I en intervju i ”Södran” spår Hedemoras kommunalråd (S) ljusare tider för kommunen. Enligt kommunalrådets bedömning var 2013 året då motvinden stillnade och nu ser det ljusare ut än på länge. Hedemora är på väg in i ett spännande skede. Det låter bra och vi får hoppas att utsagorna kommer att infrias. Hedemora behöver ett energitillskott och en vändning.

Vad är det då som är så spännande och vad är det som gör att framtiden är ljusare? Jo det handlar om att Hedemora är vinnare i det nya skatteutjämningssystemet. Ytterligare c:a 22 Mkr i bidrag att spendera. För kommunen är det naturligtvis ett välkommet tillskott i kassan men tyvärr blir inte framtiden speciellt mycket ljusare enbart av ökade bidrag. Med en kostnadskostym på cirka en miljard utgör drygt tjugo miljoner inte något avgörande energitillskott och kommer inte heller att på något avgörande sätt påverka kommunens framtidsperspektiv. Trots ett förbättrat ekonomiskt läge speglar kommunens budget 2014 att det är ”business as usual”. Några avgörande framtidssatsningar är svårt att finna.

Av intervjun framgår att kommunalrådet har ambitionen att tillsammans med övriga partier i majoriteten få leda kommunen i ytterligare fyra år. Att ambitionen finns där är naturligt men vad väljarna anser vet vi först efter höstens valnatt. En sak torde emellertid stå klart; då gäller nya förutsättningar.

När kommunalrådet säger ”jag tror en liten kommun behöver en stark majoritet” är det lätt att instämma. En stark majoritet ger beslutskraft. Men det gäller också att rätt kunna hantera beslutskraften annars kan det leda till stagnation och tillbakagång. Om beslutskraften är viktig så är ledarskapet än viktigare för kommunens framtid.

Det mest intressanta i intervjun med kommunalrådet är inte vad som sägs utan faktiskt det som inte sägs. Inte med ett ord berörs den fråga som är av störst avgörande betydelse för Hedemora kommuns framtid, nämligen befolkningsutvecklingen. Tystnaden är total. Inte heller berörs framtidsfrågor som visioner och mål kring vart Hedemora är på väg med undantag att vi 2020 behöver fler platser i äldreomsorgen. Men det räcker kanske, för som framtidsprognosen ser ut lär befolkningsminskningen fortsätta och de unga lämna Hedemora.

Vi vill alla att Hedemora ska gå ljusare tider tillmötes. Vi som valt att bo och verka här är beroende av en välmående kommun med positiva framtidsutsikter. Vi har alla ett ansvar att bidra till kommunens utveckling men de yttersta besluten tar våra folkvalda. De folkvalda söker vårt stöd för att kunna njuta makten och då borde vi kunna begära att de med oss delar sina framtidsperspektiv. Om de har några!

Även tystnaden talar sitt tydliga språk!

Per

Vi är redan en vecka in på det nya året, 2014. Jul- och Nyårsfirandet är över för den här gången och vi återvänder till, som en del påstår, den ”trista och grå vardagen”. Även om vädret för tillfället är trist och grått så kommer ljusare tider. Vi får också hoppas på ljusare tider för Hedemora kommun under 2014 för utvecklingen 2013 tangerar mer ”trist och grå” än det motsatta.

På det politiska planet kommer valet i september att vara årets viktigaste händelse. Så också för Hedemoras folkvalda. Det är nu man kommer att ställas till svars för hur man under den gångna mandatperioden lyckats att driva utvecklingen av kommunen, hur man levt upp till de löften man gav inför valet 2010 och hur trovärdig man visat sig vara. Det gäller också att visa att man är ett trovärdigt alternativ att under kommande år leda och utveckla Hedemora till en kommun med framtidstro och positiv utveckling. Det är mycket som står på spel och det är av avgörande betydelse för kommuninnevånarna hur framtidsperspektivet ter sig.

Den politiska majoritetens företrädare har att visa att de i kraft av sin majoritet under mandatperioden flyttat fram Hedmoras positioner. Det ska bli intressant att följa debatten speciellt med tanke på alla ”affärer” och bottennapp i enkäter och rankingar inom varjehanda områden som präglat mandatperioden.

Socialdemokraterna (S) har naturligtvis valet 2010 i minne och vi kan förvänta oss utspel och kosmetiska insatser speciellt riktade mot Långshyttan i ett försök att locka tillbaka väljare från Långshyttepartet (LHP). Vi har redan sett ett antal utspel i den riktningen. Fler kommer, var så säker.

Centerpartiet (C) som utger sig för att vara ett parti som värnar om landsbygdsfrågorna, och med en stor andel av sina väljare utanför centralorten, torde efter de senaste årens förda politik ha ett trovärdighetsproblem att hantera. Med ett ombildat LHP till ”Landsbygdspartiet-LHP” med avsikt att företräda landsbygdens väljare kan vi förvänta oss utspel och kosmetiska insatser från C riktade mot landsbygden. Det kommer säkert inte bara att handla om att kommunen ska bedriva boskapsskötsel.

Stödpartierna i majoriteten, Vänsterpartiet (V) och Folkpartiet (FP), måste naturligtvis visa att de är att räkna med. Först ut var Vänsterpartiet med ett debattinlägg i ”Södran”, ”Så kan Hedemora utvecklas”. Jag delar i mångt och mycket de förslag som debattören framför men frågan är varför man inte redan drivit och genomfört förslagen. Vänsterpartiet (V) är ju en del i maktstrukturen.  Noterbart är förslaget om en elektronisk ljustavla vid genomfarten. Man kan undra varför V inte såg till att förslaget genomfördes när frågan var uppe i fullmäktige? Idéer är bra men det krävs handling för att göra skillnad.

För Folkpartiet (FP) som med endast drygt 200 röster (2,3 %) i det senaste valet och med sitt enda mandat valt att ingå i majoritetsunderlaget kan valnatten komma att innebära en sanningens minut. Något större avtryck har man hittills inte gjort på den politiska arenan och följsamheten mot S och C har varit total. Inte ens när strategifrågan, en av FP:s centrala frågor, var uppe till behandling valde man att stå upp för sina egna värderingar. Idéer är bra men det krävs handling för att göra skillnad.

Oppositionspartierna som hittills under mandatperioden fått se de flesta av sina förslag av majoriteten förvisade till papperskorgen kan knappast lastas för de ”affärer” och bottenplaceringar i rankinglistor som ”drabbat” Hedemora. Likväl måste även dessa partier upp till bevis om att de är rätt företrädare att leda Hedemora mot en bättre framtid.

Lokalpolitiskt har vi några intressanta månader framför oss till september. Landsbygdens väljare, som utgör halva väljarkåren, kommer att under några månader att återigen bli högvilt för att efter valet återigen glömmas bort fram till nästa val. Så har det varit tidigare. Möjligen kan scenen komma att se annorlunda ut nu när vi fått ett parti, Landsbygdspartiet -LHP, som kommer att profilera sig som landsbygdens företrädare. Det är säkert ett antal medborgare som med intresse inväntar besked om Landsbygdspartiet -LHP:s profilfrågor.

Vem kan påstå att ”vardagen är trist och grå” när vi vet vad som väntar?

Per

År 2013 är snart till ända och nu laddar vi inför 2014!

Per

Nu är det klart att Långshyttepartet gör allvar av sina tidigare aviserade planer på att bli en politisk kraft för landsbygden.

Partiet byter namn till ”LANDSBYGDSPARTIET – LHP ” och kommer att vid höstens val till Hedemoras kommunfullmäktige ställa upp i samtliga valkretsar.

Enligt det flygblad som i dag, 2013-12-15, landade i min postlåda är målet tydligt: ” öka vårt inflytande och bryta den dominans som centralorten Hedemora utgör”.

Med halva valmanskåren utanför centralorten torde nu den politiska temperaturen ha höjts åtskilliga grader.

I september 2014 vet vi resultatet!

Per

När vi gick in i år 2013 rönte jag en förhoppning om att Hedemoras politiska etablissemang skulle inse allvaret i kommunens negativa befolkningsutveckling och gemensamt ta sig an frågan om att vända trenden och tillsammans lägga ut inriktningen för framtiden. Så blev det tyvärr inte och Hedemora fortsätter att krympa och nedgången förväntas fortsätta. Från kommunledningen säger man sig vara nöjd om krympningstakten avtar. Tillväxtskapande åtgärder är över huvud taget inte föremål för diskussion eller handling. Kommunen klarar inte ens av att behålla de invånare som redan bor här. 2013 är, med stor sannolikhet, det år då Hedemoras befolkning kom att understiga 15000 invånare.

Försök att i Fullmäktige föra upp befolkningsfrågan på agendan har förvisso gjorts. Motioner har rests men mötts utan bifall, men tyvärr avslås motioner resta av andra än majoritetens företrädare lika säkert som ett axiom. Krismedvetenhet, förändringsbenägenhet liksom vilja att lyssna till medborgaryttringar eller andra än egna politiska företrädare är inget som kännetecknar Hedemoras kommunledning. Märkligt med tanke på kommunens utveckling.

2012 var ett mörkt år för Hedemoras landsbygd och 2013 likaså, med ännu en skolas nedläggning. Ledande politiker förlorade sin trovärdighet och med all tydlighet blev vi varse hur lite löften i en valkampanj är värda. Nästa år, 2014, är det återigen dags att välja våra företrädare till Fullmäktige. Återigen kommer vi att få höra hur väl man kommer att sörja för kommunens utveckling och hur viktig landsbygden är för Hedemoras själ. Vi har hört det förr och vi har sett hur det blev.

Med cirka halva valmanskåren på landsbygden kommer vi att från majoriteten under 2014 få se kosmetiska satsningar riktade mot landsbygden. Långshyttan kommer med stor säkerhet att prioriteras i detta hänseende. Det är bara att kolla i budgeten. Syftet från majoriteten, främst S, är naturligtvis att undvika en upprepning av valresultatet 2010 då Långshyttepartiet tog storslam i Långshyttans valdistrikt.

Långshyttepartiet har under de gångna tre åren tagit sitt mandat på allvar och varit en röst för Långshyttan, om än i motvind. För övriga landsbygden har inte funnits många förespråkare, och framförallt inte inom majoritetens led. Om Långshyttepartiet gör allvar av sina tidigare aviserade tankar om att bli en röst för hela landsbygden, och därtill kan presentera en trovärdig politisk plattform där landsbygden har en framträdande plats, är det möjligt att Hedemoras politiska karta hösten 2014 ändrats dramatiskt. Kampen om landsbygdsväljarna kommer att bli viktig och LHP får räkna med att bli majoritetspartiernas huvudmotståndare i valkampen. Den som vinner landsbygdens väljare kommer att från 2015 ha ett avgörande inflytande över Hedemoras framtida utveckling.

Det är mot den bakgrund som skissats ovan man ska se de satsningar på landsbygden som den styrande majoriteten kommer att lägga under 2014. Deras förhoppning är att väljarnas minne ska vara kort. Nu är nog inte väljarnas minne kort. Det är säkert många som kommer att ha i färskt minne de senaste årens politiska händelser där landsbygden stått som den stora förloraren och där centralorten i alla hänseenden prioriterats.

Om vi 2014 får ett parti som uttryckligen vill värna och föra landsbygdens talan vet vi troligen ganska snart. 2014 kan ur lokalpolitisk synpunkt komma att bli ett intressant år och landsbygdens olika delar får glädjas åt de satsningar som säkert under året kommer att komma. Gläds medans tid är!

Vart fjärde år är Vi som lever och verkar på landsbygden i centrum för politikernas löfteskarusell. Däremellan är vi mest till besvär. Hedemora är inget undantag. Och ändå bor ungefär hälften av Hedemoras befolkning utanför centralorten.

God Jul !

Per

Så var det dags igen. En ny ranking där Hedemora kommun placerar sig i den nedre delen av länets kommuner. Den här gången är det KFUM:s årliga ranking av hur det är att vara ung i kommunen.

Rankingen – UKR13, bygger på 12 nyckeltal som finns publicerade i den officiella kommun- och landstingsdatabasen; Idrotts- och fritidsanläggningar; Allmän fritidsverksamhet; Fritidsgårdar; Fritidshem och pedagogisk omsorg; Personaltäthen på fritidshem; Allmän kulturverksamhet; Bibliotek; Musik- och kulturskola; Stöd till studieorganisationer; Lärartäthet i grundskola; Elevvård i grundskola samt Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Uppgifter om kommunen och som lämnats av kommunen.

Ungdomskommunrankingen 2013 sätter i fokus de ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i kommunen. Med andra ord viktiga faktorer för den uppväxande generationen. Vår viktigaste framtidsresurs.

Av landets 290 kommuner hamnar Hedemora på 138 plats, således i mellanskiktet. Sett över länet är det dock inte lika bra. Här hamnar Hedemora som fjärde kommun från slutet och före Smedjebacken (149), Avesta (155) och sist Borlänge (178).  En klen tröst i sammanhanget är att vi i en ranking för ovanlighetens skull placerar oss före Avesta.

Att vår andra grannkommun, Säter, placerar sig före oss tar vi nog snart för givet. Det brukar vara så. Så även denna gång. Säter hamnar på plats 25 i riket och på en hedrande tredje plats i länet efter Malung-Sälen (4) och Rättvik (11). Tydligt är att Säters målmedvetna arbete betalar sig inom område efter område. Det är bara att ännu en gång gratulera.

Ungdomskommunrankingen bygger inte på enkätsvar från missnöjda föräldrar och ungdomar påverkade av skolnedläggningar och överfyllda bussar, inte heller på kämpande fritidsledares eller ungdomars personliga uppfattningar utan rankingen utgår från hårda fakta som kommunen själv levererat till den offentliga databasen över kommunerna. Nu går det inte att som brukligt är förringa värdet av rankingen genom att ifrågasätta underlagen. Tydligt framgår att Hedemoras ledning har en hel del att ta tag i även vad gäller ungdomars situation i kommunen. Ingen kan väl vara nöjd med att vi placerar oss som fjärde sämsta kommun i länet? Målet måste vara högre ställt än så!

När en av Centerpartiets tyngre företrädare i Fullmäktigedebatten tidigt i höstas från talarstolen med kraft poängterade att Vi måste tala väl om vår fantastiska kommun och lyfta fram det positiva, ja det är vår skyldighet, så delar jag hans grunduppfattning. Men för att med bibehållen trovärdighet kunna efterkomma hans uppmaning måste kommunledning och makthavare se till att vi har positiva framsteg att visa upp. Att ständigt hamna lågt i förtroendemätningar och rankinglistor visar inte på framsteg. Det räcker inte bara med vackra ord, det krävs handling.

Vi har i dagarna fått veta av kommunledningen att visioner och långsiktiga mål inte är viktigt utan att det enda viktiga är att vara fri att kunna navigera. Vår omgivning är ju så föränderlig och dessutom händer allt så snabbt. Stora händelser i världspolitiken som tex Berlinmurens fall och kriget i Syrien har en så avgörande betydelse för utvecklingen av lilla Hedemora att det inte är lönt att sätta långsiktiga mål och planera inför framtiden. Men att navigera är vår kommunledning bra på.

Sätt då igång och navigera för i Hedemora står det mesta stilla!

Per

Så har då efter två år och nio månader M:s motion om ”Långsiktig strategisk plan” varit upp till behandling i Hedemoras kommunfullmäktige (2013-11-26). Av tidsutsträckningen att döma måste det ha varit svårt för kommunledning och den styrande majoriteten att välja ståndpunkt i frågan. När man efter långbänkens alla våndor till sist tvingas ta ställning blir svaret;

”Avslag”.

Inte oväntat med tanke på den idétorka som råder hos kommunledningen om hur man ska komma tillrätta med kommunens problem och därtill att motionen rests av en företrädare för ett oppositionsparti. Tidsaspekten, två år och nio månader, har också sin betydelse i sammanhanget ty ett accepterande av motionen hade samtidigt betytt att kommunledningens brist på agerande försinkat kommunens arbete med c:a två år. Prestigen klarade inte detta.

När jag i februari 2012 tillställde företrädare för samtliga partier i fullmäktige en skrivelse om Hedemoras framtidsstrategi kan kontentan av svaren sammanfattas i en av partiföreträdarnas ordagranna svar; ”Någon långsiktig strategi finns inte i den här kommunen. Det man jobbar mest med här är att kortsiktigt försöka lösa budgeten år från år. Några större visioner är det smått om.”

Med tanke på Hedmoras historiska befolkningsutveckling och därtill prognos om fortsatt negativ utveckling dito kan man konstatera att det hittillsvarande kortsiktiga agerandet från våra politiker inte varit speciellt framgångsrikt. Ändå anser den nuvarande kommunledningen att det inte finns anledning att slå in på en ny väg och ta ett samlat grepp över läget.

När man lyssnar till kommunalrådet (S) argument, i fullmäktigedebatten, mot behovet av en långsiktig strategisk plan framgår det tydligt att det inte handlar så mycket om strategifrågan utan snarare om politiskt svammel. Vad har Nordkoreas planekonomiska system med en strategi för Hedemora att göra?  Vad har tidigare ABB-chefens avgångsvederlag eller Stockholmspolitikers inställning till landsbygdsfrågor med en strategi för Hedemora att göra?  Speciellt vad gäller det senare borde kommunalrådet inte ta till överord då vi vet hur landsbygdsfrågor hanteras i vår kommun. När han refererar till den tidigare ABB-chefen och menar att det är tillräckligt att kunna navigera i tillvaron och ser detta som ett argument emot strategiska planer är han ute på hal is. Denne företagsledare om någon hade och förmedlade en tydlig vision och bild över hur företagen skulle utvecklas och med tydliga strategier i botten. Mål och riktnig var tydligt formulerade och förankrade hos ledningar och anställda. Han hade siktet inställt på att vara världsledande inom sitt område och att hellre själva styra utvecklingen än att bli styrd. Med målet i fokus navigerade han i tillvaron och parerade händelser i omgivningen. Strategiarbete handlar i grunden om att navigera in i framtiden. Inte om att flyta runt som en smörklick i en varm stekpanna.

Att Kommunalrådet (C), som under lång tid haft ett stort inflytande på Hedemoras utveckling, i dagsläget inte känner för långsiktig strategisk planering är inte förvånande då partiets politiska horisont inte sträcker sig längre än till september 2014. Om det går som opinionsmätningarna pekar mot kommer partiet på central nivå att 2014 hamna utanför riksdagen och Centerns politiska inflytande att marginaliseras. På sikt kommer detta även att innebära en marginalisering av Centerns politiska inflytande på lokal nivå. Partiet har fullt upp med att navigera i nutiden och oron sprider sig säkert hos många partifunktionärer. Att i nuläget lägga krut på långsiktiga strategiska planer känns säkert inte meningsfullt när man ser stupstocken närma sig. Å andra sidan torde det vara än viktigare för partiet att profilera sig som ett parti som sätter kommunens framtida utveckling i högsätet och står upp för en väl genomarbetad och förankrad gemensam framtidsstrategi för Hedemora. Självmål att inte ta chansen när den serverades.

Folkpartiets tystnad i fullmäktigedebatten är förvånande. Folkpartiet har på ett tidigt stadium insett behovet av en strategi för Hedemora och redan i januari 2008 själva utarbetat ett utkast till en strategi för kommunen.  Partiets framtidsgrupp har lagt ned ett gediget arbete på en framtidsstrategi så varför har man inte själva tidigare motionerat i frågan? När nu frågan är väckt i fullmäktige varför denna tystnad?  Tydligen är det viktigare att instämma med makten än att stå upp för sina egna värderingar. Vilka partipolitiska bedömningar partiet har gjort är svårt att förstå men någon större trovärdighet bidrar agerandet inte till.

Frågan om en långsiktig strategisk plan för kommunen är för tillfället lagd till handlingarna men kommer med säkerhet att återkomma på dagordningen. Frågan är bara hur långt Hedemoras kräftgång kan tillåtas gå innan man inser att ett samlat grepp över situationen måste tas. Frågan kommer att i någon form att återkomma på dagordningen när ”Hedemora 2020” kommer upp till diskussion. Det ska bli intressant att följa den diskussionen, speciellt argumenten från företrädarna i dagens majoritet.

Hedemora avfolkas och landsbygdsfrågorna har låg prioritet i kommunen så satsningen på boskapsskötsel kommer lägligt, men det är tveksamt om det kommer att ge ett tillräckligt starkt EKO så att fler väljer att bosätta sig här eller att tidigare invånare återvänder. Vi kan ju alltid hoppas. Däremot finns det säkert en hel del EU-bidrag som kommunen kan kvittera ut så att kommunalråden ytterligare en gång kan förklara sig som länets vinnare.

Framtidsstrategi för Hedemora?: ”Ju färre vi blir desto mer bidrag!”

 Per

Kranskommuner till större städer förväntas bli framtidens vinnare i kampen om befolkningstillväxten. Många kommer att välja att bo på en ort och jobba i en annan. Arbete på distans kommer att få ökad betydelse. Många gör det redan idag. Unga familjer sätter barnens uppväxtmiljö i första rummet.

Säter är en kommun som har insett kranskommunens möjligheter och slagit mynt av kommunens närhet till såväl Borlänge som Falun . Med god kommunal service och bra kontroll över verksamheten väljer folk i att bosätta sig i kommunen. Ungefär hälften av den arbetande befolkningen arbetar på annan ort än i Säter och därtill har Säter länets yngsta befolkning. Framtidsutsikterna ser för tillfället goda ut.

Det är intressant att notera att Säter anser sig ligga kommunikationsmässigt attraktivt till både Borlänge och Falun. Att avståndet till Borlänge är kommunikationsmässigt attraktivt är ingen överdrift men nog borde det väl väcka en tanke hos en och annan Hedemorabo /politiker att även Falun innefattas i upptagningsområdet.

Att Säter i avståndet till Borlänge har en konkurrensfördel gentemot Hedemora är naturligt men med Falun är det mer tveksamt. Visserligen kan man från Säter till Falun ta genvägen över ”skogen” och sträckan blir då c:a 40 km men de flesta väljer säkert vägen via Borlänge, en sträcka på c:a 55 km. Från centrala Hedemora till Faun är avståndet c:a 48 km och från kommunens nordöstra hörn är det än kortare. Långshyttan – Falun är en sträcka på c:a 43 km. Om Säter anser sig ligga kommunikationsmässigt attraktivt till Falun borde även Hedemora kunna slå mynt av sin avståndsfördel och utgöra ett attraktivt alternativ. Hedemora borde kunna ta upp kampen med Säter om de unga familjer som ser fördelar i att bosätta sig på en mindre ort.

Långshyttans, med en fungerande kommunal infrastruktur och bostäder till rimligt pris, närhet till Falun borde vara en tillgång för Hedemora kommun och, rätt hanterat, utgöra grunden till ett attraktivt alternativ. Det torde även gälla hela det nordöstra hörnet med Husby och Stjärnsund.

I Säter satsas nu på nybyggnation av lägenheter och upplåtelse av sjönära tomtmark. Allt för att locka nya invånare till kommunen. De sjönära tomterna är en attraktiv tillgång för Säter. Tomterna är säkert inte i första hand avsedda för dagens Säterbor, nej mer troligt är att de är till för att locka nya invånare till kommunen och därmed skapa ökad skattekraft. Därtill kommer ett antal lokala arbetstillfällen under byggnadstiden. Satsningar för framtiden.

I centrala Hedemora är det brist på bostäder och kommunalrådet önskar att det funnes fler lägenheter i centralorten. Varför satsas det då inte på fler lägenheter om det är en förutsättning för att vända befolkningsutvecklingen? Även Hedemora kommun har attraktiv sjönära tomtmark att exploatera. Klarängarna i Stjärnsund. I Hedemora agerar man annorlunda än i Säter, ty i stället för att exploatera den attraktiva marktillgången bränner man i stället kapitalet på ett område utan annat attraktionsvärde än att det ligger i Stjärnsund. Det hade betalat sig bättre om man plöjt ner samma belopp i en delutbyggnad av Klarängarna. Vi hade då till samma kostnad fått ett svar på frågan om sjönära tomter i Hedemora kommun är ett attraktivt alternativ. Misshushållning med kommunens resurser!

När kommunalrådet förklarar kommunens befolkningstapp med att det är bruksorterna som minskar och att detta är ett förhållande som gäller hela Bergsslagen är den lättaste vägen att köpa förklaringen och slå sig till ro. Men, vad är det som säger att bara för det drabbar andra så behöver vi också finna oss i att det drabbar oss. Ett defensivt sätt att möta utvecklingen. Bättre att då mer offensivt fundera över hur möta tidens förändringar och vända dessa till en möjlighet.

Redan på 1980-talet torde det för de flesta ha stått klart att den tidigare så stolta basindustrins storhetstid som arbetsgivare var förbi. Strukturomvandling och teknikskiften slog hårt mot arbetskraften. Inte enbart basindustrin drabbades av teknikförändringarna utan de flesta branscher kom att påverkas och arbetstillfällen gick förlorade. Men också nya arbetstillfällen skapades i nya branscher och IT blev ett begrepp i var mans mun. Möjligheter till utveckling har inte saknats, för dem som insåg i vilken riktning utvecklingen pekade och som vågade satsa.

Har Hedemora kommun under de drygt trettio år som passerat sedan 1980-talet aktivt och offensivt satsat tillräckligt med resurser för att skapa en miljö så att även fortsättningsvis bruksorterna ska vara attraktiva ställen att bo och verka i? Tog man ansvaret och utmaningen eller slängde man in handduken redan i ett tidigt skede och överlät åt befolkningen på bruksorterna att själva fixa situationen? Mycket tyder tyvärr på att Hedemoras politiker för länge sedan slängt in handduken och snarare ser bruksorterna som ett problem än som en tillgång. Det senare gäller för övrigt det mesta utanför centralorten. Nedmonteringen har pågått under lång tid och pågår fortfarande och resultatet ser vi i ständigt vikande befolkningssiffror. I dag är vi troligen redan under den magiska gränsen 15000 invånare.

Det har funnits och finns politiker som kämpat och fortfarande kämpar för sina orter men utan tillräckligt stöd från merparten av politikerkollegorna når de inte långt. Det är troligt att om man lyssnat lite mer till deras förslag hade kommunens situation  varit något annorlunda.

Hedemoras politiker måste ta ställning till hur man vill att Hedemora kommun i framtiden ska utvecklas. Vill man ta upp konkurrensen med Säter (och Avesta) om framtida etableringar?

Att Hedemora kan konkurrera med Säter om att vara en attraktiv kranskommun till såväl Borlänge som Falun är jag övertygad om. Kommunens nordöstra hörn kan utvecklas med i första hand Falun som målgrupp. Kommunens nordvästra hörn kan utvecklas med i första hand Borlänge som målgrupp och centrala Hedemora kan ta upp kampen om såväl Borlänge som Falun. Visserligen har Säter i avstånd en fördel gentemot Hedemora vad gäller Borlänge men visst kan vi få en del av den kakan om vi anstränger oss.

Vill Hedemora ta upp kampen med Säter måste nedmonteringen av kommunen få ett slut. Det måste satsas inte bara i centralorten utan även på landsbygden och där Långshyttan genom sin närhet till Falun måste ges en framskjuten plats. Långshyttans i det här hänseendet strategiska läge ska inte underskattas.

Om Hedemora anser sig ha råd att lägga drygt 100 Mkr på några fläktar uppe på Högtjärnsklack har vi också råd att investera betydande belopp med målet att få in nya friska vindar som bär kommunen in i framtiden.

Kan Säter… kan Vi..men då måste Vi börja jobba – NU!

Per

Hedemora kommun blir numera i de flesta sammanhang slaget av grannkommunerna Säter och Avesta. Senast dokumenterat dels i SCB:s befolkningsstatistik och dels i kreditupplysningsföretaget Synas årliga analys av bästa tillväxtkommun. Att Säter och Avesta vanligtvis ”vinner” över Hedemora är vi vana vid och det är bara att gratulera grannkommunerna till deras framgångar. Att bli slagen av grannen är väl egentligen inte så mycket att orda om, mer kanske om Hedemoras placeringar i de olika sammanhangen.

När det gäller befolkningsutvecklingen för årets tre första kvartal hamnade Hedemora på tredje plats från slutet och för det enskilda tredje kvartalet på en delad sista plats i länet. Du kan läsa om detta i tidigare inlägg: ”Bottenkänning igen …” .

I Synas analys av bästa tillväxtkommun 2013 hamnar Hedemora på 12 plats bland länets 15 kommuner. Ännu en gång rankas Hedemora i bottenskiktet. Den kommun i länet som visar bäst tillväxt är Avesta och med Säter på en hedrande fjärdeplats.  Grannarna hittar vi i toppen och vårt kära Hedemora i botten, som vanligt.

Synas index uppmärksammar de kommuner där en stor andel av företagen går bra och växer. Man premierar bredd och stabilitet snarare än spjutspetsar. Det är viktigare för en kommun att det finns många små företag som växer än att det finns ett stort företag som är framgångsrikt. Det handlar således om mångfald.

Att näringslivsfrågor hittills inte stått speciellt högt på Hedemorapolitikens agenda eller i handling är känt.

Vi ser det i Svenskt Näringslivs ranking där Hedemora parkerar sig i de nedre regionerna och då ansvariga politiker i sina förklaringar förringar de näringsidkare som deltagit i enkäten.  När däremot kommunen rankas högt i en Miljöranking är man inte sen att publicera detta på kommunens sociala medier. Då är ranking viktigt.

Vi ser det i långa handläggningstider för näringsidkare som söker bygglov. Här ligger Hedemora i botten med längsta handläggningstiden i länet. Sju veckor för ett bygglov där tex Avesta behöver tre veckor och Säter fyra.

Vi ser det i kommunfullmäktiges sedan länge pågående utredning ”fullmäktigeberedningen om näringslivsarbetet” och där det ännu intet finns något att rapportera och förmodligen inte ens under innevarande år. Ny långbänk på gång, men annat var inte att vänta.

Detta är bara några exempel.

När man ständigt hamnar långt ner i rankinglistorna är det lätt gjort att fly undan genom att påstå att alla dessa undersökningar inte har någon betydelse eller värde. Men att skjuta budbäraren har aldrig lönat sig i längden. När näringslivssekreteraren i Avesta kommun säger ”Bästa Tillväxt betyder mycket för självaktningen och framtidstron i Avesta och är självklart något vi är väldigt stolta över att få ta emot. En sådan här utmärkelse kan innebära att ett företag vågar ta ett kliv till och utvecklas och att Avesta är en bra kommun att driva företag i” träffar han naturligtvis rätt. Ett väl fungerande samspel mellan en kommuns ledning, politiska som dito förvaltningar, och det lokala näringslivet utgör en av grundbultarna för en kommuns utveckling. Kommunens företrädare har ett stort ansvar i att tillse att jordmånen för näringslivet är gödslat rätt och att tillväxtförutsättningarna är goda. Då hamnar man inte i bottenträsket i rankingar och undersökningar.

Avestas och Säters kommuner leds båda av unga, kreativa och hungriga kommunalråd med framtiden för sig. De har båda, var för sig, satt upp strategier och mål för sina kommuners framtida utveckling. De har satt ut hakan genom att ange mål och riktning för befolkningsutvecklingen. De har krupit upp ur smörjgropen och lyft blicken mot framtiden. De har säkert i respektive kommun sina belackare och tvivlare men de vågar ta språnget. Om de i slutändan bara når halvvägs har de trots allt nått långt och gjort en stor insats för sina respektive kommuninnevånare.

I Hedemora är tongångarna annorlunda. Här är man nöjd om befolkningsminskningen är mindre än föregående år. Signalerna från näringslivets företrädare tas inte på allvar. De unga drar och kommer inte åter. Några planer och mål för den framtida utvecklingen finns inte och behövs inte heller enligt kommunens ledning.

När den nuvarande politiska majoriteten bildades hette det att med en stark majoritet skulle det bli ordning på torpet. I dag vet vi hur det blev!

Vi som fortfarande bor i Hedemora ska vara glada över Säters och Avestas framgångar och hoppas att deras målsättningar om tillväxt infrias. Med det framtidsperspektiv som ges för Hedemora, med en minskande och åldrande befolkning, kommer vi att vara beroende av Säter- och Avestabor för vår omvårdnad under ålderdomen. Hur kalaset ska betalas lär vi bli varse en vacker dag.

Avesta och Säter; Kör hårt….Vi i Hedemora kommer att behöva Er !!!!!  

Per

Hedemora har under en lång följd av år tappat i befolkningsunderlag, från drygt 17000 invånare till 15004 nu vid tredje kvartalets utgång . Troligen har vi vid dags dato passerat gränsen 15000. Prognosen, enl budgetförutsättningarna 2014, säger 15000 för 2014 och 2016 beräknas vi vara 14900. Fortsätter den nuvarande trenden kommer budgetförutsättningarna på skam och vid utgången av 2016 kommer vi inte att nå upp till 14900.

Med den befolkningsutveckling som Hedemora kommun uppvisar och med prognoser om fortsatt avfolkning kunde man förvänta sig att kommunledning och förtroendevalda högst på dagordningen skulle sätta frågan om åtgärdsprogram för att vända utvecklingen. Man kunde förvänta sig att Fullmäktige, Kommunstyrelse, Strategiutskott, Nämnder mfl återkommande skulle ha frågan på agendan och aktivt agera för att försöka få en ändring tillstånd.

Vid en genomgång av samtliga tillgängliga protokoll från Fullmäktige, Kommunstyrelse Strategiutskott och nämnder för de senaste två åren kan jag inte finna att frågan om Hedemoras i grunden största problem, befolkningsutvecklingen, överhuvudtaget funnits på agendan. Frågan är uppenbarligen inte av intresse, inte ens i Kommunstyrelse eller i Strategiutskottet där makten huserar. Nog är det, lindrigt sagt, märkligt?

Signalerna att kommunledning har en hel del att fundera över har genom åren varit många. Återkommande bottennapp i rankingar som tex ”bästa kommun att bo i” och ”näringslivsfrågor” mfl borde, kan man tycka, för länge sedan ha föranlett en kraftsamling över partigränser med målet att vända utvecklingen.

Man kunde förvänta sig att:

–          Kommunledningen engagerat enskilda medborgare, föreningsliv och organisationer i ett arbete om kommunens utveckling.

–          Nämnder åtminstone en gång per år och i god tid före budgetprocessen behandlat framtidsfrågan utifrån just sitt perspektiv. Inkluderat förvaltningen inte att förglömma.

–          Strategiutskott och kommunstyrelse baserat på dialog med nämnder, förvaltning och samtliga politiska partier format en strategisk plan och mål för det fortsatta kortsiktiga såväl som långsiktiga arbetet.

–          Fullmäktige åtminstone en gång per år och i god tid före budgetprocessen behandlat framtidsfrågan utifrån ett helhetsperspektiv. Beslutat om såväl kort- som långsiktig strategisk inriktning och inlemmat detta i budgetförutsättningar och därefter i slutlig budget.

–          Resurser öronmärkts för satsningar att göra kommunen attraktiv och att frågan ständigt hållits aktuell och levande med återkommande uppföljning i fullmäktige.

Nog är det märkligt att man låter åren gå utan att försöka att på ett strukturerat sätt angripa problemen. Lika märkligt är kommunalrådens motivering till att föreslå fullmäktige att avslå den av M lagda motionen om att upprätta en långsiktig strategisk plan; ”det är svårt att göra långsiktsplaner när samhället har så stora och täta förändringar”. Med den inställningen blir det tillfälligheterna som styr utvecklingen och kräftgången kommer med all sannolikhet att fortsätta. Frågan är också vilka erfarenheter kommunchefen har av långsiktigt förändringsarbete då denne uppenbarligen inte ser behovet av en långsiktig strategisk plan.

Det ska bli intressant att se hur fullmäktige till sist kommer att ställa sig till motionen i fråga. Motionen är, vad jag förstår, det första och hittills enda försöket att få tillstånd ett arbete med en strategi för framtiden, något som Hedemora såväl behöver. Jag är övertygad om att det i fullmäktige finns ett antal, oavsett partifärg, som inser behovet av att något måste göras åt kommunens negativa utveckling och att enda vägen till framgång ligger i ett omfattande strategiarbete och upprättande av mål på kort och lång sikt. Om man däremot har civilkurage att göra sin stämma hörd, visar sig.

Jag är också övertygad om att merparten av våra valda ombud i fullmäktige har en annan och mer positiv definition på Hedemora som vinnare än att kommunen får ytterligare ekonomiskt bidrag.  De ser säkert tillväxt som det övergripande målet och är också medvetna om att det kommer att ta tid att vända utvecklingen. Det är inte gjort i en handvändning utan det kommer att ta sin rundliga tid och innebära ett hårt, systematiskt och målmedvetet arbete. Det kommer att krävas kreativitet och nytänkande, involverande enskilda medborgare, föreningsliv, organisationer mfl.  Det finns ingen genväg!

Det torde stå klart för gemene man, såvida man inte haft skygglappar för ögonen, att den hittills valda vägen inte varit särskilt framgångsrik. Dags att med öppna ögon välja en annan väg!

Initiativet till en förändringsprocess måste komma från politiken men man behöver inte göra jobbet själv. Vi måste alla hjälpas åt!

Per