I Hedemora kommun finns idag ett stort antal lediga tomter för villabebyggelse varav en del med attraktiva lägen nära sjö. Därtill finns av kommunen förvärvad tomtmark med sjönära lägen. Vi vet att kommunen tappar befolkning och ändå ligger vi inom pendelavstånd till ekonomiska centra. Varför marknadsför Vi då inte möjligheterna till att bygga och bo i kommunen, Hedemora ligger närmare än vi tror.

När jag och ordföranden för Stjärnsunds byggrupp besökte Miljö och byggnämnden, 2011-11-03, togs frågan upp om varför inte marknadsföra kommunens tomter för att få nya medborgare till kommunen. Jag påpekade svårigheterna att hitta information om byggbara tomter på bla kommunens hemsida och att tomterna borde annonseras på första sidan och med en direkt länk till detaljinformation. Av reaktionerna från nämndens ledamöter kunde jag inte annat än tolka detta som att man delade min uppfattning att marknadsföring av tomterna borde ske.

När jag en månad senare, 2011-12-04, kollade hemsidan hade inget hänt och vi som jobbar med hemsidor vet att ett det inte tar många minuter att fixa en så enkel sak som att lägga in en länk. Jag kontaktade då kommunen via E-mail och föreslog att denna lilla åtgärd borde vidtas och fick till svar att: man tackade för mina synpunkter och att man skulle beakta dem i en framtida revision av hemsidan.

I min skrivelse till kommunstyrelsen, 2012-02-09, tog jag då inget hänt återigen upp frågan om marknadsföring av Hedemora kommun och tomterna. Vid det stormöte som hölls i Stjärnsunds Folkets Hus, 2012-02-20, bekräftade det centerpartistiska kommunalrådet att tomterna skulle marknadsföras betydligt bättre än hittills. I kommunstyrelsens svar, 2012-02-28, på min skrivelse delar det socialdemokratiska kommunalrådet min uppfattning och skriver; ”Beträffande tomter och möjligheter att bosätta sig i kommunen, så håller jag med dig. Vi måste marknadsföra detta på ett mer aktivt sätt”.

Vi skriver idag 2012-05-18 och än har, vad jag kan se, inget hänt. Inte ens den lilla åtgärden att lyfta fram möjligheterna att bygga och bo i Hedemora på kommunens hemsidas ”front page”.  En åtgärd som inte är speciellt resurskrävande. Att det tar tid att planera en större kampanj är förståeligt men det får inte dröja hur länge som helst, det har vi inte råd med och tid till. Personligen kan jag inte förstå att det skall behöva ta sådan tid att gå till handling. Land byggs inte med ord, land byggs med arbete och det gäller även oss i Hedemora.

Jag påstår inte att vi kanske redan nu skulle ha fått fler nya invånare om marknadsföring av att bo och bygga i kommunen redan varit igång men ett är då säkert att om Vi inte marknadsför oss så torde det inte bli någon tillströmning till Hedemora.

Sittande fågel fångar intet, men flygande fågel får alltid något…….

Per

Hemkommen från mötet om ”Stjärnsunds framtid och roll i kommunen”, i den pågående översiktsplanen för Hedemora kommun, känner jag mig tyvärr inte klokare i vart kommunen är på väg. Inte heller blev jag klokare över vilka mål våra politiker strävar efter vad gäller kommunens framtida utveckling. Men det var kanske inte meningen.

Vad jag däremot fick lära mig att vi skall fokusera på är sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling:

–       Mer kroppsrörelse i vardagen

–       Mer frukt och grönt i kosten

–       Plats för mänskliga möten

–       Plats för föräldraskapet

–       Balansera stressen

–       Närhet till naturen

–       Närhet till kulturen

Visst är det viktiga frågor men hur dessa kan lösa Hedemoras problem och vända den negativa befolkningsutvecklingen har jag svårt att förstå. Jag hoppas innerligt att politikerna förstår detta bättre än jag och att de har lösningen på kommunens problem, för vi är alla beroende av de hittar vägar att vända utvecklingen.

År 1993 hade Hedemora c:a 17000 invånare och idag 20 år senare är vi c:a 15100 invånare. Enligt SCB:s prognoser kommer vi år 2030, om inte trenden vänder, att vara c:a 14000 invånare. De vid mötet närvarande politikerna sade sig vägra att acceptera den utvecklingen, vilket även jag gör, men varför skall vi tro att situationen är annorlunda idag än den varit tidigare. Vad är det som säger att man under de kommande åren skall lyckas med det man inte klarat under de senaste 20 åren.

Så Politiker upp till bevis….det är bara resultatet som räknas….

 Per

Du som följt inläggen här på Djingiskahn vet att Hedemoras politiska majoritet, S;C;V;Fp, och med S och C vid ratten likt en ångvält kört över Stjärnsund och dess invånare.

–          Utan att ha genomfört en konsekvensanalys och med en kalkyl ej värd att nämnas…

–          Utan att ha fört en dialog med Stjärnsundsgruppen baserad på deras rapport ”Stjärnsund, framtiden och skolan: Landsbygdsutveckling i Hedemora Kommun”. Ett gediget diskussionsunderlag om Stjärnsunds framtid och roll i kommunen, tillkommen på lokalt initiativ och av engagerade bybor…

–          Utan att ha tagit till sig av den av kommunen anlitade konsulten Per Fontins rapport ”Skolans betydelse för lokalsamhällets utveckling” och Fontins slutsatser och rekommendation att avvakta med beslut i skolfrågan till dess att resultatet av det arbete som Hedemora kommun inlett med utarbetande av ”översiktsplan för Hedemora kommun” föreligger…

…….så beslutade majoriteten, 2012-02-28, om nedläggning av Stjärnsunds skola och därmed stängdes med största sannolikhet dörren för en framtida positiv utveckling av Stjärnsundsbygden.

Nu kallar samma beslutsfattare Stjärnsundsborna till möte, 2012-05-09, för att diskutera ”Stjärnsunds framtid och roll i kommunen”, i den pågående översiktsplanen för Hedemora kommun. Varför gick det inte att ta denna diskussion före nedläggningsbeslutet och då det faktiskt fanns ett material att diskutera utifrån? Varför vänta till först nu? Det måste ha funnits gott om tid att diskutera Stjärnsundsfrågan under hösten 2011 eller i början av 2012. Driver politikerna med oss?

Trovärdiga, rakryggade och hederliga politiker och beslutsfattare har naturligtvis en dialog med berörda invånare före ett beslut och tar en diskussion i ärligt uppsåt. Man behöver naturligtvis inte ha samma uppfattning i sakfrågorna men en öppen och ärlig diskussion är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle.

Det gäller oss alla och inte bara andra!

Per

Veckans lilla historia handlar om hur Hedemora kommun vill ta ut hyra av Martin Koch-sällskapet för det rum man disponerar för sina sammankomster och som man samtidigt underhåller, och detta trots att det finns ett gammalt avtal om att gratis få disponera rummet.

I vintras bestämde Kultur- och Fritidsnämnden ensidigt att Marin Koch-sällskapet skulle betala hyra för det rum man disponerar för sina sammankomster. Man ändrade sin policy och ville ha hyra i efterskott. När fakturorna anlände till Martin Koch-sällskapet bestred dess färgstarke ordförande naturligtvis hyreskravet då föreningen hävdade att man hade ett avtal om fri tillgång till rummet. Förvaltningen skickade då påminnelser och hot om inkasso men sällskapet ändrade inte sin uppfattning utan vägrade betala. Här kunde, om från förvaltningen sunt förnuft fått råda, historien slutat för vi talar om i sammanhanget småpengar, men icke så. Striden och ordväxlingen fortsatte med allt högre svansföring från kommunen men Sällskapet stod fast vid sin övertygelse.

I veckan briserade knallskottet. Kommunens jurist hade nämligen, efter letande i arkiven, funnit det protokoll från 1980-talet där Martin Koch-sällskapet medgavs hyresfrihet för rummet ifråga. Bra då är ju frågan löst. Men icke sa Nicke, för då meddelar Kultur- och Fritidsnämndens S-märkte ordförande att politikerna har uppdragit till kommunjuristen att undersöka om det inte trots allt går att kräva Sällskapet på hyran. Märkligt kan man tycka!

Dagen efter kan man läsa i lokaltidningen att Kultur- och Fritidsnämndens V-märkte ledamot dementerar att juristen fått i uppdrag att undersöka möjligheten att ta ut hyra utan att detta påstående måste vara ordförandens personliga uppfattning. De två sitter i samma nämnd och har förhoppningsvis deltagit i samma sammanträde men har tydligen olika uppfattning om vad som gäller, detta i sig är intressant. Det kanske kommer en fortsättning.

Det är möjligt att Kultur- och Fritidsnämnd och Kommunförvaltningen velat visa handlingskraft i en uppenbarligen för kommunen avgörande ekonomisk fråga och i en tid av nödvändiga besparingar, men att för så små belopp lägga så stora resurser vittnar bara om dålig ordning och dumsnålhet. Vid det här laget torde de sammantagna kostnaderna i kommunen för frågans hantering vida överstiga vad hyreskravet uppgår till.

Handlingskraft och resurseffektivitet handlar inte bara om att göra saker utan det handlar om att GÖRA RÄTT SAKER!

Per

Även om, när det gäller ishockey, mitt hjärta bultar lite extra för Sura Blue Hammers och Leksands IF så höjer jag hatten för Brynäs som är Svenska mästare i år. Visst är det imponerande när man ser hur klubben som för ett antal år sedan fastställde en strategi med målet att en dag bli Svenska mästare hållit fast vid sin strategi i såväl med- som motgång. Man har nu nått sitt mål att bli Svenska mästare, det är bara att GRATULERA.

När man lyssnar till kommentarerna från klubbens företrädare, ledare såväl som spelare, så återkommer de alla till samma förklaring till framgången, vikten av att ha en strategi och förmågan att hålla fast vid den även om det ibland känns svårt. Häri ligger ett av grundfundamenten för framgången och vittnar därtill om verkligt ledarskap.

Våra politiska ledare har en hel del att lära av Brynäs framgångsrecept, så varför inte göra ett studiebesök hos klubben.

Per

Skatteutjämningssystemet som är till för att utjämna villkoren mellan landsbygdens befolkning och de i mer befolkningstäta områden missgynnar Hedemora så att kommunen missar c:a 15 miljoner kronor årligen. Så ska det naturligtvis inte vara. Våra båda kommunalråd har därför tillskrivit Finansdepartementet och påpekat missförhållandet för att få en ändring tillstånd. Det är bra!

Vi får hoppas att Finansdepartementet är bättre på att lyssna och besvara skrivelser än vad våra kommunalråd visat sig vara när lokala landsbygdsfrågor påpekats.

Per

Säga vad man vill men bor man i Hedemora och vill blogga om händelser i kommunpolitiken så saknas det inte ”affärer” att kommentera. Egentligen är det tråkigt att så är fallet för det vittnar om brister i ledning och styrning av kommunens verksamhet, vilket på ett eller annat sätt drabbar oss alla i Hedemora.

Den senaste ”affären” handlar om upphandling av renovering av 30 karmstolar där tyget byttes ut. Uppdraget gick till Långshyttans Bruksservice och där en av kommunens ledande socialdemokratiska politiker har en ledande position. En struntsak skulle man väl tycka om det inte vore för det sätt upphandlingen hanterats. Någon rakt igenom professionell upphandling, där samtliga aktörer getts samma förutsättningar, har uppenbarligen inte skett utan Bruksservice har getts andra förutsättningar än övriga konkurrenter. Kommunchefen som fattade beslutet förklarar att det handlar om en s.k direkt upphandling och då behöver man inte erbjuda olika aktörer jobbet och således har det hela skötts helt enligt lagen. Det må vara juridiskt korrekt men vittnar ändå om dåligt omdöme speciellt som en högt uppsatt politiker figurerar i korridorerna. Det går inte att frigöra sig från misstanken att politikerns roll har haft en påverkan på beslutet. Att politikern sedan framhåller ” Jag har inte haft ett dugg med ärendet att göra” hjälper föga. Skadan är redan skedd och de inblandades trovärdighet starkt ifrågasatt och det smittar tyvärr av sig till hela det politiska etablissemanget. I medborgarnas ögon ses det som korruption.

Skall då inte företagare också kunna vara politiker? Visst ska de kunna vara det men det är av största vikt att upphandlingar, där politiker har ett intresse, sköts på ett sådant sätt att misstanke om jäv och korruption inte uppstår. Spelets regler måste följas fullt ut. Processen måste tåla att bli synad till sista bokstav. Politikern i sin tur måste ha omdöme och kurage att tillse att det hela går rätt till och inte falla för frestelsen att söka egen kortsiktig vinning. Har man inte det omdömet hamnar man förr eller senare i svårigheter och ens egen trovärdighet och även partiets blir starkt ifrågasatt. Rågången mot korruptionsmisstankar måste hållas bred.

Det är inte utan anledning man i dag får uppfattningen att kommunens styrning sker enligt devisen ” slött, slappt och likgiltigt”. Den ovan relaterade ”affären” är ett exempel, och jag kan räkna upp fler men det får anstå till ett annat tillfälle. Naturligtvis finns det i kommunen många engagerade och kompetenta tjänstemän och dito politiker som intet annat vill än att göra ett bra jobb för kommunens bästa men vad hjälper det när ledning och styrning brister. Det är hög tid att någon i den politiska sfären träder fram och tar på sig ledarrollen, sätter målen och pekar ut riktningen, rensar upp bland avarterna och klarlägger etiska regler.  Kort sagt återupprättar förtroendet och lägger grunden till den framtidstro som Vi så väl behöver. Jag vägrar att acceptera att Hedemora kommun har sämre förutsättningar än någon annan kommun, det gäller däremot att ta vara på de förutsättningar vi har och utveckla dem till något positivt. Det är naturligtvis inte gjort i en handvändning utan det blir en mödosam och krävande resa men ack så viktig. Vi är, trots en vikande befolkning, fortfarande c:a 15100 invånare som är beroende av att denna resa startar. Resan måste ta sin början nu och varje resa börjar med ett första steg, dags att ta det steget.

Per

(fortsättning från tidigare)

De individer som idag leder våra kommuner har själva valt att ägna sig åt politiken och därmed sagt sig beredda att axla det ansvar som följer med att styra och leda kommunen och dess verksamhet. Vi, medborgare, har i demokratiskt genomförda val gett dem detta mandat och därmed också förtroendet att leda vår kommun mot framtiden. Deras beslut påverkar på ett eller annat sätt oss alla och därför är det viktigt att vi känner att besluten är välgrundade, förstår dess innebörd och ser dess sammanhang utifrån en helhetsbild. Utan denna öppenhet skapas inget förtroende för politikermakten och utan förtroende uppstår misstro och uppgivenhet. Förtroende däremot skapar förståelse och acceptans även om beslutet inte alltid blir som den enskilde önskar.

Politiska beslut handlar mycket om kollektivt beslutsfattande, majoritetens uppfattning, och gör det därför än viktigare att beslutsunderlagen är väl genomarbetade och kvalitetssäkrade. Hur skall annars den enskilde ledamoten i en nämnd våga ta beslut och möta sina väljare? Som beslutsfattare är man ansvarig för det beslut man fattar, det gäller även i kollektivt beslutsfattande, och det är ens eget ansvar att man har all den information som krävs för att man skall kunna fatta ett riktigt beslut.

Politiska beslut i kommunen bygger naturligtvis oftast på underlag framtagna av kommunens tjänstemän. Underlagen är framtagna på uppdrag av den politiska ledningen och det är därför den politiska ledningen som anger omfattning och ansvarar för att beslutsunderlaget är kvalitetssäkrat. Härom råder inget tvivel.

Som beslutsfattare ställer man krav på beslutsunderlaget och därmed sätter man också ribban för kvaliteten på beslutet. I kollektivt beslutsfattande krävs det civilkurage att stå upp för en avvikande uppfattning eller kräva bättre underlag. Det går aldrig att skylla på någon annan.

De här relaterade besluten, och som efter en genomgång av ett stort antal kommunala beslutsprotokoll visat sig på intet sätt vara unika, visar med all tydlighet att kvalitetssäkring av beslutsunderlag är bristfällig och att våra politiker uppenbarligen låter sig utlämnas till kommunens tjänstemäns uppfattning i olika frågor. Möjligen också till enskilda politikers personliga uppfattning men utan faktagrund.

Kan vi lita på Politiker som beslutsfattare? det är frågan och var och en må bilda sig en egen uppfattning om hur det ligger till. Personligen tycker jag att den kommunala beslutsprocessen och då speciellt beslutsunderlagens omfattning och därtill kopplade konsekvensanalyser har mycket i övrigt att önska. Den öppenhet och dialog som behövs för att skapa förtroende, förståelse och acceptans, och som vi så väl behöver för att kunna bygga en stark framtid i våra kommuner, saknar jag från de ansvariga politikernas sida.

Starka ledare räds inte öppenhet och dialog i en rak kommunikation med berörda parter, svaga ledare gömmer sig bakom floskler.  Starka ledare inger förtroende, de svaga skapar misstro.

Vi behöver starka ledare även i kommunpolitiken!

 Vi får de ledare vi själva väljer.

Vad tycker Du?

Per

(fortsättning från tidigare)

När det gäller Hedemora och skolfrågan i Stjärnsund så är även här beslutsunderlaget bristfälligt. Vad som av Kommunledningen presenterats är en kalkyl upprättad av Utbildningsförvaltningen och som anses beskriva den besparing som kommunen gör vid en nedläggning.

Kalkylen består av sju poster och till denna är fyra noter angivna, allt presenterat på en A4 sida. (Här kan du själv se kalkylen och bilda dig en egen uppfattning –  Avvecklingskostnader Stjärnsund .) I ett E-mail bekräftar Utbildningschefen;  ”I kalkylen förutsätts nedläggning av förskolan också. Besparingen blir alltså mindre om förskolan blir kvar.” Vad besparing uppgår till om förskolan blir kvar framgår inte, och då ska vi veta att det är just så beslutet utföll att förskolan blir kvar. Den i kalkylen angivna besparingen är vad möjligen utbildningsförvaltningen sparar i sin budget men detta har inget att göra med vad kommunen sparar på en nedläggning, eftersom trots en nedläggning ett stort antal kostnader stannar i kommunen men kommer att redovisas på annat ställe än under Utbildningsförvaltningen. Därtill har vi tillkommande kostnader som inte heller är upptagna i kalkylen. Ingen har, trots upprepade försök från min sida, kunnat eller velat besvara frågan vad dessa kostnader uppgår till.

När jag tagit upp frågan om beslutsunderlaget med kommunalrådet har jag fått följande skriftliga svar; ”Du skriver om en totalkalkyl för skolan i Stjärnsund och den nedläggning som kommunfullmäktige beslutat. Visst kan man lägga in förutsättningar och en tro på hur befolkningsutvecklingen kan se ut och hur det kan påverka kommunen vid en förändring som en skolnedläggelse kan medföra. Men vad får vi för exakthet i ett sådana antaganden. Vi har fått presenterat uppgifter som bygger på elevantal. Vi har fått presenterat faktiska kostnader som det är idag. Utbildningsförvaltningen har varit oss behjälpliga med dessa uppgifter.”  Kommunalrådet bekräftar sålunda att den ovan relaterade kalkylen på en A4 sida är det enda ekonomiska underlaget för beslutet. Vidare bekräftar han att en konsekvensanalys inte anses varav värt besväret.

I Hedemora kommun saknas en strategi för hur man skall komma tillrätta med kommunens primära problem, befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen. Man saknar mål och man saknar handlingsplaner, dvs det saknas ett helhetsperspektiv. Utan ett helhetsperspektiv kör man vidare.

På kommunledningens initiativ genomförde konsulten Per Fontin våren 2011 utredningen ”Stjärnsunds skola, Skolans betydelse för lokalsamhällets utveckling”.  Fontin påpekar i sin utredning vikten av att kommunen måste ha ett helhetsperspektiv på frågan, så att man bl a ser konsekvenserna för alla förvaltningar; skola, fastighet, fritid, omsorg o.s.v. Han rekommenderar att till dess avvakta med beslut om nedläggelse av Stjärnsunds skola. Per Fontins utredning som genomförts på kommunledningens initiativ ingår inte i beslutsunderlaget. Nog är det märkligt!

Vi kan också konstatera att det enda beslutsunderlaget till fullmäktige bestod av protokollsutdraget från kommunstyrelsen, att beslutsunderlaget till kommunstyrelsen bestod av utdrag ur protokollet från kommunstyrelsens strategiutskott och att ärendet i strategiutskottet föredrogs muntligt av dess ordförande.

(fortsättning följer)

Turerna kring Avesta kommuns hantering av habiliteringsersättningen och Hedemora kommuns hantering av skolfrågan i Stjärnsund, och som båda tidigare kommenterats på denna blogg, gör att jag ställer mig frågan hur det är ställt med beslutsfattandet inom den kommunala verksamheten. Det är framförallt två saker som gör mig fundersam; det är dels hur väl genomarbetade och kvalitetssäkrade är beslutsunderlagen och dels vem utövar den verkliga beslutsmakten, politikerna eller kommunens tjänstemän? Även om politikerna fattar de formella besluten behöver det inte nödvändigtvis betyda att de också utövar den verkliga beslutsmakten. Det senare är beroende av hur väl genomarbetade och fullständiga beslutsunderlagen är som ligger till grund för besluten och hur aktiva politikerna är i att kritiskt granska underlagen och att skaffa sig tillräckligt med information före beslutet. Att man tar sin uppgift på allvar och lever upp till sitt ansvar inför medborgarna.

I frågan om habiliteringsersättningen i Avesta så torde det stå klart att underlaget inför beslutet inte var tillräckligt genomarbetat och kvalitetssäkrat. Omsorgsstyrelsen beslutade att ta bort habiliteringsersättningen trots att de ekonomiska konsekvenserna för den drabbade gruppen inte var klarlagd, detta framgår av underlaget för beslutet; ”Utredning om de ekonomiska konsekvenserna för den enskilde som har daglig sysselsättning enl LSS har inte varit möjlig då deltagarna inte redovisar sina ekonomiska förhållanden till Omsorgsförvaltningen”. Det anmärkningsvärda är att de ansvariga tjänstemännen på Omsorgsförvaltningen, och som har till daglig syssla att hantera frågor kring dessa personer, inte sade sig känna till under vilka ekonomiska förhållande de senare lever. Jag ifrågasätter om så var fallet utan mer troligt är att man underlåtit att ta upp frågan i underlaget och att en konsekvensanalys av förslagets verkningar inte genomförts.

När Omssorgstyrelsens ordförande senare förklarar att ” Vi vill inte ha habiliteringsersättningen för det är inte ett likvärdigt system, samtidigt som vi aldrig ville att de skulle lida ekonomiskt” och tillägger ” Vi vill inte att det skall drabba människor och vi hann inte komma igång med den ersättning som skulle ersätta den” så vittnar det om att de fulla konsekvenserna av beslutet inte var genomarbetade av tjänstemännen och korrekt presenterade för beslutsfattarna. Att Omsorgsstyrelsen trots allt tog beslut i frågan är naturligtvis skrämmande och vittnar om ointresse. Man gick således på tjänstemännens förslag utan vidare granskning av konsekvenserna för de drabbade och uppenbarligen innan hela frågan om den nya sysselsättningsmodellen var löst. Så frågan kvarstår; Vem utövar den verkliga beslutsmakten?

När beslutet offentliggörs och konsekvenserna för de drabbade påtalas av utomstående går de berörda tjänstemännen ut och försvarar beslutet under parollen ”Det är ett förlegat system….”. Något annat var naturligtvis inte att vänta. Omsorgsstyrelsen inser dock senare konsekvenserna av sitt beslut och river därför upp beslutet i avvaktan på en helhetslösning för den nya sysselsättningsmodellen. Detta är hedrande och det bekräftar att Omsorgsstyrelsen uppenbarligen insett att beslutsunderlaget varit undermåligt och därför har man återtagit utövandet av beslutsmakten.

(fortsättning följer)