Jag har här på Djingiskahn ett vid ett antal tillfällen berört frågan om Hedemoras företagsklimat. Jag har gjort det för att företagsklimatet har en avgörande betydelse för kommunens tillväxt. Ett gott företagsklimat skapar möjligheter för nyföretagande och investeringar hos redan etablerade företag. Detta skapar ytterligare arbetstillfällen som i sin tur bidrar till såväl befolkningstillväxt som till ökat ekonomiskt underlag i kommunen. Ökat skatteunderlag för finansiering av kommunens åtaganden etc.

Hedemora har under en lång följd av år i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet placerat sig i bottenregionen. Vid 2016 års ranking på 258 plats av 290. Men även i SKLs ranking av företagsklimatet 2015 rankades kommunen i bottenskiktet, 181 plats av 193 deltagande. Kommunen deltog inte i SKLs ranking 2016.

Vid Sv. Näringslivs senaste (2017) genomgång av företagsklimatet kan vi se att visserligen har Hedemora gjort förbättringar men det är små förändringar från en redan låg nivå, om detta kommer att ha någon avgörande effekt på rankingen återstår att se när rankingen släpps 26 september. Vi kan dock konstatera att Hedemora bland länets kommuner placerar sig på näst sista plats, något före Malung/Sälen, när det gäller företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Klar vinnare är Rättviks kommun med Vansbro på andra plats.

I Sv Näringslivs ranking 2009 placerade sig Rättvik på 240 plats. Man inledde då en resa mot förbättrat företagsklimat genom att sätta målet att senast 2017 skulle Rättvik finnas med bland de 50 bäst rankade kommunerna i landet. 2016 nådde man målet och rankades på plats 45. Vad Rättvik gjort är, i korta drag, att införa ett nytt konceptuellt tänkande och agerande i sin verksamhet och ett långsiktigt engagemang från kommunen för det lokala företagsklimatet. En komponent är ”Tillväxt och Tillsyn” – ”Rättviksmodellen” som den kommit att kallas – som har som mål att skapa en bra dialog mellan kommunen och företagen. ”Tillväxt och Tillsyn” går ut på att ge företagen och medborgarna vägledning innan man gör fel.

Att Rättviksmodellen kommit att tilltala Hedemoras politiska ledning (S;C:V) är tydligt och förståeligt och under en följd av år har vi från kommunalråden fått höra att Rättviksmodellen ska införas under mandatperioden. Vi har t.o.m mötts av uttalanden som att det var redan beslutat. Rättviksmodellen skulle vara nyckeln till ett bättre företagsklimat i kommunen och skulle lyfta oss i Sv. Näringslivs rankinglista.

Trots alla uttalanden om att beslut i frågan förelåg så visade det sig när vi i Kommunlistan synade korten att något beslut inte fanns. Det är Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden (MOS) som har att besluta i frågan, ingen annan.

Vid MOS-nämndens sammanträde 2016-12-07 yrkade därför Kommunlistan att Rättviksmodellen skulle utredas och ett beslutsmaterial med konsekvensanalys tas fram.

Kommunlistan (KL) yrkar att förvaltningschefen ges i uppdrag att;

• Upprätta underlag som kan ligga till grund för beslut i frågan om Rättviksmodellen eller annat alternativ ska införas vid förvaltningen.

• Till beslutsunderlaget ska fogas konsekvensanalys och genomförandeplan.

Nämnden beslutade i enlighet med vårt yrkande och uppdrog år förvaltningschefen att återkomma med underlag för beslut.

Vid MOS-nämndens sammanträde 2017-06-21 presenterades ett beslutsmaterial och där förslaget  från förvaltningen var att inte nu införa Rättviksmodellen. Vi i Kommunlistan kan inte på något sätt dela denna uppfattning då enligt vår bedömning Rättviksmodellen i sin ”hela” omfattning har visat sig både fungera och vara framgångsrik. Vår bedömning grundar sig på en grundlig genomgång av Rättviksmodellens upplägg och hela koncept för Tillväxt och Tillsyn. Vi har gjort vår hemläxa!

Vid nämndens sammanträde yrkade vi därför:

Rättviksmodellen handlar om så mycket mer än efterhandsdebitering.  Det är ett helt koncept för Tillväxt och Tillsyn som utgår från synsättet och värdegrunden att företag/medborgare vill göra rätt. Den bygger på kommunikation och dialog som är anpassad till individen och med rådgivning och vägledning innan man gör fel. Målet är att skapa en bra dialog mellan kommunen och företagen/medborgarna. Att skapa förtroende.

Under en lång följd av år har Hedemora kommun placerat sig i bottenskiktet vad gäller näringslivsklimatet i såväl Svenskt Näringslivs ranking som hos SKL. Vi- Kommunlistan- menar därför att insatser snarast måste vidtas för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen och yrkar att Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att:

–  Med utgångspunkt från Rättviks synsätt för ”Tillväxt och Tillsyn” införa modellen i sitt arbete.

–  Därefter införa efterdebitering

Nämndens majoritet, S och C, beslutade enligt Förvaltningens förslag och Kommunlistans yrkande avvisades och därmed kommer inte i nuläget Rättviksmodellen att genomföras i Hedemora kommun. Vi, Kommunlistan reserverade oss mot beslutet men kommer fortsatt att verka för att Rättviks syn på Tillväxt och Tillsyn kan få tillämpning i Hedemora kommun.

Nog måste det betraktas som både förvånande och uppseendeväckande att när kommunalråden tidigare så tydligt deklarerat att Rättviksmodellen ska införas under mandatperioden som att man vid ett antal tillfällen låtit påskina att beslut i frågan redan föreligger, majoriteten i MOS-nämnden beslutar att gå på förvaltningens linje och säga NEJ till Rättviksmodellen.

Det är inte utan att jag känner viss frustration över att man inte tog tillfället att börja en omvandling av Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsformer när nu frågan var uppe för beslut. Hur Förvaltningen utför sitt uppdrag och uppfattas av företagare och invånare har ett avgörande inflytande över företagsklimatet i kommunen och det hur kommunen rankas i olika undersökningar. Detta i sin tur påverkar tillväxten och framtidsmöjligheterna. Jag kommer via mina politiska uppdrag att fortsatt driva och försöka påverka till förändring till det positiva.

Hedemora behöver verkstad och inte snack.

Det ska bli intressant att nu se hur Kommunalråden med bevarad trovärdighet mot Hedemoras näringsidkare/företagare förklarar omsvängningen. Mycket snack och löften har det trots allt varit i frågan.

Mycket snack och lite verkstad kan man tycka.

Per