Det torde vid det här laget vara allmänt känt att Hedemora kommun sedan lång tid inte får ekonomin i verksamheterna att möta budget. Så även i år. Nämnder och styrelser beräknas göra ett underskott mot budget på -45,8 mkr men ökade intäkter och utdelning från Hedemora kommunfastigheter med sammantaget +14,7 mkr gör att den beräknade budgetavvikelsen totalt stannar på -31,1 mkr, en avsevärd summa i sig. Kommunens beräknas ge en förlust på -21,5 mkr mot ett budgeterat överskott på +9,6 mkr.
Förvaltningars oförmåga att möta budget är inget nytt utan Hedemoras obalanser i ekonomin är av gammalt datum. Nämnder och styrelser har genom åren varit oförmögna att ta sig an obalanserna och att vidta verkningsfulla åtgärder. Den politiska majoritetens företrädare har satt agendan. Att Kommunen de senaste åren kunnat redovisa ekonomiska överskott är till stor del beroende på engångsintäkter och bokföringsmässiga justeringar.
Mindre besparingskampanjer av osthyvelmodell har försökts sporadiskt utan att komma tillrätta med obalanserna, några genomtänkta strategier och strukturförändringar har inte över huvud funnits på agendan. Nu har åter en besparingskampanj, benämnt ”effektiviseringar”, som är tänkt att sänka kostnaderna med -69 mkr till 2022, lanserats. Programmet är ett hopplock av åtgärder utan större gemensamma sammanhang och utan någon röd tråd. Någon uttalad strategi om vad man vill med Hedemora finns inte utan fokus ligger enkom på sänkt kostnadsnivå. Som vanligt är det Skola, Vård- och Omsorg som får stå för den stora delen av besparingskraven när Kommunstyrelseförvaltningen glider fram i gräddfilen med marginella besparingskrav. Med en ekonomi i fritt fall är det rimligt att alla verksamheter, utan undantag, ses över och att det nödvändiga prioriteras och att ”dö-köttet” slängs över bord. Att Kommunen över huvud taget hamnat i den här situationen och att man inte agerat tidigare är ett klart misslyckande för Kommunledningen.
Vi har idag via radioprogrammet Kaliber fått en inblick i hur illa Kommunens Socialtjänst fungerat och att man är föremål för granskning av IVO och Arbetsmiljöverket. Det är synnerligen allvarliga missförhållanden som uppdagas och som inte anstår en kommun. Att kommunen har/har haft Arbetsmiljörelaterade problem torde inta vara okänt för initierade, det är bara att kolla sjukfrånvarotalens utveckling över åren. Frågan som inställer sig är kommer det ovan nämnda ”effektiviseringsprogrammet” att förbättra situationen inom Socialtjänsten och övrig Omsorg? Bäst att avvakta rapporterna från IVO och Arbetsmiljöverket innan man tar definitiv ställning men så mycket kan man ändå säga att det är ett stort misslyckande för Kommunledningen.
Ett annat område där Kommunen utmärker sig är den ranking av Näringslivsklimatet som Svenskt Näringsliv gör. Det är en beklämmande läsning och under alla år sedan 2009 har Hedemora med något enstaka undantag placerat sig i bottenskiktet. 2017 trodde vi att nu skulle det vända då Hedemora rankades på plats 220. Nu skulle det peka uppåt och målet var klättring i rankinglistan. Men så blev det inte, redan året därpå föll kommunen tillbaks till 247 plats och 2019 var vi tillbaks i det sugande bottenskiktet med plats 274, bland de 5,5% lägst rankade. Bara 16 placeringar från bottenplatsen. Så gick det med de vackra målen.
Visst är det bra med kommunledningens individuella företagsbesök och en dialog med näringsidkarna men det är långt ifrån tillräckligt, viket rankingen också visar. Även här saknar Kommunledningen, och har saknat, såväl strategi som handlingsplan för ett förbättrat näringslivsklimat. Vi kan väl knappast påstå att Kommunen är i fritt fall vad gäller Näringslivsklimatet då vi under alla år parkerat oss i bottenskiktet och knappast kan komma lägre ner. Ett klart misslyckande för Kommunledningen är det under alla förhållanden.
Hösten 2018 genomförde SCB en medborgarundersökning och där Hedemora deltog. SCB har ställt frågor inom tre områden till ett statistiskt urval av medborgare och utifrån svaren formulerat ett ”Nöjd index” som kan jämföras med övriga kommuner.
De frågeområden som täckts är:
Hur ser medborgarna på Hedemora kommun som en plats att bo och leva på? Här erhöll Hedemora ett index på 51 och genomsnittet för samtliga kommuner låg på 62. Hedemora placerade sig således väl under genomsnittet.
Hur ser medborgarna i Hedemora kommun på kommunens verksamheter? Här hamnade Hedemoras index på 48 och med ett genomsnitt för samtliga kommuner på 56. Även här placerade sig Hedemora väl under genomsnittet.
Hur ser medborgarna i Hedemora kommun på sitt inflytande i kommunen? Hedemoras index landade på 34 och med ett genomsnitt för samtliga kommuner på 42. Inte heller här lyckades vi komma upp till genomsnittet utan hamnade väl under.
Som framgår ovan nådde Hedemora inte i något av de tre frågeområdena upp till genomsnittet och studerar man detaljmaterialet bakom frågeställningarna och indexen så kan vi konstatera att i stort sett för varje enskild delfråga är resultatet – lägre än genomsnittet. Inte ett speciellt upplyftande resultat men mycket nyttig läsning och som speglar hur kommunens medborgare ser på sin kommun-Hedemora. Det intressanta är att kommunen deltog i undersökningen 2016 och denna undersökning finns redovisad på Kommunens hemsida men inte den för 2018. Att inte nå upp till i närheten av genomsnittet för de deltagande kommunerna får betraktas som ett misslyckande för Kommunledningen.
Hedemora kommun har mycket bra att erbjuda och förtjänar bättre än ständiga obalanser i ekonomin, lågt rankat näringslivsklimat och förtjänar ett bättre förtroende bland medborgarna. Men detta är inget som kommer av sig självt för här behövs klart formulerade strategier, dito kopplade handlingsplaner och framförallt ett aktivt genomförande. Det kommer att ta tid men det kräver en Kommunledning kompetent nog att vidta och genomföra de förändringar som är nödvändiga utan att tappa siktet mot framtiden.
Den nuvarande Kommunledningen, Förvaltningsledning och den Politiska ledningen, har misslyckats med att få skutan på rätt köl. De haft många år på sig och därtill har den Politiska majoriteten (S;C;V) unnat sig lyxen med dubbelkommando på Kommunalrådsposten, till vilken nytta kan man undra. Kommunen har saknat ledargestalter som insett behovet av anpassning och förändring och på ett tidigt stadium agerat därefter, istället har våra företrädare väntat och ofta för sent reagerat på händelseutvecklingen.
Det normala är att man vid återkommande misslyckanden ställer sina platser till förfogande och låter andra mer lämpade ta vid. Det är kanske inte så vanligt inom politiken men om sätter Kommunens bästa före den egna prestigen så visar det på civilkurage och förtjänar aktning.
Det är väl för mycket att önska men som läget nu är i Hedemora Kommun så är det hög tid att vissa ledande befattningshavare funderar över sitt bidrag till läget och visst vore det på sin plats att undersöka om det kanske finns andra politiska konstellationer som vore bättre lämpade för Hedemora än den nuvarande.
Per