Idag (2015-04-21) fick jag i min hand den ekonomiska rapporten för Hedemora kommun avseende det ekonomiska resultat för perioden januari – mars och med en resultatprognos till årets slut.

Ingen rolig läsning vill jag påstå.

För årets tre första månader uppgick resultat före extraordinära intäkter och kostnader till -6,7 mkr mot budgeterat 5,7 mkr. Således en budgetavvikelse på -12,4 mkr och därtill -14,5 mkr sämre än föregående år då resultatet uppgick till + 7,8 mkr.

Kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statliga bidrag med +4,4 % mot i budget – 1,7%.

Prognosen för helåret pekar mot ett underskott på -4,4 mkr mot budgeterade 8,7 mkr således en budgetavvikelse på -13,1 mkr. Resultatet räddas även i år av engångsposter, AFA-pengar +8,1 mkr, Reavinst på aktier +0,8 mkr vilket gör sammanlagt +9,0 mkr. Därtill kommer effekter av övergång till köp av bilar i stället för leasing på +2,0 mkr. Utan engångsposter slutar således prognosen för verksamheterna på ett underskott om c:a -15 mkr. Mot budget talar vi då om en avvikelse på c:a -23 mkr.

Nämnderna uppvisar under årets första kvartal en budgetavvikelse på -4,6 mkr och prognosen pekar mot ännu ett år med negativ avvikelse på hela -18,8 mkr. Under 2014 gjorde nämnderna en budgetavvikelse på – 22 mkr efter ett tilläggsanslag på 2,1 mkr, -24 mkr mot ursprungliga ramar.

Siffrorna talar sitt tydliga språk!

Den politiska majoritetens företrädare och med Kommunalrådet (S) i täten brukar påstå att Hedemora har en ekonomi i balans. När jag lägger fram fakta över hur den ekonomiska utvecklingen i kommunen är och har varit så anses jag ”svartmåla utan dess like”.  Svartmålning eller inte men utan engångsposter hade resultatet i verksamheten för året 2011 uppgått till -2,1 mkr, 2012 till -16,3 mkr, 2013 till -12,1 mkr, 2014 till -11,0 mkr och nu pekar prognosen för 2015 mot ett underskott (rensat från engångsposter) på c:a -15 mkr. Även här talar siffrorna sitt tydliga språk!

Att obalansen tillåtits kvarstå under hela den förra mandatperioden och fortfarande kvarstår är anmärkningsvärt och kan bara förklaras av bristande insikt om behovet av styrning och kontroll av verksamheten. Orealistiska verksamhetsbudgetar och budgetrutiner inte anpassade efter verksamheten och oförmåga hos den politiska ledningen är förklaringen.

Det är uppenbart att den nuvarande politiska ledningen inte är vuxna uppdraget att vända utvecklingen. Vi har fyra förlorade år bakom oss, risken är överhängande att det blir ytterligare fyra förlorade år.

Blindstyret fortsätter – Panikåtgärder är att vänta!

 Per

När vi i Långshyttepartiet presenterade vårt budgetförslag för 2015 ingick förslag om genomförandet av en organisationsöversyn med målet att sänka kommunens kostnader med 10 mkr på årsbasis och fullt genomfört senast vid utgången av 2016. En översyn som syftade till kostnadsreduktion genom strukturförändringar och inte genom tillämpning av ”osthyvelprincipen”.

Från majoritetens centerföreträdare fick vi höra att vi inte hade något konkret att komma med och kommunalrådet (S) listade ett antal småpunkter och undrade vad vi skulle spara på. Beskedet från kommunalrådet (S) var tydligt, det inte fanns mycket att göra och några strukturstudier var inte att tänka på. Smörjgropssymptomet i dess enkelhet.

Vårt svar till majoritetens företrädare var då som nu att nog torde 10 mkr vara ett väl så konkret mål och att det helt enkelt är en lednings fråga.  Det gäller bara att sätta målet och ge uppdraget till verksamhetsledningen att komma upp med förslag till strukturåtgärder som leder till målet. Det gäller att lyfta blicken.

Från kommunalrådet (S) fick vi höra att våra förslag var populistiska och inte möjliga att genomföra men däremot var tydligen majoritetens förslag mer verklighetsförankrade och man valde att gå den vägen.

Knappt fyra månader senare lägger på eget initiativ kommunens ekonomichef förslag till strukturella förändringar inom kapitalstruktur och finansiering och som på årsbasis innebär kostnadsbesparingar på närmare 15 mkr. Förslag som också fick gensvar vid senaste Fullmäktigemötet och antogs enhälligt.

Det är med tillfredställelse jag kan notera att, även om inte kommunens politiska ledning delar vår uppfattning om att genom strukturförändringar frigöra ekonomiska resurser, vi har tjänstemän som är av samma uppfattning som vi i Långshyttepartet.

Det känns bra att vi har kompetenta tjänstemän som kommunens nye ekonomichef som på eget initiativ lägger genomarbetade förslag till omstrukturering av verksamheter. Vi kommer att behöva mer av det här och jag är övertygad om att det kommer att leda till efterföljare.

Med den obalans som råder i kommunens ekonomi och med de utmaningar som väntar kommer vi att behöva genomföra ytterligare betydande kostnadsrelaterade åtgärder och detta är en bra första början.

Hedemora kommuns totala kostnadsmassa uppgick 2014 till närmare 1100 mkr (1083 mkr) och jag är övertygad om att här finns ett utrymme att frigöra c:a 40 – 50 mkr genom strukturella förändringar i verksamheterna. Resurser som vi behöver omfördela till skola, vård och omsorg.

Det som för fyra månader sedan av ledande företrädare för den politiska majoriteten ansågs vara populistiska förslag från Långshyttepartiet är idag en verklighet och under genomförande. Jag måste tillstå att verkligheten kom ifatt tidigare än jag förväntat.

När den politiska ledningen föredrar att stanna i smörjgropen behöver vi kompetenta tjänstemän med civilkurage som vågar höja blicken och ta egna initiativ till genomgripande förändringsförslag.

Nu höjer vi målet till att frigöra 40 mkr som vi satsar på Skola, Vård och Omsorg!

Det gäller bara att våga ta sitt ansvar och peka ut riktningen….det handlar om ledningsförmåga!

 Per

Vid Hedemora Kommunfullmäktiges sammanträde 2015-03-31 var frågan om Ansvarsfrihet för Kommunstyrelsen på agendan. Revisorerna hade rekommenderat att ansvarsfrihet skulle beviljas vilket naturligtvis också blev fallet. Något annat var inte att vänta.

Mot bakgrund av hur kommunens ekonomi skötts och utvecklats under den senaste mandatperioden, med obalans i ekonomin och återkommande påpekande från revisorerna om att åtgärder måste sättas in, och ändå inget nämnvärt hänt under de senaste åren anser jag mig inte kunna bifalla ansvarsfrihet.

Nedan följer mitt anförande inför fullmäktige där jag klargör min ståndpunkt.

———-

Presidium, ledamöter och åhörare …när jag vid fullmäktigemötet 17 december i fjol i budgetdebatten beskrev kommunens ekonomiska utveckling under den senaste mandatperioden, med utgångspunkt från kommunens årsredovisningar, fick jag höra att jag ”svartmålade utan dess like”. ”Svartmålning????…. men de officiella siffrorna talar ändå sitt tydliga språk.

2014 gjorde kommunen ett underskott på 11 mkr mot ett budgeterat överskott på 10 mkr och efter tilläggsanslag på 2,1 mkr överskred nämnderna ramarna med 21,7 mkr. 23,8 mot ursprunglig budget.  Under de tre föregående åren räddades kommunens ekonomi av engångsintäkter om sammanlagt drygt 56 mkr. Utan dessa engångsposter hade Hedemora visat röda siffror samtliga år under mandatperioden, med en total förlust på – 41,5 mkr och detta trots att vi var den stora vinnaren i det nya skatteutjämningssystemet med ytterligare 19 mkr till kommunkassan.

Under mandatperioden har därtill nämnderna sammantaget överskridit sina budgetramar med totalt nästan 63 mkr (62,7) . Betydande belopp! Motsvarar mellan 130 till 150 årsarbeten.

Vi har en underliggande obalans i ekonomin och har så haft det under hela den förra mandatperioden.

Att obalansen tillåtits kvarstå under hela mandatperioden är anmärkningsvärt och kan bara förklaras av bristande insikt om behovet av styrning och kontroll av verksamheten. Orealistiska verksamhetsbudgetar och budgetrutiner inte anpassade efter verksamheten är också en del av förklaringen.

Kommunstyrelsen är den nämnd som ansvarar för styrning och kontroll, det framgår av namnet, och dess ordförande tillika kommunalråd bär ett extra ansvar för styrningen av kommunen.

I revisionsberättelserna för 2011, 2012, 2013 och nu även i den för 2014 skriver revisorerna ”Kommunens ekonomiska läge är fortsatt oroande och kräver omgående åtgärder för en ekonomi i balans”.

Därtill skriver man: Vi har i flera år uppmärksammat kommunstyrelsen om att det finns behov av att såväl precisera kommunens styrmodell inkluderande en utveckling av mål samt utveckla en metod för uppföljning och återrapportering av måluppfyllelsen”.

Fyra år och obalanserna kvarstår – inget har hänt.

Mot bakgrund av hur ekonomin under senare år skötts och speciellt med fokus på det senaste årets stora underskott och nämnders budgetavvikelser och i skenet av revisorernas återkommande påpekanden om en ekonomi i obalans, oklar styrning och kontroll, kan jag inte ge mitt bifall till ansvarsfrihet för kommunstyrelsen.

Jag kommer därför att lägga ner min röst och jag ber ordförande notera att jag inte deltar i omröstningen och att detta framgår av protokollet.

Mitt ställningstagande i ansvarsfrågan följdes av två av mina partikollegor.

I en icke politisk verksamhet hade med största sannolikhet den ledning som agerat som kommunstyrelsen redan varit utbytt, men i politiken fungerar det annorlunda. Det är inte mycket att orda om, men vi är c:a 15000 invånare i Hedemora kommun som påverkas av hur vi politiker sköter våra uppdrag och där ingår kommunens ekonomi som en viktig del.

Därför gick jag mot strömmen och lade jag ner min röst ……..

Per

Som du kanske noterat har det under senare tid varit låg aktivitet på den här bloggen. Det beror inte på att det inte funnits något att kommentera utan den enkla förklaringen är att min tid tyvärr inte räckt till. Jag har tvingats att prioritera andra saker och så kan det nog också bli framöver men några planer på att ”tystna” har jag inte.

På Hedemora kommuns hemsida och i broschyrer beskrivs Hedemora; ” Hedemora är Dalarnas äldsta stad och vackert belägen strax intill södra Dalälven. Kommunen är en blandning av stad och land, med sju tätorter och omgivande landsbygd”. En beskrivning så sann och man kunde därför förmoda att kommunens alla delar gavs samma uppmärksamhet från de styrande. Det borde vara i allas intresse att hela kommunen hölls levande och fräsch, att stolt kunna visa upp för tilltänkta nyinflyttare och genomfarare.

Under mandatperioden 2010-2014 fick vi som har vår vistelse utanför centralorten erfara att de sex tätorterna och landsbygden av den styrande majoriteten ofta sattes på undantag och såväl stora som små förslag med inriktning mot de mindre tätorterna och landsbygden förpassades till papperskorgen. Därför är det inte så konstigt att vid valet 2014 Centerpartiet, som säger sig värna om landsbygden, backade med närmare 300 röster (mot 2010) dvs. tappade 17% av väljarna. 300 röster är i det närmaste lika många röster som i centerpartiets starkaste valkrets Husby där antalet röster uppgick till 327 st, och fler än i det näst största valdistriktet med 290 st. Väljarnas uppfattning om den förda politiken kan nog anses vara klar och budskapet till Centerledningen tydligt.

Man kunde förvänta sig att efter väljarnas dom Centern skulle ändra inställning och mer värna om de delar av kommunen som ligger utanför centralorten. Men så är inte (än) fallet. Det framgår om inte annat av det nya kommunalrådet(C):s uttalande vid senaste Kommunfullmäktige där hon, i frågan om att kommunen borde sätta till en dag per tätort för uppsnyggning efter vintern, menade att om inte vägföreningarnas pengar räcker får man väl ”skicka räkning till medborgarna”. Det vore att djävlas med landsbygdens invånare och reaktionen torde komma som en tornado, var så säker!

Att centralorten ska snyggas upp efter vintern är helt på sin plats men man kan tycka att det vore i samtliga medborgares intresse att även övriga delar av kommunen får samma uppsnyggning.  Det handlar om vilken bild vi vill ge av vår kommun. Tyvärr fortsätter majoriteten i samma gamla hjulspår som tidigare och vi kan förvänta oss att det även blir så fortsättningsvis. Det lär dröja till våren 2018 till dess majoritetens företrädare återigen kommer att visa landsbygdsfrågorna ett kortvarigt intresse. Historien upprepar sig.

När man betänker att vad det här handlar om är att av de kommunala resurserna sätta av endast sex dagar till uppfräschning av de yttre tätorterna. Det är c:a 2,5% av tillgänglig tid och kostnaden för personal har vi ju redan inom kommunen. Kostnaden är således i det närmaste försumbar och påverkan på centralortens uppfräschning knappt märkbar.

Visserligen vet vi att det finns en del ”skit” i centralorten som borde städas ut men nog borde det finnas utrymme att också ta ett totalansvar från kommunen vad gäller Hedemoras image.

Vi kanske inte ska ställa för höga krav på Hedemoracentern för vi har ju noterat hur Dalacentern i landstinget med ett pennstreck bidrar till bortstrykandet av en halv miljard av Landstingets ackumulerade underskott. En enkel manöver för att få umgås med de stora elefanterna. På riksnivå satt centern i regeringsställning i två mandatperioder och med ansvar för departementen med avgörande betydelse för landsbygdsfrågorna. Inte mycket att hurra för här heller!

Cirka hälften av Hedemoras befolkning bor utanför centralorten och förhållandevis lite av kommunens resurser kommer landsbygden till del och för landsbygdsutveckling finns endast 50.000 kr anslaget.

Är det så här vi ska ha det?

Per

Nu skriver vi 2015 och vi har nyss lagt 2014 bakom oss och det är dags att upprätta bokslut över förvaltningen för det gångna året. Det är nu sanningen kommer ifatt och dimridåerna skingras. Det är nu ledande befattningshavare har att förklara ”varför det blev som det blev”. Det är också nu vi kan mötas av allehanda försök från ledningspersoner att ”försköna verkligheten” eller att ”väsentligheter utelämnas”.  Det är nu det visar sig vem/ vilka som har civilkurage nog att ”stå för sina handlingar” och vem/vilka som hoppas att kunna ”dölja verkligheten” för omgivningen. Lägga nya dimridåer!

”I det stora hela har det varit ett bra politiskt år” summerar Hedemoras kommunalråd (S) i ”Södran”, 2015-01-03, när han ser 2014 i backspegeln.

”Vi hade en väldigt bra valrörelse och fick en ny stabil majoritet som ska styra under fyra år. Vi backade visserligen ett mandat och det är aldrig roligt” konstaterar kommunalrådet (S). Intressant är att notera att det var en ”väldigt bra valrörelse” när det egna partiet tappat ett mandat och den stora samarbetspartnern (C) gjort det samma. Lilla V ökade ett mandat men då FP hoppade av samarbetet inför den nya mandatperioden försvagades den starka majoriteten med två mandat. Förvisso fortfarande i majoritet men försvagad. Hur stabil majoriteten är lär visa sig speciellt om den negativa ekonomiska utvecklingen fortsätter. När budgetramarna för samtliga år 2011 – 2014 under S och C:s ledning överskridits med betydande belopp och när revisorerna 2011-2013 i revisionsrapporterna skriver; ” Kommunens ekonomiska läge är fortsatt oroande och kräver omgående åtgärder för en ekonomi i balans”, (samma formulering lär vi med stor säkerhet också finna i revisionsrapporten för 2014), är frågan hur mycket mer klarar samarbetet av. Centern fick ju i senaste valet betala ett högt pris för samarbetet. Vill man sitta med ”Svarte Petter” vid valet 2018? Det ska bli intressant att följa.

För ett år sedan i ”Södran” 2014-01-09, spådde kommunalrådet (S) ljusare tider för Hedemora. ”Nu ser det faktiskt ljusare ut än på länge”. Ett nytt skatteutjämningssystem, där Hedemora är den stora vinnaren har införts, och att det känns stabilare på många områden i kommunen där vård och omsorg har gjort ett jättejobb för att rätta till sitt underskott framhålls som framgångsfaktorer inför det nya året.

Vi vet snart hur bokslutet ser ut men den senaste prognosen visar på ett underskott för kommunen på drygt -10 mkr, trots ett tillskott från det nya skatteutjämningssystemet på drygt +20 mkr. Budgetavvikelserna för förvaltningarna beräknas komma att överskridas med närmare -25 mkr och där vård och omsorg svarar för c:a -10 mkr och bildningsnämnden för c:a -13 mkr. Vård och omsorg som påstods ha kommit tillrätta med underskottet. Inget av detta nämns i artikeln i ”Södran” för 2014 var ”Ett bra politiskt år”!

Ett bra politiskt år…för vem?

Bra för de politiker som sätter sina egna arvoden och 2014 såg till att de med majoritetens stöd får stora egna arvodesökningar 2015. Betalat av kommunens skattebetalare och med följden att det blir mindre att lägga på verksamheten.

Ett bra politiskt år!  För våra ledande politikers arvoden – Ja, Ett bra år för Hedemora kommun och dess medborgare – döm själv!

Om 2015 blir ett bra politiskt år är fullständigt ointressant… det enda som räknas är att det blir ett bra år för Hedemora kommun och dess medborgare!

Trenden måste vända!

Per

Ett nytt år i antågande ….Ny utmaningar väntar oss alla….

Per

Igår, 2014-12-17, på årets sista kommunfullmäktige stod på agendan bland annat Hedemoras Budget 2015. Det fick också bli min debut i större politiskt sammanhang.

När resultatet de senaste tre åren räddats av engångsposter och utan dem kommunen gjort betydande förluster och då kommunen 2014 beräknas göra en förlust på närmare -12 mkr mot budgeterat +11,5 mkr tyder det på obalans i den kommunala verksamheten

Med ett budgetunderskott i förvaltningarna 2012 med -23 mkr, 2013 med -16 mkr och med för 2014 ett förväntat underskott på c:a -25 mkr torde det stå klart att de budgetramar som tilldelats förvaltningarna inte är/varit förankrade i verksamheternas behov.

När trots att i revisionsrapporterna för åren 2011 – 2013 revisorerna skriver ” Kommunens ekonomiska läge är fortsatt oroande och kräver omgående åtgärder för en ekonomi i balans”, den politiska majoritetens företrädare ändå framhärdar att ”Hedemoras ekonomi är i balans” känner jag som invånare stor oro inför Hedemoras framtida utveckling. En oro som jag och Långshyttepartiet delar med många andra.

I mitt inlägg i budgetdebatten, representerande Långshyttepartiet, har jag gett uttryck inte bara för vår oro utan också pekat på orsaker till varför Hedemora befinner sig i detta läge och vad som nu krävs för att vända trenden. Att budskapet skulle vara svårsmält för den politiska majoriteten var väntat och att vi skulle anklagas för svartmålning likaså……men  ekonomiska fakta talar för sig självt….det gäller bara att öppna ögonen och se verkligheten som den är och inte som man tror att den är.

Jag lägger här ut manuskriptet till mitt inlägg (i oredigerad form) så att du kan ta del av hur vi ser på Hedemoras ekonomiska läge och vad som måste göras. (här)

På ”Södrans” nätupplaga hittar du ett referat från Budgetdiskussionerna…..(här)

På Hedmora kommuns hemsida kan du följa hela debatten i video.

Som väntat blev det majoritetens budgetalternativ som antogs.

Vi får anledning att återkomma..var så säker!

 Per

Vi har nöjet att meddela att mobilmasten i Stjärnsund nu är driftsatt.  Enligt TeliaSonera togs den i drift igår, 2014-12-04, och vi hoppas och förväntar oss att mobiltäckningen i Stjärnsundsområdet markant förbättrats och till nytta för oss alla.

Därmed har vi efter lång väntan nu nått vårt mål och vi sätter punkt.

Per Bengtsson                     Anders Karlströms

Vid det senaste Kommunfullmäktigesammanträdet i Hedemora fanns på agendan en som vid en första anblick kan tyckas harmlös fråga ”Tillägg till kommunikationspolicyn”. Få var nog de som trodde att frågan skulle föranleda något större intresse. Men se – det visade sig att den innehöll mer sprängkraft och avslöjanden än någon väntat.

Vad det handlar om är att:

 I nuvarande Informations- och marknadsföringspolicyn för Hedemora kommun, även kallad Kommunikationspolicy, så föreslås att tre tillägg görs:

• Siluetten av Hedemora kommun. Får användas i fyra bestämda färger.

• Passerkort för anställda. Kortet fungerar även som tagg och kan låsa upp dörrar/portar samt kopieringsmaskinerna.

• Visitkort ska kompletteras med Siluetten av Hedemora kommun.

Vad var det då som gav frågan sprängkraft? Jo- hur ska skrivningen tolkas och hur långtgående är beslutet. Handlar det enbart om en ändring i policyn eller är beslutet mer långtgående och även avser införandet av passerkort för alla anställda med vidhängande system och kostnader dito?

Som det är skrivet torde det bara kunna tolkas som att Passerkort ska införas (pkt 2) och då kommunalrådet, Ulf Hansson, på fråga om vad det skulle komma att kosta inte kunde ge något svar så torde det stå klart för varje ansvarstagande beslutsfattare att man inte kunde gå till beslut utan att underlaget kompletterats med kostnadsuppgifter. Därför kravet på återremiss. Allt annat hade varit oansvarigt.

Men det som gjorde mig som nytillträdd Fullmäktigeledamot mest betänklig var när kommunalrådet, Ulf Hansson (S), vände sig till Melker Andersson (M) och sa sig vara lite förvånad över Ms agerande och undrade om M infört ett nytt sätt att se på saker och att frågan skulle ha väckts tidigare, underförstått i Kommunstyrelsen. Vad kommunalrådet uppenbarligen menade var att beslutet i fullmäktige enbart skulle ha varit en formsak.

Om det nu är så att det är den politiska ledningens uppfattning att kommunfullmäktige enbart ska vara en transportsträcka för redan fattade beslut visar det på ett förakt för den demokratiska processen. Det visar på maktfullkomlighet.

Intressant var också att höra Owe Ahlinder (C) argumentera över att frågan enbart gällde formuleringarna i policyn.  När han uttalar;  Policyn är inget tvång…Om man använder så gör man det…inte tagit ställning om det ska användas nu eller sen…vi vet inte om det kommer att införas… så funderar åtminstone jag över hur jag hamnade i den här sandlådan.

Anledningen till att man över huvud taget lägger ner arbete på att upprätta en kommunikationspolicy är just den att den ska införas på samtliga i strukturen ingående enheter, omfatta alla, med syfte att kunna visa upp en gemensam fasad och ett koordinerat agerande.  Visst ska Hedemora ha en genomtänkt och fungerande Kommunikationspolicy, giltig och införd över hela kommunens organisation och utan undantag.

Vad den här frågan tydligt visar är att underlaget som presenterats för Fullmäktige är ofullständigt och dåligt genomarbetat. Det är inte första gången vi ser undermåliga beslutsunderlag inför kommunala beslut.

Jag kan ju påminna om att ombyggnaden av Smeby skola som beräknades till 9 mkr nu är uppe i 21,5 mkr, om det nu stannar vid det. Ytterligare ett exempel på undermåligt beslutsunderlag. Listan kan tyvärr göras lång.

Det måste till en skärpning!

 Per

Vi kunde i ”Södran”, 2014-11-21, läsa om de nya arvoden som kommer att gälla för Hedemoras ledande politiker från och med årsskiftet. Beslutet togs i Fullmäktige redan 2014-05-20 och jag ansåg även då att vad det i grunden handlar om är Egen Vinning och jag har inte sedan dess ändrat uppfattning.

Enligt kommunalrådet (S) är ”Vi lite modesta och nöjer oss med ett mellanstort lönelyft”, en liten nätt höjning av kommunalrådets (kommunstyrelsens ordförande) lön från 38179 kr/mån till 47 840 kr/mån, dvs +25% löneökning på ett bräde. Detta i en tid då kommunens övriga anställda fått nöja sig med löneökningar på någon enstaka procentenhet.

Enligt kommunalrådet (S) ligger det nuvarande arvodet lågt och ”det beror på att vi stramade åt budgeten när det var svåra tider, men nu har vi kommit ikapp”. Kommit i kapp? Det torde vid det här laget för en större allmänhet vara känt att kommunens resultat de senaste åren räddats av engångsutbetalningar som LSS-pengar och AMF. Utan dessa hade kommunen gått back. Vi vet också att för innevarande år förväntas ett underskott på närmare -12 mkr (-11,7 senaste prognos) och detta trots ett ökat tillskott om c:a +25 mkr i skatteutjämningsbidrag.  En negativ budgetavvikelse på c.a -21 Mkr. Kommit ikapp….är knappast ett trovärdigt argument för att genomföra en höjning av arvodena.

Enligt kommunalrådet (S) ”vi nöjer oss med 80% av en riksdagsmans arvode”. Varför koppla arvodesfrågan till just riksdagsmäns arvoden? Varför 80 % och inte 100% eller 50%. Vill man berika sig så måste man ju göra kopplingen till en grupp som ligger högt i samhällets lönetrappa. Därtill är det ju bra om lönebasen har sin grund i storstadsregionen och då helst i Stockholm. Mer naturligt vore att koppla arvodesfrågan till det lokala löneläget, den ort där man faktiskt verkar och som ska betala kalaset. I delårsbokslutet per augusti (2014) uppgår medellönen för kommunens anställda till 25 210 kr/mån. Det innebär att kommunstyrelsens ordförande redan i dag har ett arvode som överskrider medellönen med +51% och efter höjningen uppgår till +90%. Således blir det nya arvodet näst intill dubbelt så högt som medellönen för kommunens anställda.

”Vi  är lite modesta och nöjer oss med ett mellanstort lönelyft”, ”vi nöjer oss med 80% av en riksdagsmans arvode”… nu har vi kommit ikapp…

  Köper Du argumenten?…Jag gör det inte!

 Per