Låt oss städa ut det gamla….

Vi skriver idag 8 augusti och för de flesta av oss börjar dagarna återgå till sitt vanliga mönster efter ännu en fantastiskt varm och fin sommar. Ännu en tid ska vi njuta sommaren men dagarna blir kortare och kvällsmörkret kryper närmare och vi börjar flytta in och tända ljusen, inte så dumt det heller.

Vi har i ”Södran” under försommaren kunnat följa hur den ena nämnden efter den andra överskridit sina budgetramar och att besparingar måste till. Vi är så vana att vi inte längre reagerar över förhållandet. Möjligen skulle vi höja på ögonbrynen om vi fick höra att den politiska majoriteten för en gångs skull lyckats lägga en budget som håller.

När sommarstiltjen låg som skönast över Hedemora kom en vindil och rörde upp dammet. Alla stora stormar bär ju numera ett namn, så också denna vindil som döptes till ”Sop-Stasi”. Att Hedemora kommun som officiellt säger sig vara en Miljökommun över huvud taget kan tänka sig att avvisa privatpersoner som kommer till vår återvinningscentral och dessutom sätter av resurser att kontrollera inkommande bilars hemort är mer än häpnadsväckande. Man kan ha delade meningar om ”Södrans” rubricering – ”Sop–Stasi”- men förfaringssättet ligger väldigt nära och ”historier” likt denna är absolut inte vad Hedemora behöver.

När utsocknes väljer att åka och lämna sina sorterade sopor i Hedemora torde man göra det för att det är nära. Med största sannolikhet använder man då, p.g.a avståndet, också Hedemora för andra göromål som gynnar handel och annan service. En del jobbar säkert också här. Man förstår reaktionen från de som blivit påhoppade att de i fortsättningen inte kommer att nyttja vare sig handel eller annan service i Hedemora kommun. ”Sop-Stasi” handlar tyvärr inte enbart om kommunens goodwill utan kan ge effekter långt utöver detta.

Att Energibolagets VD försvarar upplägget och reagerar på ”Sop-Stasi” var väntat och något annat vore förvånande. Kommunchefens reaktion om en välvillig attityd till de utsocknes sopsorterarna tyder på omdöme men att Kommunalrådet (C) ser de utsocknes sopsorterarna som ett problem visar ännu en gång att en helhetsbild över orsakssambanden saknas hos den politiska ledningen.

De utsocknes sopsorterare som använder Hedemoras återvinningscentral är inget nämnvärt problem, Hedemoras problem ligger närmare än så och är betydligt större!

Den 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Hedemora! Det låter stort….., men har redan på sina håll mött starka reaktioner. Reaktionerna är mer än väl förståeliga i de delar där det berör försämrad service till landsbygden. Som vanligt prioriteras centralorterna på bekostnad av landsbygden. Här måste det bli en ändring!

Jag förstår och delar upplägget med direktbussar för att erbjuda långpendlare ett bra alternativ. Men varför bara mellan länets centralorter? När får vi för arbetspendlare i Vikmanshyttan en direktlinje till Säter-Borlänge-Falun, eller för Långshytteborna en direktlinje till Falun med möjlighet till tidskoordinerat byte i Ängelsfors mot Sandviken- Gävle. Detta skulle kunna bidra till att öka attraktionskraften för orterna och för Långshyttans del, nu när Outokumpu stänger verksamheten, göra det möjligt för de som förlorar sina jobb att söka sig nya utkomstmöjligheter i närområdet och fortfarande bo kvar i Långshyttan och därmed behålla invånare i Hedmora kommun.

Det är inte, som Hedemoras kommunalråd (S) efterlyser, fler stopp utefter linjerna som löser landsbygdens problem utan det är ett helt nytt tänk med en helhetsbild där landsbygdens utvecklingsmöjligheter och infrastruktur sätts i centrum.

Nej, det kommer inte att bli någon revolution i Hedemora den 17 augusti, möjligen kommer landsbygdsbefolkningen att revoltera den 14 september.

Låt oss städa ut det gamla!

Per

Som väntat…

När man lyssnar till den debatt som i tisdags (17/6) fördes i kommunfullmäktige beträffande budgetramarna för 2015 kan man bara konstatera att det från majoritetens sida är ”samma gamla hjulspår” och helt i avsaknad av progressiva satsningar för ett utvecklande av vår kommun. Bildningsnämndens ramar utgör inget undantag så ytterligare besparingar inom skolan är att vänta.

Budgetramar från ett trött gäng som inte visar några initiativ till att ge sig i kast med kommunens långsiktiga problem.

”Pyspunkan” fortsätter, Vi behöver byta hjul till hösten!

Jag lägger nu ner ”pennan” och tänker njuta av sommaren och om jag inte kommer på andra tankar under sommarens gång så återvänder jag i början av augusti.

IMG_0047

Jag önskar Dig en glad midsommar och därtill en skön och avkopplande sommar och passa på och njut av vår vackra kommun – Hedemora.

Per

 

Hur tänker…..?

När man ser den politiska majoritetens, i Hedemora, förslag till budgetramar för 2015 finns all anledning att bli betänksam. Var finns framtidssatsningarna som ska vända befolkningsutvecklingen? Var finns realismen och verklighetsuppfattningen? Har man inte lärt sig något under alla dessa år?

Hur tänker man…?

Ta tex Bildningsnämnden där man för 2015  föreslår en ram på 345,2 Mkr. I bokslutet för 2013 uppgick kostnaderna till 346,0 Mkr och årets ram är 341,4 Mkr och då vet vi att man redan har ett underskott om 5 Mkr och årsprognosen pekar mot ett underskott om 10 Mkr, om inte drastiska åtgärder sätts in. Kostnadstakten pekar således 2015 snarare mot 350 Mkr än 345 Mkr, och då har vi inte tagit med de årliga kostnadsökningarna i beräkningen. Tar vi med dessa, +2,8%,  hamnar kostnaderna på c:a 360 Mkr.  Uppenbart är att Bildningsnämndens budget är underfinansierad och har så varit under en följd av år. Majoritetens förslag kan inte annat innebära än ytterligare kraftiga besparingsåtgärder inom Bildningsnämndens område, besparingar som slår mot den uppväxande generationen.

Det finns således anledning att Majoriteten förklarar hur de tänker……och att man ger ett klart och rakt besked hur ekvationen ska gå ihop! Vilka besparingsåtgärder är det som väntar?

Samma resonemang som ovan kan föras över Omsorgsnämnden där årets ram uppgår till 351.3 Mkr och för 2015 föreslås 352 Mkr, en ökning med endast 0,7 Mkr. Att nämnden redan visar underskott påverkar tydligen inte majoritetens förslag inte heller att nedläggningen av Outokumpu med stor sannolikhet kommer att öka belastningen inom Socialförvaltningen.

Hur tänker man….?

Kommunens övergripande mål är:

  •  Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort.
  • Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling.
  • Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare.
  • En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar.

Bra och välformulerade mål men var finns kopplingen i budgetförslaget och var finns strategin att nå målen? Var finns åtgärderna för att vända befolkningsutvecklingen? Får man unga människor att välja Hedemora kommun som bostadsort genom ytterligare besparingar riktade mot barn och unga? Enligt prognoserna kommer befolkningen att minska ytterligare till 14950 nästa år, därefter till 14900 och 2017 till 14850. Detta är också inlagt i majoritetens budgetförutsättningar så man tror således inte själva på någon vändning.

Hur tänker man….?

Den politiska majoritetens budgetramförslag visar på ett överskott på 10 Mkr. Man vill på papperet visa på en ekonomi i ordning men överskottet kommer att flyta ut som en smörklick i en varm stekpanna. Några räddande tillskott likt tidigare år är inte att räkna med.

Bättre är då att:

  •  redan från början upprätta realistiska och verklighetsanpassade ramar,
  • omfördela inom budgeten till de områden som verkligen har betydelse för kommunens framtida utveckling,
  •  sätta av speciella resurser för arbete med en framtidsstrategi,
  •  under några år avstå från att söka överskott i verksamheten utan istället satsa för framtiden,

och därmed skapa möjligheter till god kvalitet och god omsorg så att människor väljer Hedemora kommun som bostadsort.

Så tänker jag!

Per

 

Vi måste satsa……

Så var det dags igen, Bildningsnämnden i Hedemora redovisar vid utgången av april ett underskott på 5,5 Mkr och årsprognosen pekar mot ett underskott på drygt 10 Mkr. Ännu ett bevis på att kvalificerat budgetarbete, styrning, kontroll och kvalitetssäkring av rutiner och processer är eftersatt. Tillämpar man därtill principen, som den politiska majoriteten gör, att i budgetarbetet ställa krav på generella neddragningar och utan förankring i verkligheten kan utfallet inte bli annat än den nu återkommande följetongen. En från början orealistisk budget kommer alltid att missas. Det är att lura sig själv och medborgarna!

När Bildningsnämndens ordförande bl.a. förklarar situationen med att en av anledningarna till underskottet är ”de låga skatteintäkterna som gör att budgeten blir för liten för den verksamhet som bedrivs” visar det tydligt på vad som sägs ovan. Orealistisk budget utan förankring i verkligheten. Skatteintäkterna torde vara tillräckligt väl kända vid budgettillfället och därtill har Hedemora berikats med ytterligare c:a 22 Mkr i utjämningsbidrag. Kommunalrådet (S) utropade till och med Hedemora till vinnare. Nej, sanningen är att man inte förstått, räknat fel och legat alldeles för lågt eftersom i stort sett varje post i budgeten visar på ett underskott.

En annan anledning till underskottet anges vara att antalet av kommunens gymnasieelever som studerar på annan ort är större än beräknat, med ökade kostnader som följd. Det kanske är på tiden att fundera över varför så många Hedemoraungdomar väljer att vända kommunen ryggen för sina gymnasiestudier. Handlar det kanske om brist på rätt utbildningslinjer eller är det möjligen så att många av de elever som i åratal bussats till tätortens skolor helt enkelt väljer en annan ort för att just komma ifrån det eviga resandet? Komma hemifrån och att få mer tid att leva! Hedemoras långsiktiga problem är att de som redan under gymnasietiden lämnat kommunen knappast ser en anledning att återvända.

Nu väntar ytterligare besparingar inom förskola och gymnasium. Fritidsverksamheten får också säkert en släng av sleven.  Besparingar som återigen slår mot den uppväxande generationen. Vilken landsbygdsskola står nu på tur för nedläggning? Besked får vi inte före höstens val.

De ständigt återkommande besparingspaketen, från den nuvarande majoriteten, som slår mot den uppväxande generationen och deras vårdnadshavare måste få ett slut. Realistiska och verklighetsanpassade budgets måste upprättas och en omfördelning inom budgetramarna till gagn för de unga måste till. Barn och ungas behov måste prioriteras och detta inkluderat deras vårdnadshavares situation.

Utbildningssituationen, antal skolor och deras fysiska placering måste utgå från den uppväxande generationens behov och ge utrymme och tid åt varje elev till en meningsfull och aktiv fritid. Restider för elever måste begränsas och om detta innebär att redan stängda skolor åter måste öppnas så får det bli så, även om det råkar kosta.

Resurser måste avsättas till att skapa variation och valfrihet för en meningsfull fritid åt de unga. Vi måste upprätta Hedemora som en barn- och ungdomskommun och med fokus på hela ”familjesituationen”. Ett  grundfundament för att vända Hedemoras negativa trend.

Får jag förtroendet i höstens val kommer jag att verka för att barn- och ungdomsfrågor prioriteras.

Har vi inte råd att satsa på de kommande generationerna har Hedemora ingen framtid!

Per

Mobilmasten i Stjärnsund

2014-06-02, Nytt bud från TeliaSonera

TeliaSonera har meddelat följande:

Vi har problem med elleveransen som preliminärt kommer i slutet av Juni, tyvärr är det så att datumet för leverans av elen har skjutits fram sen i september förra året. Vi får hoppas att de håller vad de lovar den här gången.

Prognos för driftsättning ligger nu i mitten av Augusti”

————————.

 Observera att detta fortfarande bara är en prognos och inte en lovad tidpunkt för idrifttagande.

Vi kan också konstatera att masten i Stjärnsund ännu inte aviserats på TeliaSoneras hemsida över planerad utbyggnad inom kommande sex månader.

Det lär dröja….

Per

EGEN VINNING är vad det i grunden handlar om!

Vid Fullmäktigemötet i går, 2014-05-20, togs som väntat beslut att kraftigt öka ledande politikers löner från och med kommande årsskiftet. Löneökningar på c:a 30%. När Politikerna, i en tid då ytterligare besparingar måste genomföras, berikar sig själva utmanar man stora medborgargrupper som aldrig någonsin ens kommer i närheten av de löner Politikerna unnar sig själva. Det spelar ingen roll hur välmotiverade löneökningarna enligt Politikerna anses vara, Politikerföraktet späs på ytterligare.

Beslutet i Hedemoras kommunfullmäktige var i det närmaste totalt. Bara ett parti, Långshyttepartiet, var emot. Man kan fundera över varför uppslutningen var så total både vad gäller Partierna som från enskilda förtroendevalda.  Är det kanske så att de enskilda förtroendevalda alla hoppas på att de en dag själva ska komma i åtnjutande av de höga lönerna. Beslutet kommer ju i så fall att gynna dem personligt. Vad annars?  Från Partiernas synpunkt handlar det naturligtvis om samma sak. De egna ledande politikerna gynnas om man kommer i maktställning men även som största oppositionsparti. Vad annars?

EGEN VINNING är vad det i grunden handlar om!

När Kommunalrådet (C) i debatten i Fullmäktige inför hela församlingen, åhörare och TV-tittare påstår att det endast handlar om en kostnadsökning om c:a 300.000 kr när det i själva verket rör sig om det dubbla, drygt c:a 600.000 kr, finns all anledning att reagera. Hur kan en av kommunens högsta politiska företrädare försöka vinkla sanningen? Kommunalrådets politiska trovärdighet måste ifrågasättas! Tyvärr är det inte första gången. Trovärdighet handlar om att leva upp till sina löften och att inte undanhålla fakta, även om fakta är mindre fördelaktiga. Trovärdighet är svårt att förvärva men lätt att förlora.

Kommunalrådet (C) framhöll helt korrekt att Kommunstyrelsens Ordförande är kommunens ytterst ansvarige. Bra att få detta bekräftat. Som ytterst ansvarig har denne Politiker och de före honom ansvaret för den negativa utveckling kommunen genomgått och genomgår. Ansvaret för att befolkningsutvecklingen ser ut som den gör och därtill återkommande låga placeringarna i varjehanda kommun rankingar. Nu senast i Focus ranking, över hur bra kommunen är att bo i, och där Hedemora hamnar bland de 30% lägst rankade. (Som vanligt) Det finns anledning att fundera över vilka signaler våra Politiker skickar när man kraftigt höjer lönen för den ansvarige Politikern trots kommunens negativa utveckling och låga status!

De Politiska partier och deras ledande företrädare såväl som de enskilda fullmäktigeledamöter som i går ställde sig bakom och röstade igenom förslaget om kraftigt höjda löner till de ledande politikerna kommer under resten av den här mandatperioden och nästa mandatperiod inte att, med bibehållen trovärdighet, kunna göra gällande att ”Vi har inte råd”.  Och detta till priset av 600.000 kr.

Vi har fått en prislapp!

Per

Plötsligt har vi råd…. eller att berika sig….

Man svek barnen i Stjärnsund och stängde deras skola, för vi hade inte råd.

Man svek högstadieungdomarna i Långshyttan med omnejd och stängde deras skola, för vi hade inte råd.

Man nekade att återinvestera 37000 kr i en tvättmaskin som användes i ungdomsverksamhet, för vi hade inte råd, men ändrade sig när det stod klart att privata finansiärer ställde upp.

Bildningsnämnden går med underskott, Omsorgsnämnden likaså, så vi har säkert besparingar att vänta.

En minskande och åldrande befolkning medför lägre skatteintäkter och ökade kostnader, så vi har mer besparingar att vänta.  Enligt budgetförutsättningarna för 2015 krävs besparingar redan nästa år. Vad kommer vi nu inte att ha råd med?

Nu ska man höja de ledande politikernas arvoden, och det utan motstycke, och nu har vi plötsligt råd!

Oberoende av beloppens storlek är kraftigt höjda arvoden, och där politikerna berikar sig själva, en skymf mot alla de som fått höra ”Vi har inte råd” och mot alla de som kommer att få höra ”Vi har inte råd”.

Du – förtroendevald – som har att ta ställning till kraftigt ökade arvoden till Hedemoras ledande politiker, anser DU att vi har råd –  råd att devalvera politikens förtroendekapital?

Ansvaret är Ditt!

Per

Fortsatt fall….

I går, 2014-05-12, publicerade SCB befolkningsstatistiken för 1:a kvartalet 2014.

Hedemora kommuns befolkning uppgick vid utgången av kvartalet till 15008 invånare, en minskning med 13 sedan årsskiftet.

Nedgången fortsätter och uppenbart är att prognosen om fortsatt befolkningsminskning kommer att hålla. Inte speciellt förvånande, men trist.

Befolkningen i Hedemora vid utgången av året och förändring mot fg årsskifte:

2010              15164 invånare

2011              15119                                  minskning     45

2012              15064                                  minskning     55

2013              15021                                  minskning     43

2014 kv 1       15008                                  minskning     13

Från årsskiftet 2010/2011 har Hedemoras befolkning minskat med 156 invånare. Om prognosen infrias kommer Hedemora att vid utgången av året sedan årsskiftet 2010/2011, ha minskat med omkring 200 invånare. Dvs. under nuvarande mandatperiod.

Tyvärr pekar det mesta nedåt i Hedemora, inte bara befolkningsutvecklingen utan även en hel del annat. Och inte har det blivit bättre under mandatperioden. Ligger möjligen en del av förklaringen till att befolkningstappet fortsätter just i det att det inte blivit bättre under mandatperioden?

Döm själv!

Per

Det var svagt! Det är svagt!

I måndags (5/5) anordnade Hedemoras Kommunbygderåd en temakväll under mottot ”Hur räddar vi landsbygden” och med inledning av landsbygdsforskaren Ronny Svensson. Ett bra initiativ. Inbjudna var förutom allmänheten, lokala politiker också Dalarnas riksdagspolitiker. Riksdagskandidaterna kom mangrant för det är ju val i september och då är landsbygdsrösterna viktiga. Vart fjärde år får vi landsbygdsbor från politikerna höra hur viktiga vi är och att hela landet ska leva. De stora Partierna presenterar sina omfattande landsbygdsprogram över hur bra allt kommer att bli om just de får vårt förtroende.

Man kunde då förvänta sig att från våra riksdagskandidater få klara, trovärdiga och konkreta besked om hur de landsbygdsboendes vardag kommer att förbättras, hur hela landet ska leva. Som vanligt är det snack utan innehåll. Man inser snart att de som styr/ vill styra inte har en susning om under vilka betingelser landsbygden tvingas leva och verka.

Det finns politiker som på allvar menar att höjda skatter på drivmedel och energi gynnar landsbygden. Skatter som går till kollektivtrafik i och mellan storcentra, men på landsbygden finns ingen kollektivtrafik värd namnet utan för de flesta familjer krävs två bilar för om man ska få tillvaron att fungera. Drivmedelskostnader på många tio-tusentalskronor, betalt med skattade kronor, och där ytterligare ökningar gör en redan ansträngd ekonomi ännu mera ansträngd då bilen inte går att undvara.  Som ytterligare sten på bördan ökar även kostnaderna för transporter av varor och förnödenheter ut på bygden, och detta betalas av landsbygdens invånare.

Det finns politiker som menar att ökade arbetsgivaravgifter för unga och att ökad moms på restaurangtjänster är positivt för landsbygden. Här- där merparten av företagen är fåmansbolag och inte sällan ger den första och enda möjligheten för unga att komma ut på arbetsmarknaden och att bo kvar här. Många av bolagen därtill inom restaurangnäringen och beroende av turismens utveckling, enda möjligheten till utveckling i många landsbygdsområden.

Visst är jordbruket viktigt för landsbygden, och här ska naturligtvis satsas, men om jordbruket är det enda som inlemmas i satsningarna så blir det snart inte många boende kvar på landsbygden. Bra förutsättningar för övrig verksamhet är minst lika viktiga – om inte viktigare.

Det ska satsas 3 miljarder på utbyggnad av IT- och mobilinfrastrukturen för landsbygden. Kan låta mycket men jämfört med de 100-tals miljarder som satsas på infrastruktur för storstads- och övriga centra är det bara småsmulor.

NEJ – några konkreta och nya idéer om ”Hur räddar vi landsbygden” kom inte från de riksdagskandidater som vill ha vårt stöd i det kommande valet. Inte var det väl heller väntat, även om man kunde hoppats på att de tog sitt uppdrag på större allvar. Det samma gäller för Hedemoras politiska ledning som inte ens fanns på plats. Visst är det anmärkningsvärt att när kommunens Kommunbygderåd bjuder in till en temakväll om landsbygdsfrågorna, och där länets riksdagspolitiker mangrant ställer upp, kommunens egen politiska ledning – kommunalråden  (S) och (C) – inte behaga närvara. Det var svagt! Det är svagt!

Kommunalråden satt förmodligen hemma och funderade över hur de för väljarna ska förklara att de gjort sig förtjänta av kraftigt höjda arvoden.

Vi som valt att fortsätta att leva på landsbygden må av centralisterna, och våra politiker, betraktas som ”dumma” men vi är inte så ”lättlurade” som de tycks tro. Vi är vana vid att var fjärde år höra alla vackra ord och löften. Vikten av en levande landsbygd och att hela Sverige ska leva. Vi är vana vid att dagen efter valdagen är det tillbaks till ruta ett igen, tystnad råder och att det var fläsk som snabbt härsknar. Tystnad råder i 3,5 år och så återupprepas proceduren. Under tiden har landsbygden avfolkats ytterligare.

Om landsbygden ska utvecklas, och det gäller även Hedemora, kan vi inte lita till de etablerade politikerna och partierna utan landsbygdens invånare får finna andra gemensamma vägar och forum att driva landsbygdsfrågor genom.

Sverige behöver en levande landsbygd och utan den kommer Sverige aldrig att kunna utvecklas. Här finns jorden som föder oss, råvarorna skogen och vattenkraften för industrin som ger exportintäkterna och nu förvandlas stora delar av vår landsbygd till ett gigantiskt industrilandskap för att förse Europa med energi. Utan en levande landsbygd stannar moder Svea.

Även Hedemora behöver en levande landsbygd för att utvecklas!

Per