–          Nu har jag kommit på hur vi ska få mer folk till sta´n!

–          Hur då?

–          Jo, vi stänger skolorna på vischan och bussar ungarna hit!

–          Oh, vad smart!

I dag, 2012-11-08, har SCB publicerat befolkningsstatistiken för tredje kvartalet 2012.

Vi kan än en gång konstatera att Hedemora fortsätter sin negativa befolkningsutveckling och har under perioden juli-september tappat ytterligare 16 invånare. Sedan årsskiftet har kommunen totalt tappat 38 invånare.   Hedemoras flyttningsnetto, inflyttade minus utflyttade, uppgår för tredje kvartalet till -19 invånare. Under första halvåret uppgick flyttningsnettot till +5 och gav ett litet hopp om trendbrott men under sommaren har flyttlassen åter igen lämnat Hedemora.

För vår grannkommun, Säter, däremot uppgår inflyttningen för årets nio första månader till +42 personer. Det är bara att GRATULERA.

En mycket trist utveckling för vår kommun, men inte förvånande!

Per

Vår gamla och stolta symbol har barrat betänkligt.

Hög tid att tillföra ny näring och energi!

Per

Så kom då det besked vi alla en längre tid väntat på. Hedemora kommun drar i nödbromsen och inför med omedelbar verkan anställningstopp, inköpsstopp, stopp för utbildning och konsulter får endast användas i nödfall. Enligt kommunalrådet (S) ska beslutet gälla tills vidare. Det ger också viktiga signaler till förvaltningarna och från och med nu gäller det att hålla än hårdare i pengarna anser kommunalrådet. Det är så dags att reagera först nu. Sent ska syndaren vakna.

Historien upprepar sig. Förra året var situationen likartad men då räddades kommunens ekonomi av LSS-pengarna och i år kommer AFA-utbetalningen som en räddande ängel. Det är som att pinka i brallan; det värmer gott för tillfället men kommer surt efter. De grundläggande strukturella problemen kvarstår utan åtgärd och man fortsätter ”peta” i det lilla.

Omsorgsnämnden brottas med stora underskott. Utbildningsnämnden saknar miljoner för att få budgeten för 2013 att balansera. Ytterligare en landsbygdsskola ska stå tillbaka för centralorten . Högstadiet i Jonsboskolan, Långshyttan, ska läggas ner och eleverna flyttas till centralorten. Nyligen lades Stjärnsunds skola ner. Vad kommer härnäst? Det kommer mer var så säker.

Hedemora kommun verkar sedan länge under ekonomisk knapphet och med sedan lång tid ett minskande befolkningsunderlag, att då investera drygt 100 Mkr i tre vindkraftverk, i sig riskprojekt  och med lång återbetalningstid, är för mig ofattbart. Hedemoras investeringsmedel borde i stället gå till ”säkra” investeringar, med kort återbetalningstid, och inom områden som kan bidra till att göra förvaltningen effektiv och att få Hedemora att framstå som en attraktiv framtidsort så att befolkningsmängden åter ökar.
För att lyckas med det senare måste man ha en hållbar vision och en strategi därtill, och det är där problemet ligger.

Vi har visserligen ett strategiutskott i kommunen, men någon formulerad strategi för hur man vill forma kommunens framtid finns inte. Strategin är viktig genom att rationell analys och objektiva beslut är det som på lång sikt utgör skillnaden mellan framgång och misslyckande. Det är hög tid att strategiutskottet tar sin uppgift på allvar, kryper upp ur smörjgropen och höjer blicken mot de större och avgörande frågorna.

–          Hur tar vi tillvara på den potential Hedemora centralort och Hedemora landsbygd har till en framtida tillväxt och hur genomför vi detta?

–          Hur strukturerar vi Hedemoras förvaltning för att på ett kostnadseffektivt sätt möta nutida och framtida förväntningar?

Det är hög tid att inse att det inte finns några genvägar till verklig framgång.

Per

Att Hedemora är en kommun i ekonomisk kris är vid det här laget allmänt känt. När kommunrevisionens ordförande beskriver situationen som mycket otillfredsställande och att det är näst intill en ansvarsfrihetsfråga så bekräftar det att kommunledningen inte har situationen under kontroll.

När kommunalrådet (S) slår fast att förändringar i verksamheten nu är nödvändiga, är det ett ”understatement” om något. Att förändringar är nödvändiga torde ha stått klart sedan lång tid. Med en ständig befolkningsminskning och därav c:a 100 Mkr i förlorade skatteintäkter på årsbasis så har förändringar i verksamheten behövts genomföras sedan länge. Nu räcker det inte längre med vanlig kostnadsjakt för att reda upp situationen, nu krävs strukturella förändringar för att vrida skutan rätt. Det kommer att bli smärtsamt men är ack så nödvändigt.

När kommunalrådet (S) påpekar att vi måste leva efter de förutsättningar vi har så förstår jag hans budskap, och så är det naturligtvis. Men än viktigare i det här läget är att fokusera på vad vi kan göra för att påverka förutsättningarna för kommunen i en positiv riktning. Här krävs analys, nytänkande och en konstruktiv dialog med kommuninnevånarna. Jag är övertygad om att det i Hedemora finns många goda krafter som är beredda att bidra med konstruktiva idéer och att avsätta tid för vår kommuns bästa. Men initiativet måste komma från kommunledningen. Frågan är; vågar man?, vill man?

Så här långt förefaller det som om kommunledningen tycker sig själv veta bäst. Det är i det så kallade ”Strategiutskottet” som de avgörande framtida besluten tas. Kommunfullmäktiges ledamöter har förvandlats till ”nicke-dockor”. Läs protokollen så förstår du vad jag menar.

När Stjärnsundsborna i samband med ifrågasättande av skolans framtid, mer eller mindre gick man ur huse, och med ideella krafter utarbetade ett förträffligt strategiunderlag för utveckling av sin bygd valde den politiska ledningen att helt ignorera det arbete man nedlagt. Det var tydligen inte ens värt besväret att sitta ner och diskutera resultatet av Stjärnsundsbornas arbete. Strategiutskottet har bestämt.

När aktionsgruppen för turistbyråns placering samlar drygt 3000 namnunderskrifter, ett antal som motsvarar 20% av Hedemoras befolkning eller 33% av samtliga avlagda röster i valet 2010, så förväntar man sig att en dialog mellan kommunledning och aktionsgruppen tas upp. Men så förefaller det inte bli för Strategiutskottet har redan bestämt.

När kommunrevisionens ordförande framför att kommunledningen ägnar sig åt för mycket detaljstyrning så bekräftar det bara bilden av en kommunledning som anser sig veta bäst.

Är det då inte bra med en kommunledning som vet bäst? Ja det skulle man kunna tycka, men det är stor skillnad på att veta bäst och att tro sig veta bäst. Personligen tycker jag att den situation som Hedemora idag befinner sig i är svar nog.

När kommunalrådet (C) säger sig vara starkt oroad över utvecklingen av kommunen och påpekar att om det fortsätter som i dag så måste skatten ökas med 13 kronor och därtill ett behov att effektivisera med en procent årligen så är budskapet tydligt. Vi har skatteökningar att vänta om inget görs och skatteökningar brukar inte ha en positiv påverkan på inflyttningsstatistiken. Uttalandet i sig tillsammans med Landstingets skattehöjning kan påverka intresset av att bosätta sig i Dalarna och i Hedemora. En skatteökning med 13 kr skulle säkert göra Hedemora till ett avfolkat ställe men innan dess har säkert Hedemora försvunnit som egen kommun och ingår i stället som del i Avesta eller Säter.

Personligen tror jag trots allt att Hedemora har en bra framtid men det gäller att hitta den rätta vägen!

Per

I måndags, 8/10, drog älgjakten i södra delen av landet igång. Ett antal kvinnor och män i olika åldrar, iklädda grön mundering och med självlysande huvudbonad, begav sig ut för att prova jaktlyckan. Så gjorde även jag, och detta för första gången.

Det hela började egentligen för ett drygt år sedan då jag anmälde mig till en kurs i jägarexamen. Man kan naturligtvis undra hur det kommer sig att en, som tidigare aldrig jagat, vid 66 års ålder plötsligt får för sig att lära om jakt. I mitt fall handlar det om en ständig nyfikenhet och därtill en vilja att prova något nytt. Man lever ju så länge man lär sägs det. Jag måste tillstå att, även om jag genom åren vistats mycket i naturen och haft friluftsliv som ett stort intresseområde, så gav jägarkursen många nya kunskaper och infallsvinklar till moder natur. Jägarexamen handlar långt ifrån bara om att nedlägga vilt, även om detta också naturligtvis är en del av kursen. Jag kan rekommendera kursen i Jägarexamen även om du inte har för avsikt att aktivt utöva jakt. Kursen ger så mycket mer av natur- och friluftskunskap.

I mediernas insändarspalter och från olika organisationers företrädare framställs ofta jägare som ett suspekt släkte. Jägaren beskrivs då som en oansvarig person som springer runt i skogen och skjuter på allt och alla och utan urskiljning. Bäst för omgivningen och för samhället vore det om denna företeelse försvann.

Ena stunden misstänkliggör man jägarkåren och i nästa stund ropar man efter dess hjälp.” Älgen förorsakar stor ekonomisk skada i skogen och måste därför decimeras till antal; vildsvinen förstör i trädgårdar och på åkrar och måste skjutas bort; klövviltstammarna är inblandade i cirka 40 000 viltolyckor i trafiken årligen och måste därför hållas nere till antalet samt det trafikskadade viltet måste eftersökas och avlivas;” då är det bra att ha en jägarkår som kan och är beredd att göra jobbet.

Det finns uppenbarligen fortfarande personer som tror att man kan äta kakan och ändå ha den kvar.

Personligen har jag som nybliven medlem i ett jaktlag mött en helt annan verklighet än den stereotypa beskrivningen av jägare som en del ägnar sig åt. Jag har mött varma och engagerade personer som samlats kring ett gemensamt intresse för jakt men också för naturvård och friluftsliv i ett större perspektiv. Den ”grabbighet och råhet” som påstås råda i jaktlagen, sittande kring lägerelden, märkte jag inget av. Däremot berättades goda historier och diskuterads erfarenheter från dagens aktiviteter. Visst förekom en och annan ”gliring” men då med ”glimten i ögat”. Vargfrågan som många uppenbarligen tror att jägarkåren ”ältar” in absurdum diskuterades över huvud taget inte. Varg nämndes bara som en upplysning om att varg observerats i ett näraliggande jaktområde. I jaktlaget har sedan länge utvecklats ett genuint kamratskap och jag kände att även jag var välkommen i gänget.

Det var inte bara elden i eldstaden som värmde.

Att sitta på pass och vänta på tillfället var en speciell känsla. Med skogens sus i öronen och samtidigt lyssnande efter ljudet av vilt var spännande. Som när jag satt på pass och det kom det en kviga förbi, hon stannade på lagom avstånd och kollade in mig. Då det var skjutförbud på kvigor lyfte jag på hatten och frågade henne om hon ville ha en kopp kaffe, hon såg förvånad ut men avböjde och drog vidare in i skogen. Själv tog jag mig en värmande slurk. Detta är ett ögonblick som jag sent skall glömma.

Att sitta på pass kan förefalla tråkigt och händelselöst men så är det förvisso inte. Det händer något hela tiden, det gäller bara att vara öppen för intrycken. Att sitta ensam på passet ger också rika möjligheter till eftertanke eller att låta fantasin spela.

Tråkigt? – Nej långt därifrån!

Fällde vi några älgar?; ja det gjorde vi.

Fällde jag någon älg på min första älgjaktsvecka någonsin?; ja det gjorde jag faktiskt. Det var på veckans sista dag. Men även om så inte varit fallet skulle jag ha varit mer än nöjd ändå. Att få uppleva det jag upplevde den gångna veckan önskar jag att fler skulle få möjlighet till. Det har varit en vecka som jag absolut inte skulle vilja ha ogjord.

Vad den här historien visar är att det aldrig är för sent att starta något nytt, att lära nytt och att ta nya tag oavsett var i livets skede man befinner sig. Många slutar att ta nya initiativ vid fyllda 60+, ja en del långt tidigare, men glöm inte att varje ny dag utgör början på resten av Ditt liv.

Det gäller att söka nya utmaningar och att våga ta språnget!

Per

Jag nämnde i mitt senaste inlägg att jag är mäkta imponerad över hur aktionsgruppen mot Turistbyråns flytt kunnat samla drygt 3000 namnunderskrifter för sin sak. För att verkligen förstå storheten i vad de presterat kan det vara på sin plats att betänka nedanstående.

Drygt 3000 personer motsvarar i Hedemora kommun:

–          20% av kommunens hela befolkning, gammal som ung.

–          25% av alla som var röstberättigade vid valet 2010.

–          33% av alla avlagda röster i valet 2010.

–          Näst intill lika många som samtliga röstberättigade i Garpenberg, Husby och Långshyttan tillsammans.

–          Näst intill lika många som 2010 röstade med Socialdemokraterna, som ingår i kommunledningen.

–          Fem hundra fler än de som 2010 lade sin röst på C+MP+V, och som även de ingår i kommunledningen.

–          60% av avlagda röster 2010 på S+C och som tillsammans utgör den verkställande politiska ledningen och innehar kommunalrådsposterna.

Beaktar man ovanstående så tycker nog vän av ordning att det finns all anledning för kommunens styrande att ta uppropet på allvar och åtminstone lyssna till företrädarna och inleda en dialog med ”aktionsgruppen”.  Att inte ta frågan på allvar, även om den kan tyckas obetydlig i ett större perspektiv, vore att visa förakt för medborgarnas engagemang.

Man måste också förstå de svårigheter som kommunledningen brottas med när det gäller att få kommunens ekonomi att balansera. Det är en svår balansgång men ack så nödvändig. Tyvärr är det så att vi kommer att få leva med detta förhållande till dess vi får bukt med Hedemoras stora problem, befolkningsutvecklingen. Vi har gått från c:a 17000 till c:a 15000 invånare och därmed tappat c:a 100 Mkr att fördela i kommunbudgeten. Prognoserna pekar mot ett ytterligare tapp om c:a 1000 personer och därmed ytterligare c:a 50 Mkr mindre att hantera. Det är nog bäst att vi inser att det kommer att komma mer av neddragningar och förändringar som vi som medborgare inte gillar, och vi kommer att ha synpunkter på åtgärderna så länge inte de styrande på ett pedagogiskt sätt kan förklara:

–          Varför är det nödvändigt.

–          Vad kommer därefter.

–          Vad vill politikerna med Hedemora, dvs vart är vi på väg.

Att vara lyhörd till invånarnas synpunkter och ödmjuk inför situationens allvar är nog vad som nu behövs för att få medborgarnas förtroende i det förändringsarbete som måste till.

I mångas ögon blir det fel hur man än gör men det är ändå politikerna som har att fatta de avgörande besluten.  Ansvaret ligger hos de styrande, därom är det ingen tvekan.

Min gamla mormor hade ett uttryck; ”Hur man än vänder sig så har man ändan bak”, och det stämmer förvisso, eller är du av en annan mening.

Per

Nog är det fantastiskt hur en planerad flytt av Turistbyrån i Hedemora, så till den milda grad, lyckats riva upp känslorna hos stora delar av kommuninnevånarna. Jag måste säga att jag är mäkta imponerad av engagemanget även om, enligt mitt förmenande, sakfrågan inte har någon avgörande betydelse för kommunens utveckling.

Ett engagerat gäng har lyckats med bedriften att samla in drygt 3000 namnunderskrifter i protest mot turistbyråns flytt och för att den behålls i nuvarande lokaler. Antalet namnunderskrifter motsvarar c:a 20% av kommunens hela befolkning, ung som gammal. En verklig bedrift vill jag tillstå.

På lokalpressens insändarsidor och debattforum har frågan debatterats intensivt av ”vanligt folk” såväl som av politiskt aktiva. Många bra och tankvärda förslag har framförts. Kreativiteten har varit påfallande.

Politiska partier har vaknat och kommit med nya infallsvinklar och förslag till turistbyråns placering och politiker från den styrande majoriteten har öppet ifrågasatt förslaget till ny placering. Det hela har till slut lett till att de två kommunalråden känt sig tvingade att öppet ställa frågan; ”Vilka beslut skall kommunen arbeta efter?”. De om några borde väl veta kan man tycka.

Det senaste inslaget i denna tydligen mycket viktiga fråga är att nu föreslås att en folkomröstning skall genomföras för att bestämma var turistbyrån ska placeras. Har någonsin en lokal folkomröstning genomförts i Hedemora?  Det är trots allt våra folkvalda som har att besluta i frågan och de måste leva upp till det ansvar och de mandat vi i val gett dem.

Nog är det fantastiskt att en flytt av Turistbyrån kan engagera kommunens invånare så starkt,

men……;

–          Tänk om samma engagemang från alla parter kunde uppbringas när det gäller att komma tillrätta med Hedemora kommuns verkliga problem; det sjunkande befolkningstalet.

–          Tänk om samma kreativitet kunde uppbringas för att göra Hedemora så attraktivt att folk börjar flytta in till kommunen i stället för att flytta härifrån.

–          Tänk om den nuvarande politiska majoriteten och oppositionen gemensamt kunde enas om en långsiktig strategi för Hedemoras framtida inriktning och där strategin är så väl förankrad hos politiker och allmänhet att den honoreras oberoende av skiftande politiska majoritetsförhållanden.

….vad skulle vi då inte gemensamt kunna göra för Hedemora kommun.

Ett förslag till Hedemoras politiker, oberoende av parti, ta tillfället i akt och ta vara på den kraft och kreativitet som Turistbyråns flytt har uppbringat och använd den till något för kommunen positivt.

Ensam må vara stark men tillsammans blir vi starkare!

Per

Vart man idag än färdas så står de där, Vindkraftverken, symboler för en snurrig tid. I jordbruksbygder, i skogslandet och ur havet växer de upp utan hänsyn till omgivningen. Hela vårt vackra land håller på att omvandlas till ett gigantiskt industriområde. Ivrigt påhejat av vidkraftslobbyn och med stora ekonomiska subventioner från Sveriges befolkning.

Detta pågår trots den numera för alla uppenbara bristande lönsamheten för vindkraften på såväl kort som lång sikt, nyligen bekräftad av Svensk Vindkraftsförenings brev till regeringen efter mer bidrag och större stöd. I sitt nödrop till regeringen skriver man bla: ” Hela branschen blöder… branschen riskerar att falla samman… befintliga vindkraftverk klarar inte sina kostnader… ingen kalkyl går att räkna hem… det brådskar om inte branschen ska gå ner för räkning”.

Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott har slagit fast att ”utbyggnaden av vindkraften är misslyckad, ineffektiv och dyr. Den minskar inte heller koldioxidutsläppen”. Andra oberoende institutioner slår också fast att vindkraft är ett dyrt sätt att producera el.

Vindkraften är subventionerad, ineffektiv, dyr och driver upp elpriserna. Den förstör närmiljön och påverkar de närboendes livsbetingelser och fastighetsvärden utan att de senare kompenseras här för.

Med ökande utbyggnad av vindkraftsparker ökar också motståndet mot vindkraften och därmed kommer fastighetsvärdena i vindkraftsnära områden att påverkas negativt. De närboende drabbas utan att få ersättning och vindkraftsägarna kammar hem eventuella vinster. Dags att tänka om och låta vindkraftsbolagen stå för de totala kostnader de förorsakar. Detta är ur samhällelig synpunkt ett rättvisekrav.

En verksamhet, industri eller en bransch som inte på egna meriter kan uppnå lönsamhet har i det långa loppet inget berättigande. Detta gäller även inom energisektorn, och dit hör vindkraften. Om utbyggnaden av vindkraften fortsätter och om man inte på egna meriter kan uppnå lönsamhet så kommer ”konkurserna” en dag att dugga tätt. Fiolerna för nedmontering av vindkraftsverken kommer då markägare och Svenska folket att få stå för och under tiden har vi därtill betalat dyrt för vindkraften.

Vi är föremål för ett gigantiskt pyramidspel, iscensatt av en lobby som vädrar snabba klipp på Svenska medborgares bekostnad.

En dag kommer vi alla att sitta med ”Svarte Petter”!!!

Per

Nu står de där, Hedemoras första vindkraftverk, sju stycken 150m höga monument över en snurrig tid. Återigen har ett stycke skogs- och kulturbygd omvandlats till Industripark, påverkande naturen och landskapsbilden inte bara i närområdet utan även på betydande avstånd.

Den nu etablerade vindkraftsparken ligger i skogslandet söder om Stjärnsund, och på behörigt avstånd kan tyckas, men färdas man på sjön Grycken och vänder blicken mot Stjärnsund så reser sig nu vindsnurrorna som en kuliss bakom byn. Ytterligare en vindkraftspark, med trettio stycken 200m höga snurror, planeras på den norra sidan av Stjärnsund. Hedemora kommuns förnämsta turistattraktion kommer att bli omgärdat av vindkraftverk och omvandlat till ett gigantiskt industriområde.

Under våren lät Hedemora kommun genomföra en enkät om ”Bilden av Hedemora”. På frågan om vad som är bäst med Hedemora, framgår av svaren att naturen är det som absolut flest personer anser är det bästa. Hela 70 procent av de svarande har valt det alternativet. Kan signalen vara tydligare?

Är verkligen politikernas intentioner i samklang med medborgarnas uppfattningar eller är det bara ”dålig tajming”?

De nu uppförda sju vindkraftverken skall, enl uppgift, tillsammans årligen producera c:a 5,5 Milj kwh, dvs c:a  800 000 kwh per verk. Kostnaden per verk anges till 36 Mkr och återbetalningstiden sägs bli 10 år, vilket innebär att det genomsnittliga årliga överskottet skall uppgå till 3,6 Mkr. Enkel matematik ger då vid handen att överskottet skall uppgå till c:a 4,50 kr per kwh, och detta i en tid då elöverskott förväntas. Man kalkylerar tydligen kallt med kraftiga subventioner.

Hedemora kommun har självt och genom två av dess bolag investerat i tre av vindkraftverken och kommunen står risken för hela upplåningen för finansiering av de tre verken. Bolagen i sin tur finansierar verken genom lån från kommunen. Finansieringen är i sig inget märkvärdigt då kommunen under alla förhållanden inträder i risken men frågan inställer sig är det rimligt eller är det ens möjligt att vindkraftverken kan generera ett överskott om 4,50 kr/kwh? Ett överskott på producerad el före skatter och pålagor.

Hedemora är en kommun som, så många andra, dras med en svag ekonomi och troligen får göra så även under kommande år. Kommer då vindkraftverken att bli den tillgång som politikerna räknat med och ge de 3,4 Mkr per verk i minskade elkostnader? Allt enligt protokollet från kommunfullmäktige då beslutet togs .

Är verkligen politikernas intentioner i samklang med verkligheten eller är det bara ”dålig tajming”?

Såsom varande medborgare och skattebetalare i Hedemora kommun hoppas jag naturligtvis att investeringarna ger vad man räknat med men jag befarar att man är offer för ett gigantiskt snurrande pyramidspel .

Per