I morgondagens ”Södran” kommer man att kunna läsa om Långshyttepartets ,LHP, planer på att vid valet 2014 bli en röst för hela Landsbygden. Idag finns i Hedemoras politiska etablissemang ingen som i akt och mening värnar om hela landsbygden.

Det skall bli synnerligen intressant att följa det spel som nu kommer att utspela sig i lokalpolitiken. Speciellt intressant ska det bli att se reaktionen från den politiska majoritetens sida. De har troligen mest att förlora! Inget av majoritetspartierna torde, efter de senaste årens förda politik, stå speciellt högt i kurs hos landsbygdsbefolkningen .

Rätt hanterat, med en väl genomarbetad strategi inför framtiden och därtill ett trovärdigt program, kan initiativet bära långt. Potentialen finns utan tvekan där, nu gäller det att ta vara på den!

I september 2014 får vi svaret!

Per

I Hedemora kommun lägger i dag de styrande allt fokus och det mesta av resurserna på centralorten Hedemora. Landsbygden och de mindre tätorterna får i besparingsivern stryka på foten. För den politiska majoriteten och uppenbarligen även för delar av centralortens invånare är landsbygdsutveckling ett okänt begrepp. Och ändå är det landsbygden som bär upp centralorten.

Vid den senaste ”tätortsmätningen”, 2010, hade Hedemora tätort 7273 invånare och i kommunen fanns då totalt 15164 dito. Således var mindre än hälften, 48%, folkbokförda i centralorten. På landsbygden och i de mindre tätorterna levde 7891 personer, 52%, eller drygt 600 fler än i centralorten. Även om kommunens befolkning under senare år minskat så torde relationen ”stad”/ landsbygd inte ha förändrats i någon större grad.

Ser man till den styrande majoritetens ställningstaganden och beslut, till tjänstemäns ageranden, synpunkter framförda i insändarspalter som att det bästa vore att knoppa av delar av kommunen till någon annan kommun, så har tydligen kommunen inte råd med Landsbygden. Frågan är dock snarare har Landsbygden råd med centralorten och dess företrädare?

I en kommun där hälften av befolkningen lever i tätorten och hälften utanför densamma måste det finnas en balans i hur resurser fördelas och allas intressen måste bevakas. Alla delar måste få en rimlig del av kakan. Så är det inte i dag. I besparingsivern glöms eller prioriteras stora delar av kommunen bort.

Långshyttepartiet (LHP) kom till som en reaktion på hur illa Långshytteborna ansåg sig behandlade av centralmakten. En missnöjesyttring kan tyckas men än mer handlar det om engagemang och ansvarskännande för sin bygd.

Vi skulle behöva ett motsvarande engagemang och ansvarstagande för hela vår landsbygd, ja för hela vår kommun.

I kommunvalet 2010 var 12300 röstberättigade varav 9693 ( 78,8%) valde att utnyttja sin rösträtt. Av de röstberättigade fanns c:a 6400 utanför tätorten (52% av befolkningen). Tänk vilken potential här finns för den eller de politiker som kan redovisa en trovärdig politik där också landsbygden har en berättigad roll.

LHP nådde i Långshyttan 51% av avlämnade röster och det finns egentligen inget som säger att detta inte skulle vara möjligt att också uppnå i resterande delar av landsbygden, för den som kan presentera ett trovärdigt lokalpolitiskt program. LHPs valresultat överfört på hela landsbygden skulle då ge ett parti i samma storlek som S har idag. Då skulle Landsbygden bli en röst att lyssna till.  Det tål att tänka på!

Vid det här laget vet vi var den politiska majoriteten står i landsbygdsfrågorna, även om det i valtider låter annorlunda. Det är dags att den politiska oppositionen inför 2014 ger klart besked om hur de ser på Hedemora kommuns framtida utveckling och vilken roll som landsbygden har i denna framtid. Bollen ligger hos Er eller en eventuell ny aktör på den politiska arenan, även om jag personligen inte tror att ytterligare ett politiskt parti skulle gynna utvecklingen. Men vem vet?

Vad vore Hedemora utan sin landsbygd? Inte mycket!

Det tål att tänka på!

Per

Bastun i Långshyttan är vid det här laget världsberömd åtminstone för Hedemoras kommuninnevånare.Om du missat historien så är kortversionen följande;

Någon på kommunen tyckte att det var för dyrt att låta Långshytteborna tvaga sina kroppar, det var ju dyrare än både i centralorten och i Vikmanshyttan. Så kunde det ju inte få vara, så det var bara att dra ut till Långshyttan och se till att bastun spikades igen. Kommunen spikar ju igen det mesta i Långshyttan så varför då också inte spika igen bastun. Kommunen har ju dåligt ställt så det gäller att spara, tyckte säkert denna någon.

En ren skitsak kan tyckas, men händelsen visar tyvärr på att sunt förnuft och genomtänkta beslut är allt mer ovanliga i den kommunala beslutsprocessen. Speciellt verkar detta vara fallet när det gäller Långshyttan.

Det är mycket möjligt att det är korrekt att kostnaderna för att driva Långshyttans bastu överskrider såväl de i centralorten som de i Vikmanshyttan. Den senare har tydligen den lägsta kostnaden. Man kan ju undra om kommunen ens övervägt att stänga bastun i centralorten, den är ju faktiskt dyrare i drift än i Vikmanshyttan? Glöm det!

Förfaringssättet att direkt, rakt av och utan förvarning stänga bastun i Långshyttan är synnerligen anmärkningsvärt och direkt tjänstefel. Det intillgenta sättet hade naturligtvis varit att först ställa frågan, ”Vad är det som gör att det kostar X kr i Vikmanshyttan? Kan vi då inte göra på ett liknande sätt i Långshyttan så vi får ungefär samma kostad?” Tänker man till så kanske man rent av inser att det går att lära av varandra även inom familjen. Det kanske är för mycket begärt?

En lika viktig frågeställning är; ”Var går gränsen för vad en aktivitet får kosta och vem avgör”?

Man måste fråga sig varför en ren skitsak som den här överhuvudtaget kan inträffa? Det verkar som att just Långshyttan är den kommundel som oftare än andra hamnar i skottgluggen. Följer man debatten i media och den politiska majoritetens handlande så är det uppenbart att Långshyttan är något som ”katten släpat in” och då behöver man inte bry sig. Frågan är hur mycket valnatten 2010 , då S+V som i långa tider dominerat den politiska arenan i Långshyttan föll från 72,5% (2006) till 26,8% och LHP som bröt dominansen fick 51,1% av väljarstödet, påverkar besluten?

Långshyttan och hela det nordöstra hörnet är trots allt en betydande del av kommunen och har också rätt till del av kakan.

Visserligen är kommunens ekonomi körd i botten, och strukturella förändringar är nödvändiga, men rena skitsaker bör vi väl ändå kunna hålla på armlängds avstånd.

Per

Hedemora kommun – ett skämt, är rubriken på en insändare i dagens ”Södran” (2013-03-23).

Ännu ett vittnesmål om hur kommunen bemöter lovvärda initiativ från sina medborgare. I det här fallet därtill sedan några år nyinflyttade. Insändarskribenterna har uppenbarligen försökt att engagera sig ideellt, starta företag och delta i frivilliginsatser inom kommunen men från kommunen har man mötts med ”tystnad”. Nu glider de vidare och Hedemora går miste om två medborgare som aktivt kunde ha bidragit till kommunens utveckling. Synnerligen tråkigt för Hedemora men säkert kommer en annan kommun att med öppna armar välkomna deras engagemang. Det är bara att lyckönska den kommunen och tillika önska insändarskribenterna lycka till.

Under pseudonymen ”Förtroendevald” har insändaren kommenterats;” Ta gärna kontakt med kommunledningen för dialog”. Visserligen rätt tänkt men Dialog är inget Hedemoras kommunledning tycks prioritera. Det har vi under senare år sett otaliga bevis på. Vi kan väl hoppas att ”Förtroendevald”, som troligen tillhör den ”innersta kretsen”, kan verka för att få en förändring tillstånd. Men det kanske är för mycket begärt?

Den ena smutsiga byken efter den andra flyter upp till ytan så det är hög tid att få en förändring av bemötanden och attityder tillstånd.  Dessa ständigt återkommande ”affärer, avslöjanden och ifrågasättanden” måste vara frustrerande för såväl tjänstemän som politiker. Någon måste våga ta rodret, peka ut riktningen och återföra förtroendet i och för organisationen och mot omgivningen. Det handlar med andra ord om Ledarskap. Att utöva Ledarskap!  Ledarskap utövas genom handling och inte genom dekret, genom att vara lyhörd och inte genom att visa arrogans!

Chef kan vem som helst utses till, Ledare blir man om omgivningen självmant väljer att följa Dig!

Hedemora har inte råd att förlora engagerade medborgare p.g.a arrogans och slapphet!

Eller har vi det?

Per

Hedemora kommun har i dag till försäljning 51 villatomter till ett sammanlagt försäljningsvärde på 6,3 Mkr. Så har det sett ut länge. Ett stort kapital ligger således bundet i dessa tomter och ändå görs inte några större ansträngningar att marknadsföra tomterna. Inte mycket till verkstad här heller, mest snack!

Hösten 2011, den 3 november, besökte jag, i egenskap av ledamot i styrelsen för Stjärnsunds byggrupp, Hedemora ”Byggnadsnämnd” och tog då bl.a. upp frågan om varför kommunen inte bättre marknadsförde sin tomtmark. Det minsta man borde göra var att se till att det åtminstone upplystes om tomterna på kommunens hemsidas förstasida och att därifrån länkar fanns till detaljinformationen. Av reaktionen från nämndens ledamöter fick jag intrycket att man delade min uppfattning och att man skulle se till att så blev fallet.

Då efter en månad inget hänt sände jag ett E-mail till kommunalrådet och påpekade vikten av att på hemsidan lätt finna att kommunen har tomter till salu. Kommunen svarade att man skulle beakta mina synpunkter då man under våren skulle omarbeta hemsidan. Märkligt då man beaktar att det inte tar många minuter att lägga till en enkel länk i en hemsida. Men så blev det.

2012-02-09 tillställde jag kommunstyrelsen i brev  ett antal frågor varav en handlade om marknadsföringen av kommunens tomtmark. 2012-02-28  erhölls svar undertecknat av kommunalrådet (S) och som lyder; ”Beträffande tomter och möjligheter att bosätta sig i kommunen håller jag med dig. Vi måste marknadsföra detta på ett mer aktivt sätt”.

Tiden gick och inget hände varför jag 2012-09-07 i E-mail påminde kommunen om vad man i december svarat i frågan om att lyfta fram lediga tomter till hemsidans första sida. Nu tog det fyra dagar att fixa. Den naturliga frågan är; ”varför kunde man inte ha gjort det redan 10 månader tidigare?” Oförklarligt!

När jag med ledande politiker och tjänstemän dryftat frågan om nybyggande i kommunen har jag fått till svar att det är för dyrt att bygga och att folk inte har råd eller inte får lån, och därför kan man sitta med benen i kors. När jag talar med bankmän om möjligheten till lån så är bilden annorlunda, och de bör ju veta. Om man får lån beror som i alla andra sammanhang på objektet. Till syvende och sist är det ju individen som ska bestämma om han eller hon är beredd att satsa i Hedemora kommun och inte tjänstemän och politiker. Än så länge kan/får vi själva bestämma över hur vi vill använda våra tillgångar och vilka risker vi är benägna att ta.

Det har nu gått tretton månader från det att kommunalrådet instämde i att ” Vi måste marknadsföra detta på ett mer aktivt sätt” och ännu har inget hänt. Kan det bli trögare? Vari ligger svårigheten att aktivt marknadsföra kommunen och att lyfta fram att här finns fina och bra belägna tomter att tillgå?

Jag kan naturligtvis inte garantera att en aktiv marknadsföring direkt ger utslag i sålda tomter men vi torde väl ändå kunna vara överens om att gör man inget så lär tomterna förbli osålda.

November 2011 – slutet av mars 2013….17 månader….och fler därtill lär det väl bli…

Tänk vilken handlingskraft vår kommuns politiska ledning och vissa tjänstemän visar! Visst är det imponerande!

Per

Det påstås ofta att för att en kommun ska lyckas måste den vara stor och ligga i ett storstadsområde. Till viss del må detta vara sant men än mer handlar det om politiskt ledarskap. Solna är ett tydligt exempel på detta.

Under 1970- och 1980-talen var Solna en kommun i kris. Hög andel sociala problem, tät bebyggelse, flera miljonprogramsområden, problem med utflyttning och hög arbetslöshet. Inget nybyggande och invånare flyttade ut och särskilt de med utbildning. 1997 tvingades kommunen till en unikt stor skattehöjning på 1,45 kr. Solna hamnade också långt ner i ranking av företagsklimatet. Trots sitt läge i Stockholmsregionen och sin befolkningsstorlek på c:a 70 000 invånare var Solna en kommun i kris.

I dag har Solna en arbetslöshet på 2,8 %, betydligt lägre än såväl Stockholms som landets genomsnitt. I dag har Solna lägst kommunalskatt av alla kommuner i Stockholm län och skatten har kunnat sänkas till 17,12 kr den senaste mandatperioden.  Sedan 2004 har befolkningen i Solna vuxit snabbast i landet. Under 2012 ökade befolkningen med 1350 personer, en ökning med 1,9 %, varav 700 personer utgör flyttningsnetto. I dag rankas också Solna som en av de kommuner som har bäst företagsklimat i landet.

Kris har vänts till framgång. Hur har det varit möjligt?

Kommunen genomförde en noggrann analys av möjligheter, styrkor, hot och svagheter. Mål har formulerades och konkretiserats i tydliga program och detta har fått verkligt genomslag i politiken. Majoriteten var enig i samtliga frågor och har förmått att prioritera. För att locka företagen till kommunen har alla processer för godkännande av etableringar och byggande effektiviserats. Det politiska ledarskapet är tydligt och lämnar stor frihet för ledande tjänstemän att agera men ställer också tydliga krav att leverera.

Hur kunde då Solnas politiker lyckas med denna vändning? Arbetet leddes i hög grad av kommunstyrelsens ordförande men det fanns fler förtroendevalda och ledande tjänstemän som gjort avgörande insatser. Arbetet har präglats av ett stort mått av sunt förnuft.

Exemplet Solna visar att storlek och att läget, om än i en storstadsregion, inte är det enda som avgör en kommuns utveckling utan att det är tydliga mål och ledarskapet som utgör grunden till framgång.

Exemplet Fagersta, som jag tidigare redovisat här, visar att även en förhållandevis liten kommun belägen ute i landsorten kan vända utvecklingen i positiv riktning. Även här ligger grunden till förändringen i tydliga mål och i ledarskapet.

För all verksamhet gäller att grunden till framgång ligger i konkreta och tydliga mål, krav på leverans, uppföljning och kontroll men framförallt på ett starkt ledarskap.

Det är inte bara storleken som har betydelse, lika viktigt om inte än viktigare är Politikernas förmåga!

Per

Vi kunde i går, 2013-03-15, i ”Södran” läsa ”Hedemora klarade budgeten – med ett nödrop”. I artikeln står att ”Kommunen lyckades hålla budgeten för 2012…..men överskottet är blygsamt – 100 000 kr”. En sanning med modifikation! Visserligen redovisar kommunen ett överskott på 100 000 kr men det beror på en engångsinbetalning på 15,5 Mkr, och som inte budgeterats.  Budgeten har således missats med hela 15,4 Mkr.

När kommunalråden uttrycker att resultatet borde ha varit bättre så är det ett ”understatement” om något. Resultatet borde nämligen ha varit 15,4 Mkr bättre. Ännu ett bevis på att de styrande inte har ekonomin och verksamheten under kontroll. Men det vet vi ju redan!

Det vore mer uppseendeväckande om kommunledningen av egen kraft hade lyckats med att innehålla budgeten!

I samma tidning framför en av Vänsterpartiets företrädare skarp kritik mot kommunens ledning. Han anser att kommunledningen är svag och saknar visioner, därtill är han kritisk till hur kommunledningen körde över Hedemorabostäders styrelse, hanteringen av nedläggningen av Jonsboskolans högstadium och flytten av turistbyrån. I detta delar jag hans uppfattning utan reservation. Men visst är det anmärkningsvärt att kritiken kommer från en företrädare för Vänsterpartiet då detta parti faktiskt är en del av kommunledningen, och därmed är delansvarigt för den som han tycker ”odemokratiska” hanteringen av besluten.

När han därtill anklagar oppositionen för att ”bara tiga och se på” så befinner han sig på tunn is. Vänsterpartiet om något har väl lagt sig platt för S och C för att få vara med och leka i sandlådan. Detsamma gäller Folkpartiet (FP). Vad FP, med sina 219 röster i senaste valet, kan tänkas vinna på att ingå i majoriteten och därmed vara medansvarig i de beslut som tas och för den utveckling som Hedemora uppvisar kan jag inte förstå. FP behöver inte tappa så värst många röster 2014 för att helt försvinna ut i kylan.

Det måste vara bra skönt där nere i smörjgropen eftersom ingen  vill komma upp i ljuset….

Per.

Skrivelsen till Hedemora kommunstyrelse angående offentlig upphandling i Hedemora kommun författad och insänd av Mona Dalmats och Eva-Britt Jansson finns nu, efter överenskommelse med avsändarna, tillgänglig i sin helhet på denna blogg.

Du finner skrivelsen under; Hedemora kommun, Hedemoras förvaltning, Skrivelsen till Kommunstyrelsen.

Skrivelsen, som är daterad 2013-02-10, har i valda delar kommenterats i artiklar i såväl Södra Dalarnes Tidning ( 2013-03-05) som i Dala-Demokraten (2013-03-09) samt här under inlägget ”Hög tid att någon slår näven i bordet…” (2013-03-05). Jag har som ”Djingiskahn” därtill gjort ett inlägg på Hedemora kommuns Facebook-sida.

Läs, begrunda och döm själv!

Per

I veckan kom Reforminstitutet med ”Ett index över mänsklig utveckling i Sveriges kommuner”. Indexet tar avstamp i FN:s index för mänsklig utveckling (HDI – human development indikator), kompletterat med ytterligare specifik Svensk statistik. Arton faktorer vägs samman som jämför hur olika utfallen är inom fem olika huvudkategorier: Skolan, Jobben, Hälsan, Pengarna samt ”Hopplöshet och Utanförskap”. De olika variablerna har sammanvägts och Sveriges 290 kommuner har därefter rangordnats där nr 1 är bäst och nr 290 sämst.

Hedemora kommun hamnar i denna ranking på 205 plats, dvs i toppen på den nedre tredjedelen. 71% av kommunerna ligger före i rankinglistan. I länet hamnar Hedemora på tredje plats från slutet före Älvdalen (207) och Orsa (255) men efter Vansbro (201).

Att jämföra landets alla kommuner med varandra kan visserligen vara intressant men jämförelsen kan lätt halta pga regionala faktorer och förutsättningar. Mer intressant och ”rättvist” torde det då vara att jämföra med närliggande kommuner. Här är ju förutsättningarna mer snarlika. Vid en jämförelse med grannkommunerna är det bara Hofors (262) som är lägre rankat än Hedemora. Säter (78), Avesta (169) och Norberg (181) ligger alla bättre till. Det är bara att ännu en gång gratulera grannkommunen Säter till en fin placering. Det har blivit en återkommande vana.

Går man lite mer in i detalj och jämför Hedemora med Avesta och Säter kan man inte undgå att bl.a notera följande;

–          Andelen skolelever i årskurs 9 som är underkända i ett eller flera ämnen är betydligt högre i Hedemora än i Säter och Avesta!  Det samma gäller andelen elever som inte fullföljer den treåriga gymnasieutbildningen inom fyra år!

–          Säter klarar ungdomsarbetslösheten betydligt bättre än Hedemora och Avesta!

–          Andelen medborgare som på 10 år flyttat ut från Säter är betydligt lägre än i Hedemora!

–          I Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet hamnar Hedemora (260) långt under både Säter (153) och Avesta (167)!

Man kan också konstatera att under de senaste 10 åren har en villa i Säter ökat i pris med 88% , Avesta med 81% och i Hedemora med endast 68%. En stor skillnad. Det märks den dag man ska sälja.

Som om det inte var nog; vill du få ett extra levnadsår så ska du bo i Säter. Då har du statistiskt sett chans att bli 1,2 år äldre än i Hedemora.

På Hedemora kommuns hemsida kan Vi läsa;

Visionen för Hedemora kommun är en bygd med framtidstro, där människor och näringsliv utvecklas.

Det övergripande strategiska målet är att kommunen, genom att skapa möjligheter för en god livskvalitet och visa god omsorg, får människor att välja Hedemora kommun som bostadsort.

God livskvalitet innebär bland annat att Hedemora kommun:

• är en ekokommun med goda boendemiljöer,
• utvecklar kultur- och naturmiljön,
• erbjuder bra förskolor och grundskolor i kommunen, samt en gymnasieskola med utbildning av högsta kvalitet,
• utvecklar en positiv och stimulerande miljö för näringslivet.

Visionen fastställdes 2001 och reviderades 2008. Det har således gått 12 år sedan den först fastställdes och Vi har inte kommit längre. Varför?  Döm själv!

I den ena undersökningen efter den andra hamnar Hedemora en bra bit ner i ranking. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag vägrar att tro och acceptera att Vi skulle ha sämre förutsättningar än våra grannkommuner till en positiv utveckling.

Det är enkelt att avfärda alla dessa undersökningar och rankinglistor med att de ger en skev bild av verkligheten. Tyvärr pekar tillräckligt många i samma riktning för att man bör ta dem på allvar. Bättre då att bita i det sura äpplet och i stället konstruktivt försöka förstå varför det ser ut som det gör, men framförallt vad som behöver göras för att utvecklingen ska kunna vända.

Vad är det som gör att Säter ofta lyckas så mycket bättre än Hedemora? Beror det kanske på ledarskapet?

Jag kan inte förstå varför Hedemoras ledande och styrande politiker inte tar initiativ till en förutsättningslös genomlysning av kommunens starka och svaga sidor, med sikte på utarbetande av en strategi för kommunens framtida inriktning och utveckling.

Är det för att man inte själv var först med idén, eller vet man inte hur man gör?

 Per

Först kom Utbildningsnämnden med beskedet att man missat budget med 2,6 Mkr. I dag får vi veta att Omsorgsnämnden missat budget med 10 Mkr. Samma visa år efter år. Att man inte lär sig av sina tidigare misstag. Ännu ett bevis på att styrning, kontroll och kvalitetssäkring av rutiner och processer är eftersatt eller fungerar dåligt, om alls.

Budgetprocessen utgör grunden för styrning och kontroll och då stora budget underskott för olika förvaltningar blivit en årligen återkommande följetong finns det anledning att börja att söka orsakerna i budgetarbetet. Tillämpar man principen, som Hedemoras politiker tycks göra, att i budgetarbetet ställa krav på generella neddragningar och utan förankring i verkligheten kan utfallet inte bli annat än den nu återkommande följetongen. En från början orealistisk budget kommer alltid att missas. Bättre är då att från början göra en realistisk budget och då också se till att den utgör det instrument för styrning och kontroll som den är avsedd att vara. Allt annat är att lura sig själv och medborgarna!

När man ser de kommentarer och (bort)förklaringar som nämndsordförande och verksamhetschefer ger till varför det blev som det blev så bekräftar det bilden av en organisation med stora brister i styrning och kontroll.  När man ser uttalanden från enhetschefer som ” det stora problemet är att budgeten läggs på hösten året innan den gäller” så sätter nog även den mest luttrade kaffet i halsen. När ska man kunna lägga en budget om inte på hösten före det att budgetåret börjar. Det stora problemet är inte tidpunkten för budgetarbetet utan snarare att de ansvariga inte har tillräcklig insikt i och kontroll över verksamheten. Vi vet att det alltid kommer att dyka upp saker som man inte i detalj kan förutse men då ska man naturligtvis även ta höjd för sådant i budgetarbetet.

Man kan kräva av såväl enskild ledamot i nämnd, som ju utgör styrelse för förvaltning, och verksamhetsansvarig att de ska ha full insikt i och kontroll över verksamheten. Det följer med uppdraget och lönas därefter.

Om man som nämndledamot eller verksamhetsansvarig inte accepterar eller vet sig inte kunna genomföra det man blir ålagd måste man ha civilkurage nog att säga ifrån, eller om så blir nödvändigt ställa sin post till förfogande. Det var vad hela ledningen för bostadsbolaget gjorde då de insåg att de inte kunde genomföra det som den politiska ledningen ålade dem att göra.

Det skulle vara uppfriskande om fler vågade visa civilkurage!

 Per