige, anser att av de 59,1 mkr ska 20 mkr avsättas till Omsorgsförvaltningen  och 15 mkr till Bildningsförvaltningen för riktade insatser som befrämjar personalens arbetsglädje och arbetsmiljö. Arbetet ska genomföras i nära samarbete mellan förvaltningsledning och personal.   Politiken ska sätta tydliga mål, avdela resurser och därefter är det verksamheternas uppgift att utan detaljstyrning från den politiska ledningen genomföra uppdraget.

När kommunens direkta kostnader för sjukfrånvaron 2014 uppgick till 14 mkr exkl. vikariekostnader och då sjukfrånvaron ytterligare ökat under 2015 torde 2015 års direkta kostnader ligga än högre. Till detta ska också läggas indirekta kostnader för vikarier och störningar i det dagliga arbetet vilka uppgår till betydande belopp. Troligtvis mer än de dubbla.

En halvering av 2014 års direkta kostnader för sjukfrånvaro ger c:a 7 mkr i besparing, allt annat lika, men den totala effekten kommer att bli betydligt större. Vi kommer att få ett årligt ökat budgetutrymme som vida överskrider de c:a 1 mkr som en inlösen av pensioner kommer att ge.

Häri ligger en betydande potential till frigörande av resurser men framför allt mer välmående medarbetare.

Låt pengarna jobba, låt dom jobba i kommunen och för kommunen och ta vara på den hävstångseffekt som ligger i satsningar på arbetsfrämjande åtgärder och arbetsmiljö .Värna om våra duktiga anställda, om deras hälsa och välbefinnande och låt oss leva upp till Hedemoras övergripande mål ; Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare”

Att med de stora obalanser som föreligger i Hedemora kommuns organisation avsätta 30 mkr till partiell inlösen av pensioner är inget annat än ”hål i huvudet”!

Per

Nu möter vi 2016 med tillförsikt……

Det är något sjukt i Hedemora kommuns organisation och dess struktur. Med sjukskrivningstal som 6,4 % inom Bildning, 6,2 % inom Socialförvaltningen och 10,7% inom Vård- och omsorg. Och med sjuktal som har ökat år från år de senaste åren. För berörda individer jobbigt och tragiskt, för respektive organisationen besvärande och besvärligt och för kommunen ett slöseri med resurser.

Ett av kommunens övergripande mål är att ”Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare”. Hur väl rimmar målet om att vara en attraktiv arbetsgivare med den verklighet som råder? Vem känner sig manad att börja hos en arbetsgivare där sannolikheten är stor att man körs i botten? Hur kommer vi då att klara den framtida personalförsörjningen?

Att något är sjukt i ledningsfunktioner och personalpolitik torde stå klart då utvecklingen tillåtits fortgå med ökande sjukskrivningstal år efter år. Signalerna är och har varit tydliga att något måste göras för att vända utvecklingen, att ”vårda” och ” lyssna till” våra medarbetare och skapa anständiga arbetsförhållanden.

I en väl fungerande organisation är sjuktal på c:a 3 % en mer rimlig nivå. Långt från de 6,2-10,7 % som nu gäller. Förutom personligt ”lidande” en misshushållning med resurser i en tid av knapphet. För de tre ovan nämnda verksamheterna skulle en sänkning av sjuknivån till c:a 3% innebära att c:a 50 årsarbeten skulle frigöras till verksamheten. Förutom ”gladare och friskare medarbetare” handlar det om betydande årliga belopp …20-25 mkr. Hittills i år har sjukskrivningarna kostat kommunen c:a 14 mkr och till detta ska läggas kostnader för vikarier. Visst är det sjukt!

Lärarförbundet i Hedemora genom dess ordförande har i ett ”öppet brev” till kommunens politiker påtalat det orimliga i den situation som råder inom delar av skolan. Man pekar bl.a på oro och ökande arbetsbelastning från förskola till gymnasium tillföljd av ökande elevtillströmning; man hinner inte med alla och man upplever en mycket pressad arbetssituation och kvaliteten på undervisningen blir lidande. Två meningar i brevet kan i stort sammanfatta innehållet i Lärarförbundets ”öppna brev”:

Förra veckan fick jag en e-post från en bekymrad medlem som hade tröstat en gråtande kollega som bröt ihop under dagen.  Jag får signaler om lärare som inte orkar längre utan sjukskriver sig, lärare som sover dåligt och lärare som funderar på att byta yrke.

Att något måste göras är uppenbart och det med det snaraste.

Vi måste och utan dröjsmål lägga betydande resurser på att komma tillrätta med arbetssituationen inom verksamheterna. Då vi uppenbarligen inte klarat/klarar det på egen hand får vi skaffa externa resurser till vår hjälp. Vi måste vara beredda att satsa betydande belopp, vi har inget val men det kommer att löna sig.

Vi har ett ansvar att skapa bra arbetsvillkor för kommunens samtliga anställda och att leva upp till målet ” Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare”.

Det är något sjukt …..Vi måste angripa orsakerna och inte symptomen. NUUUUUU!

Vi har inte tid att vänta! Vi har inte råd att vänta!

Per

I Hedemora är det inte bara ekonomin som likt en gammal raspig 78-varvs stenkaka har hakat upp sig i samma slitna spår utan så var det också vid skolstarten med morgonbussarna från Långshyttan. Överfulla som vanligt och där många av våra ungdomar åter tvingades stå/ sitta obältade. För tredje året i rad upprepades problemet… att man inte lär sig! Jag kan inte förstå att man från kommunen inte kan göra rätt från början. Det handlar bara om enkel matematik och planering.

Det var först efter att vi från KL tagit upp frågan i Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden, (som äger problemet,) som det kom till en lösning. Det ska inte behöva bli en fråga för nämnden utan det här ska naturligtvis förvaltningen ordna från första skoldagen. Nog raspar det betänkligt i spåret….. visst har det hakat upp sig!

Minst lika raspigt, om inte raspigare, är det vad gäller företagsklimatet i Hedemora. I två av varandra oberoende och olika mätningar (2015) av företagsklimatet  i kommunerna hamnar Hedemora åter i rankinglistornas bottenskick.

I en av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) genomförd enkätundersökning bland 193 av landets 290 kommuner hamnar Hedemora på plats 181 av 193. Vi är bland de 6% lägst rankade. SKL skriver; ”Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien”.

I Svenskt Näringslivs årligen återkommande ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner hamnar Hedemora på plats 252. Det är visserligen en förbättring mot föregående år med 20 från 272 men är ändå fortfarande i det absoluta bottenskiktet. Vi är bland de 13% lägst rankade.

Det stora problemet är att Hedemora har åtminstone sedan 2008 tillhört bottenskiktet med placeringar runt 260 – 270, och vi tycks inte komma ur träsket. Beror det kanske på Kommunpolitikernas attityder till företagande där vi rankas på plats 267, dvs bland de 8% lägsta och Tjänstemännens attityder till företagande där vi rankas på plats 272, dvs bland de 6% lägsta?

Historien upprepar sig år från år och framstegen är mycket begränsade. Nog raspar det betänkligt i spåret….. visst har det hakat upp sig!

SKL påpekar i sin rapport att ”ett gott företagsklimat främjar företagande, skapar arbetstillfällen och stärker kommunens skattebas. Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling”. En självklarhet kan tyckas ….för många men uppenbarligen inte för alla.

I Svenskt näringslivs rapport redovisas var för sig lokala Politikers och Företagares sammanfattande omdöme av näringslivsklimatet i Hedemora genom en 5-gradig skala. Där kan vi utläsa att politiker och företagare lever i två skilda världar. Politikerna värderar företagsklimatet till 3,8 och Företagarna till 2,8 av fem möjliga. Och så har det sett ut år efter år och det är väl det som utgör det centrala problemet.

Politikerna har inte insett och förstått företagandets betydelse för vår bygds utveckling och här har den politiska ledningen ett extra stort ansvar.

Det är hög tid att byta ut den raspiga gamla 78-varvaren mot en modern, framtidsinriktad och lyhörd spelare.

Per

Utvecklingen i Hedemora är likt en gammal raspig 78-varvs stenkaka som hakat upp sig i samma slitna spår. Historien upprepar sig år från år och framstegen är mycket begränsade. Visst finns det ljuspunkter men de är få och det går långsamt.

Vist känner vi igen de årligen återkommande vackra orden från kommunledningen att nu har vi lagt en genomarbetad budget som är i balans och ska möta överskottsmålet. Några månader in på nya året är det hela satt ur spel och underskotten för nämnderna tonar upp sig.  Så även i år. Enligt senast kända prognos beräknas nämndernas driftsunderskott 2015 uppgå till storleksordningen -16 Mkr. Historien upprepar sig!

Vi har hört det förut att kommunens ekonomi förbättras av engångsposter som positivt bidrar till resultatet. Så även i år. Engångsposter i storleksordningen +10 Mkr förväntas bidra till att kommunen kommer att hamna kring ett nollresultat. Överskottsmålet kommer i så fall inte att nås. Som tidigare är det återbetalning från AFA som är räddningen. I år handlar det om c:a +8 Mkr. Historien upprepar sig!

Vi läser om det i media att nu ska det sparas inom skola, vård och omsorg och ”osthyveln” är åter i bruk. Som den varit under tidigare år. Åtgärder som i första hand drabbar barn och gamla, de svagaste i samhället. Strukturer består, nytänkande och genomgripande förändringar är ett okänt begrepp.  Historien upprepar sig!

Vi kan notera att i det nu pågående arbetet med en budget för 2016 upprepar sig historien igen. Den politiska majoriteten har ännu en gång bestämt sig för att sätta ett överskottsmål som är 1% av summan av skatteintäkter och bidrag. Konsekvensen är bl.a att ytterligare besparingar och prutningar av nämndernas ramar, enligt ”osthyvelprincipen”, måste till. Det kommer att bli svårt nog att få till en budget i balans och värd namnet även om man för några år överger överskottsmålet. Differensen mellan nämndernas behov och önskemål och det ekonomiska utrymmet är betydande. Vi får nog räkna med att historien kommer att upprepa sig även nästkommande år.

Visst känner även jag att mina inlägg här på Djingiskahn är likt en raspig 78-varvare när jag försöker ge en bild av Hedemora kommuns utveckling. Historien upprepar sig! Visst skulle jag mer än gärna vilja övergå till en modernare utrustning där vi beskriver en positiv och stark utveckling i kommunen. Där vi kan möta upp i kampen mot våra närliggande kommuner som Avesta och Säter. Men vi är inte där, det kommer att ta tid men då behövs också utrymme för nya idéer och grepp. Då behöver vi en politisk ledning som visar entreprenörskap i stället för som nu enbart förvaltar.

Om man tänker som man alltid har tänkt, kommer man att göra som man alltid har gjort, och då kommer det att bli som det alltid har varit.

Per

Återigen en kommunranking där Hedemora kommun hamnar i bottenskvalpet, den här gången rankad som 273 kommun bland landets 290.

Nu gäller det Politikerpanelen som är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner genom att genomföra en totalundersökning bland Sveriges förtroendevalda lokalpolitiker. Det är alltså politikerna själva som, genom att besvara ett stort antal frågor om den egna kommunen, värdesatt sin egen kommun.

Den här gången går det inte att skylla på andra, det är vi själva som lämnat uppgifterna, därför är resultatet och rankingen speciellt intressant.

När alla delarna sammanfattas under devisen ” I relation till andra kommuner av samma storlek, är din kommun mer eller mindre attraktiv att leva i..” rankas således Hedemora kommun på plats 273 av 290.

Hedemora är den lägst rankade kommunen i hela Dalarna och även grannkommunerna Norberg och Hofors rankas betydligt högre. (Ranking: Avesta 131, Säter 221, Norberg 80, Hofors 185).

Att Hedemora kommun vanligtvis hamnar i bottenträsket i ranking av Näringslivsklimatet, Svenskt Kvalitetsindex, Ungdomsrådet etc. är vi vana vid men nog är det intressant och en aning anmärkningsvärt att kommunens förtroendevalda genom sina enkätsvar bekräftar bilden av en kommun mindre attraktiv att leva i.

Med en ekonomi sedan flera år i obalans, kommunen återkommande lågt rankad i de flesta undersökningar även så när de förtroendevalda själva ger sin uppfattning i Politikerpanelen bekräftas bilden av en kommunledning som saknar förmågan att vända utvecklingen åt rätt håll.

Hedemora kommun behöver välja en ny kurs och vid rodret behövs en kapten som vågar se bortom horisonten och det okända. En kapten som inte ser till egen vinning utan värnar skutans bästa!

Det brådskar!

Per

PS:

Demoskop; Politikerpanelen

Totalt genomfördes 4 642 intervjuer

Mätperioden var 9 februari – 15 mars 2015

DS