Enligt Dala Demokraten (DD) hoppas vårt kommunalråd (S) på en industriell boom. Vem gör inte det? Det är något vår kommun skulle må gott av, men då måste också rätt förutsättningar föreligga om vi skall få del av den.

Från lokalpolitiskt håll måste man naturligtvis se till att bra förutsättningar för näringsliv och företagsetableringar är ständigt vid handen. Så man kan surfa på vågen om den kommer. För Hedemora är det också viktigt att göra kommunen attraktiv som bostadsort för att få behålla sina invånare och därtill att få nya att bosätta sig här. Flyttar folk hit så kommer också jobben.

Visst är det bra med hjälp utifrån, men bättre är att påverka och skapa sin egen framtid.

Boliden satsar stort i Garpenberg och detta är verkligen något att glädjas över. Här skapas framtida arbetstillfällen som vi så väl behöver men också ett stort antal arbetstillfällen under investeringsfasen. 400-500 personer inom entreprenörsområdet, dock är en hel del av dessa inte hemmahörande i kommunen. Här finns ett gyllene tillfälle att till dessa personer ”marknadsföra kommunen” och försöka få dem att välja just Hedemora som sin bostadsort. Detsamma gäller naturligtvis också de nyanställda i Boliden, att få dem att bosätta sig i Hedemora och inte i grannkommunen. Tar man från kommunens sida vara på tillfället, arbetar man aktivt med ”rekrytering av nya invånare”, det är frågan?

Att Hedemoras näringslivsbolag ser möjligheter att dra nytta av satsningarna i Boliden är bra och glädjande, och att man kommer att försöka ta tillvara den utvecklingskraft som normalt följer av stora investeringar är en utmaning om något. Projektet industriell förnyelse är efterlängtat men här gäller det också att leverera. Rätt hanterat kan näringsbolaget komma att spela en viktig roll i utvecklingen av Hedemora kommun, därom är det ingen tvekan. Det är dock inte så länge sedan kommunalrådet hade andra planer för bolaget och dess verksamhet. Vi får hoppas att näringslivsbolaget ges det spelutrymme det behöver och att klåfingrigheten kan hållas på behörigt avstånd. Vi har ju tyvärr sett andra exempel nyligen.

Kommunalrådet säger i DD att han också är stolt över de investeringar i vindkraft som under 2012 gjordes i kommunen. Han menar då inte enbart de investeringar som kommunen gjort i vindkraft utan syftar på den totala vindkraftssatsningen. Frågan är vad i vindkraftssatsningen som är positivt för kommunen? Har vi fått några nya invånare pga vindkraften, hur många varaktiga jobb har det skapat?

Nu planeras ytterligare ett större antal vindkraftverk norr om Stjärnsund, därtill har man gett tillstånd till att i Spjutbo uppföra en mast för vindmätning inför en ev etablering av ytterligare vindkraftverk. Vindkraftverken norr om Stjärnsund samt masten i Spjutbo skall uppföras av Eon, ett tyskt bolag. Vad tillför Eon till Hedemora kommun? Inte mycket, men den nord östra kommundelen kommer att omvandlas till ett gigantiskt industrilandskap. Är detta kanske också anledningen till den förda politiken för denna del av kommunen.

Skall vi, Hedemorabor, verkligen acceptera att våra politiker till en billig penning säljer ut vår närmiljö? Att delar av kommunens invånare ska få sin närmiljö och livskvalitet förstörd för att tyska medborgare ska  få behålla sin?

Det är inte första gången svenska politiker står med krökt rygg, böjt huvud och mössan i hand för att tillmötesgå tyska intressen. Nog trodde jag att man med tiden blivit rakare i ryggen.

Per

De sista dagarna 2012 hade Södra Dalarnes Tidning (Södran) två helsidor med intervjuer av kommunalråden i Säter resp Hedemora. Det är två helt skilda världar som presenteras, då inte enbart för att det är två skilda kommuner de leder.

Jag har sagt det förr och det förtjänas att upprepas; jag blir både imponerad och avundsjuk när jag ser den vilja och kraft som Säters kommunalråd (S) utstrålar och förmedlar. Hela intervjun andas utveckling och framtidstro med fokus på kommunens satsningar. Planer och genomförande är nyckelorden.

Med en trendmässig ökande befolkning, och detta i alla kommundelar, så är Säter nästintill unikt i Dalarna och klart unika i södra Dalarna. Vid tidigare tillfälle har kommunalrådet uttalat att ”vi har lagt en strategi och vi följer den”, uppenbarligen har det lönat sig. Andra kommunledningar borde kanske ta lärdom av Säter.

Med satsningar inom områden som medborgarna anser viktiga, barnomsorg, skola, boende etc bygger man upp sitt förtroendekapital. Det finns säkert Säterbor som inte fullt ut gillar det kommunledningen gör men fakta talar för sig; att Säter är en kommun som i motsats till sina grannkommuner är på väg att vända utvecklingen. Säkerligen har kommunalrådets vilja, engagemang, kraft och ledaregenskaper starkt bidragit till förändringen. Jag lyfter på hatten än en gång.

(Här kan du läsa intervjun med Säters kommunalråd. )

Jag avstår från att lämna någon längre kommentar till intervjun med Hedemoras kommunalråd (S). Jag förstår att kommunalrådet inte har så mycket att säga med den utveckling som vår kommun uppvisar. Kommunala satsningar för att attrahera nya invånare att bosätta sig i kommunen lyser i stort sett med sin frånvaro. Nedläggningar av verksamheter och satsningar på vindkraft ger inte några nya invånare. Nog vore det bättre om investeringsmedlen lades på tillväxtskapande åtgärder.

Med en ekonomi körd i botten så behöver naturligtvis en rekonstruktion av ekonomin genomföras, men enda sättet att nå varaktig framgång är strukturella förändringar och inte genom ”osthyvelprincipen”.

År 2014 kommer Hedemora att få ytterligare 1355 kr per invånare i skatteutjämningsbidrag, således c:a 20 Mkr. Detta kommer naturligtvis att påverka det ekonomiska läget men kommunens grundläggande problem består. Det ska bli intressant att se hur kommunledningen tänker agera; kommer man att försöka övervintra till 2014 eller kommer man att ta grundproblemet på allvar?

(Tyvärr är intervjun med Hedemoras kommunalråd inte utlagd på nätet.)

Till slut hoppas jag att vårt kommunalråd får bestämma under 2013 för enligt intervjun i ”Södran” kommer vi då att få bättre väder. Det om något vore väl något att glädjas åt?

Per

Jag startade denna blogg i slutet av Januari 2012 och det har nu snart gått ett år.

Då trodde jag inte att det skulle vara så många som skulle finna mina synpunkter värda att sätta av sin tid till. Uppenbarligen hade jag fel för nu uppgår Ni återkommande läsare till gott och väl till ett tresiffrigt antal.  Det är långt mer än jag någonsin kunnat hoppats på.

En del av Er  delar  mina synpunkter, andra gör det inte, möjligen känner sig några träffade och  kanske någon rent av blir arg, men Ni återkommer. Några måste dessutom ha tyckt det vara värt att föra budskapet om ”Djingiskahn” vidare till andra, för annars hade inte läsarantalet utvecklats på det sätt det gjort.

Jag vill tacka Dig för det gångna året och önska Dig ett riktigt gott och framgångsrikt år 2013.

Inför det nya året har jag två personliga önskningar med direkt adress till Hedemoras politikerkår;

– stoppa utarmningen av landsbygden och ta istället tillvara den potential till utveckling av kommunen som landsbygden är

– kryp upp ur smörjgropen,vidga vyerna och ta er an kommunens underliggande problem, befolkningsutvecklingen, och i gemenskap peka ut riktningen mot framtiden.

Ett år har gått….och ett nytt är på väg…..Vi får se vart (sp)året leder…

Ett Riktigt Gott Nytt År 2013

Per

– Du,…Moppositionen tycker att vi ska ha en så´n där elektronisk informationstavla..

– Ja,… och jag fattar inte vad vi ska med en så´n till …

– Nää,.. inte jag heller…vi som just tagit bort informationschefen …

Är det mörkret som sig stilla sänker över min hembygd

eller

är det kanske ljuset som återvänder med en strimma av hopp ?

Det är frågan!

Gott Nytt År

–          Du,…att styrelsen för bostadsbolaget avgick

–          Ja,…och de påstår att det är för att de inte kan få ekonomin att gå ihop på grund av våra beslut.

–          Det får ju inte vi heller, …men inte avgår vi för det…

–          God jul på dig…..

Så var det nya svarta rubriker igen. Nu är det bostadsbolaget och dess ledning som sparkar bakut och lämnar sina poster efter beslut i kommunfullmäktige.

Man kan undra varför det ena problemet efter det andra dyker upp i Hedemora kommun.Jag besökte som åhörare årets sista sammanträde i kommunfullmäktige och jag vill väl inte påstå att jag blev så mycket klokare, om varför, men kanske kom jag en bit på väg.

När man hör kommunens revisor ge en sammanfattning av revisorsgruppens arbete och de brister man påpekat (påpekar) så inser man att kommunledningen har en hel del att göra för att få såväl kontroll över verksamheten som att få kontrollorganen på plats. Märkligt att vi fortfarande inte kommit längre trots alla de möjligheter som dagens teknik medger.

När ordföranden i kommunens fastighetsbolag fick framföra bolagets synpunkter på den hyressättningsmodell som var uppe för beslut,  klart och tydligt inför församlingen deklarerar att ” om han hade haft möjligheten så skulle han reservera sig mot beslutet” så hajar man till. Därtill betonade han att detta var styrelsens gemensamma uppfattning. Förslaget skulle uppenbarligen, enl bostadsbolaget, innebära så drastiska intäktssänkningar att det menligt skulle påverka bolagets ekonomiska situation. Huruvida detta är korrekt kan väl ingen utomstående bedöma men nog måste man sätta tilltro till bolagets ledning. De, om några borde veta. När kommunalrådet (S) inför beslutet gör tillägget att hyresmodellens konsekvenser skulle stämmas av efter delårsbokslutet bekräftar väl snarare att även han är osäker om konsekvenserna. När han senare i tidningen uttalar att han inte vet vilka effekterna blir på intäkterna utan säger att det gissningsvis blir 5-7 Mkr lägre, så frågar åtminstone jag mig hur väl underbyggda är besluten. Att styrelsen och VD dagen efter, och med omedelbar verkan, lämnar bolaget borde inte komma som någon överraskning. För envar som hörde bolagets ordförande insåg att om beslutet gick igenom så kunde styrelsen inte längre ta ansvar för bolaget och därmed fanns ingen annan utväg än att lämna sina uppdrag. Nog kan det tyckas märkligt att frågan om hyressättningsmodell inte lösts mellan bolagsledning och politikerna långt tidigare. Är det månne ännu ett bevis på att avståndet mellan de styrande och de styrda ökar.

När man som gammal ekonom lyssnar till debatten mellan kommunalrådet (S) och Långshyttepartiets starke man om hur asfaltering av Åsgatan slår mot ekonomin kan man inte annat än småle. Kommunalrådet fastslår med rätta att investeringar slår mot resultatet i form av avskrivningar men om man lyssnar till vad LHPs företrädare säger så har han lika rätt i sitt påstående. Han menar att allt ska betalas av medborgarnas inlevererade skatter. Det är lika rätt för här handlar det om finansierig och kommunen har som finansieringskälla skatter och avgifter. Myntet har två sidor och är giltigt bara om båda sidorna är med. Att kommunalrådet därtill inkallat en av kommunens ledande ekonomer, för att förklara begreppet avskrivningar, synes märkligt då vederbörande skall vara politiskt neutral i sakfrågan och rimligen då ge hela bilden, men nu gavs bara den ena sidan av myntet. Det hade, som debatten blev, varit påkallat att ge hela bilden av den påverkan en investering har på kommunens ekonomi. Avskrivningar, resultat, balansräkning, finansiering. Här handlar det om förtroende. Men så är det tydligen i politiken att var och en vinklar sanningen så det egna förslaget ser bäst ut.

När man ser hur många delegater och ersättare dito som deltog i sammanträdet och de enskilda individernas aktivitet, under den del av mötet jag bevistade, så frågar jag mig; behöver man vara så många? Visst ska demokratin få kosta, det är helt klart, men frågan är om t.ex. en halvering av ledamöter negativt skulle påverka demokratin. Kanske rent av färre ledamöter skulle kunna intensifiera debatten och engagemanget? Kanske något att fundera över?

Det är oftast de små snabba och förändringsbenägna organisationerna som på lång sikt överlever och de stora långsamma och icke förändringsbenägna går ett ovisst öde till mötes.

Vi fick inför det här året en ny stark politisk majoritet och förväntningarna var stora på att nu skulle Hedemora kommun vända utvecklingen mot det bättre. Personligen tycker jag mig inte ha sett någon sådan förändring utan snarare har utvecklingen fortsatt i samma riktning som tidigare.

Vi får innerligt hoppas att 2013 blir ett betydligt bättre år för Hedemora. Det gäller oss alla!

Per

Det blev inget beslut om nedläggning av högstadiet på Jonsboskolan i Långshyttan vid kommunfullmäktiges sista möte för året. Frågan återemitterades då flera av partierna efterlyste ett mer grundläggande underlag inför ett beslut. Ett mer än rimligt krav med tanke på ett ev besluts konsekvenser för ungdomarna i kommunens nordöstra hörn, såväl som för bygden i sin helhet. Anmärkningsvärt är dock hur den styrande majoriteten över huvud taget kan lägga fram ett så långtgående förslag baserat på så undermåliga underlag. Det tyder på panik.

När kommunalrådet (C) i sitt anförande inför kommunfullmäktige framhåller att kommunen sedan 1994 tappat 2000 invånare och därmed årliga intäkter på 100 Mkr så beskriver det naturligtvis en del varför den finansiella situation ser ut som den gör. Men den viktiga frågan är vad man gjort för att förhindra denna utveckling och framförallt vad görs för att återta initiativet. Det är naturligtvis lätt att gömma sig bakom påståendet att den här utvecklingen ser vi också på andra orter eller påståenden som att det nu är svåra konjunkturer. Nu ja, men under de 25 år som gått har det varit både upp och ner så förklaringen håller inte. Sanningen är snarare att man trots goda föresatser inte haft förmågan att greppa utvecklingen, att tänka nytt.

Vad värre är att under de kommande 10 åren beräknas folkmängden i kommunen minska med ytterligare 1000 personer, c:a 50 Mkr i minskade årliga intäkter, och i klartext betyder det att vi kommer att se historien upprepa sig vid varje kommande budgetgenomgång.

Den fråga vi landsbygdsbor ställer oss är vilket pris vi kommer att få betala för kommunens kris? Hur långt är politikerna beredda att gå när det gäller utarmningen av Hedemoras landsbygd?  Vilket pris kommer våra barn och unga att få betala för politikernas tillkortakommande? Hur många fler skolor ska läggas ner och hur många mil och timmar ska våra skolungdomar behöva tillbringa i buss?  Är det meningen att vi som valt att bo på landsbygden plikttroget ska leverera in vår skatt och inte få något tillbaka?

Från de styrande partierna hör man ofta påståenden som att skola, vård och omsorg är viktigt liksom att vi måste ha en levande landsbygd. Vackra ord men väldigt lite verkstad.

På kommunens hemsida kan man läsa ” Visionen för Hedemora kommun är en bygd med framtidstro, där människor och näringsliv utvecklas.” och man utgår naturligtvis från att detta avser hela vår kommun, samtliga invånare oberoende på var vi bor. På samma sida anger man också ” Kommunen har inte mindre än sju tätorter. Hedemora stad är Dalarnas äldsta stad och centralort i kommunen med ett stort serviceutbud.
De övriga tätorterna är Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Stjärnsund, Husby och Västerby.” Men uppenbarligen har man redan rationaliserat bort ”tätorterna” för länkarna är borttagna. Du kan gå in på kommunens hemsida och klicka på ”tätorterna” så kan du  få detta bekräftat. Notera att sidan uppdaterades så sent som 2012-12-11.

Det finns all anledning för oss landsbygdsbor att ställa oss frågan om vi verkligen ska acceptera den här utvecklingen och framförallt vad vi kan bidra med för att påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. Det finns också anledning att Ni politiker bestämmer Er för om landsbygden är en tillgång för kommunen och ge besked i frågan. Säger Ni att vi behöver en levande landsbygd då gäller det också att leva upp till Era påståenden.

Vi får väl se vad den slutgiltiga utgången blir när det gäller frågan om högstadiet vid Jonsboskolan. Frågan är om julklappen till skolungdomarna varar ända till Påska eller om något kommer emellan……

Är det bara centralorten som ska leva vidare eller är man beredd att också låta landsbygden bli en levande del av Hedemora kommun, det är frågan?

Den polarisering som den nu förda politiken medför gagnar på intet vis Hedemora på varken kort eller lång sikt.

Per

Varar den månde till Påsk?

2012 kommer att gå till historien som ett svart år för barnen och ungdomarna i Hedemora kommuns nordöstra hörn. I början av året beslutade den politiska majoriteten att lägga ner skolan i Stjärnsund och nu vid årets slut kommer, om inget extraordinärt inträffar, högstadiet vid Jonsboskolan i Långshyttan att gå samma öde tillmötes. Det är trist att se hur lite våra politiker bryr sig om den unga generationen och hur man utan att blinka låter sina egna misslyckanden gå ut över landsbygdens barn och unga.

Att Hedemora är i ett ekonomiskt svårt läge och behöver sanera sin ekonomi är inget nytt problem, det har varit känt länge. Det politiska etablissemanget har trots detta inte angripit kärnproblemet, befolkningsutvecklingen, och sökt en väg ut ur problemet utan man har fortsatt att grotta ner sig i dagliga detaljer.

Vi har ett strategiutskott i kommunen men vi har ingen strategi för att hur möta framtiden. Ändå är man beredd att lägga ner skolor utan att ställa sig frågan hur detta påverkar den framtida befolkningsutvecklingen för de delar som drabbas resp. hela kommunen. Att det finns ett samband mellan tillgång på skola och var folk vill bosätta sig är ingen hemlighet. Att konsekvensanalyser och kalkyler, värda namnet, inte genomarbetas och presenteras inför beslut är graverande. Visserligen finns i kommunallagen inget krav på beslutsunderlagens vederhäftighet och kvalitet men vi som medborgare torde ändå ha rätt att kräva av våra politiker att beslutsunderlagen håller hög standard.

Under det gångna året har jag försökt att sätta mig in i hur beslutsprocesserna i kommunen ser ut och jag kan inte säga att jag är särdeles imponerad över de underlag som presenterats. Tvärtom.

Du som tillhör den skara av Hedemorabor som är folkvald att representera medborgarna i fullmäktige och som sådan har ett tydligt ansvar för Hedemora kommuns framtida utveckling, såväl som dagens problem, måste personligen ta ställning i de svåra frågor som fullmäktige har att hantera. Det är lätt att bli en ”nicke-docka” och följa ”starke man” men likväl är du ansvarig för dina handlingar i fullmäktige, det kommer du aldrig ifrån. Tänk på det då du tar ställning i bl.a. skolfrågan.

Jag är övertygad om att det, inför de beslut som ska tas i fullmäktige tisdagen 18/12, finns många som vill ha följande frågor besvarade;

–          hur ser strategin ut för att hejda kommunens negativa utveckling och att vända den i positiv riktning

–           på vilket sätt bidrar nedläggningen av ytterligare en landsbygdsskola till denna strategi 

Du politiker, som är beredda att ta beslut om ytterligare en skolas nedläggning, kan Du inte besvara ovanstående frågor och ändå går till beslut har Du förverkat Ditt förtroende som politiker. Då är det dags att kliva av och lämna över till någon som är beredd att axla uppgiften och som kan återskapa förtroendet. Hedemora måste gå före personliga intressen. Förvisso starka ord men som säkert delas  av många.

Det är hög tid att se till helheten och inte bara till delarna. Det går inte längre att bara förklara beslut med att ”vi inte har råd”. Det måste till mer. Den dag delarna bildar en helhet kommer vi att förstå varför svåra beslut måste tas och vi kommer att acceptera besluten även om vi inte alltid kommer att gilla dess konsekvenser.

Ju längre Ni väntar med att angripa Hedemoras verkliga problem, befolkningsutvecklingen, ju djupare gräver Ni gropen och ju svårare blir det att komma upp igen. Upp måste Vi en dag, därom är vi säkert alla överens. Varför vänta?

Per