I Svenskt näringslivs senaste ranking av företagsklimatet i landets kommuner har Hedemora rasat 45 placeringar till plats 268 av totala 290 kommuner. Hedemora placerar sig således i det absoluta bottenskiktet, bland de 8% sämsta. Ingen upplyftande läsning.

Eftersom rankingen presenteras som en rankinglista kan naturligtvis kommuner över åren åka berg och dalbana. Det är också vad politiker använder som argument då man vill förringa undersökningens värde. Speciellt kommuner som hamnar lågt i rankingen. Hedemora är inget undantag.

Nu är det inte den exakta rankingplatsen som är av intresse utan snarare var i listan man hamnar. För att eliminera de årliga svängningarna kan man ta de senaste fem årens genomsnitt och då se var i rankingen man hamnar. I Hedemoras fall ger de senaste fem årens genomsnitt platsen 258, dvs bland de 9% sämsta. Vi parkerar således i bottenträsket.

Grannkommun Avesta placerar sig med samma beräkning på plats154 och Säter på 145 . Båda kommunerna hamnar ungefär i mittenskiktet. Det är bara att gratulera Avestas och Säters politiker till placeringarna.

Frågan är varför Avesta och Säter lyckats så mycket bättre än Hedemora. Det är grannkommuner och förutsättningarna torde vara snarlika. Döljer sig möjligen förklaringen i svaren till enkätens frågeställningar om ”Kommunpolitikernas attityder till företagande” och ”Kommunala tjänstemäns attityder till företagande”?

När det gäller politikernas attityder till företagande rankas Hedemora i undersökningen på 280 plats och genomsnittet för senaste fem åren på 276 plats. För Avesta är motsvarande placeringar 164 resp. 152 och för Säter 95 resp. 104.

Vad gäller de kommunala tjänstemännens attityder till företagande hamnar Hedemora på 279 plats och genomsnittet för de senaste fem åren på 272 plats. För Avesta gäller 159 resp. 110 plats och för Säter 61 resp. 75 plats.

Placeringarna talar sitt tydliga språk. Hedemora hamnar, hur vi än ser på det, i det absoluta bottenskiktet, bland de 5% sämsta. Avesta ungefär i mitten och Säter i den övre tredjedelen. Varför denna skillnad?

Det är uppenbart att Hedemora kommuns näringsidkare inte hyser något större förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Det är trist och bör tas på allvar. Att avfärda resultatet av undersökningen med en axelryckning eller klackspark vore att underskatta kommunens näringsidkare och försvåra för framtida nyetableringar. Vem vill bygga sin verksamhet i en kommun med dåligt rykte?

Att Hedemora under en följd av år placerar sig i enkätens absoluta bottenskikt visar att något är fundamentalt fel.  Att avfärda utredningsresultatet med att Hedemoras näringsidkare är särskilt kritiska eller att det bara är de som är missnöjda som deltagit i enkäten är att göra det lätt för sig. Problemet är större än så.

De individer, organisationer eller politiska partier som engagerar sig i kommunens utveckling och framför kritiska synpunkter eller förslag till åtgärder stämplas ofta i insändarspalter och av politiska företrädare som kverulanter och missnöjesparter, nu senast i kommunalrådets förstamajtal. Engagemang för bygden möts från de styrande med arrogans. Inte undra på att vi i olika frågor hamnar i bottenskiktet. Hög tid att ändra inställning.

Kliv upp ur smörjgropen och lyft blicken!

Per

Länk till ”Företagsklimat.se” om du vill veta mer:

– Hedemora

– Avesta

– Säter

Vad menar Långshyttepartiet? är rubriken på en insändare i ”Södran” författad av Hedemoras socialdemokratiska kommunalråd.  Innehållet i insändaren är det upp till Långshyttepartiet att kommentera men vad som är mer intressant är att kommunalrådet ansett det nödvändigt att så här gå ut i media. Orsaken kan inte vara annan än de propåer och det flygblad som Långshyttepartiet (LHP) gått ut med att de avser att försöka bilda ett parti för tillvaratagande av Hedemoras landsbygds intressen.

Kommunalrådet har säkert i färskt minne valresultatet 2010 i valdistriktet Långshyttan. Där S tidigare dominerat med 64,5 % av rösterna 2006 och stöttepelaren V 8,1% dito, tillsammans således 72,6% dvs egen kraftig majoritet. I valet 2010 sopade LHP banan med S och V som reducerades till 24,0% respektive 2,8%, sammanlagt 26,8% . LHP tog hem spelet med 51,1% av avlämnade röster. Ett tydligt besked från väljarna. Det är i ljuset av denna enkla matematik man ska se det socialdemokratiska kommunalrådets utspel.

Med mer än hälften av de röstberättigade bosatta utanför tätorten så är det viktigt för samtliga partier att attrahera landsbygdens väljare. Det som 2010 hände i Långshyttan kan  2014 säkert också inträffa i andra delar av kommunen. Kan LHP genom sitt agerande skapa ett trovärdigt alternativ, och det är inget som säger att det inte skulle vara möjligt, så kan den politiska arenan i Hedemora komma att se annorlunda ut 2014.

Kommunalrådet gick även i sitt förstamajtal till angrepp på LHP, så nog är det uppenbart att nervositeten börjar sprida sig. Inte så konstigt med tanke på alla de affärer som den senaste tiden utspelats i Hedemoras politiska liv, kommunens usla ekonomi och som grädde på moset revisorernas rapport och förslag att inte bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet.

Det är nog inte bara S som känner obehag inför den nya situationen, det torde också gälla resten av den styrande majoriteten, C;V;FP.

Det ska bli synnerligen intressant att följa det politiska spel som nu kommer att ta vid och LHP får bereda sig på att bli angripna inte bara av S utan med säkerhet även från övriga partier i majoriteten.

När kommunalrådet (S) i sitt förstamajtal säger att ”LHP satsar på att bli ett missnöjesparti för hela landsbygden” tar han till den simplaste formen av argument. Att bry sig och ta ställning för sin bygd handlar om engagemang och inte om missnöje. Däremot finns det säkert många på landsbygden, och i tätorten, som känner missnöje med det sätt saker och ting hanteras i kommunen.

I september 2014 får vi veta om Långshyttepartiet av väljarna anses vara ett trovärdigt alternativ!  

Per

En enig kommunstyrelse motsätter sig prickning och accepterar inte kommunrevisorernas bedömning att kommunstyrelsen inte fullföljt sin uppgiftsplikt i tillräcklig grad över omsorgsnämnden. Något annat var heller inte att vänta.

Kommunrevisorerna som gör sin granskning med utgångspunkt från kommunallagen och utgör demokratins kontrollanter har naturligtvis missuppfattat det hela. Kommunstyrelsen anser sig ha full kontroll över kommunens ekonomi och hur den utvecklas. Visserligen räddades man 2011 av en icke budgeterad engångsintäkt om c:a 10 Mkr och 2012 av en dito på 15 Mkr, så nog vittnar det om kontroll eller hur? Att paniken spred sig i slutet av året med idiotstopp på inköp och anställningar vittnar om god ekonomisk planering och kontroll. Jo jag tackar jag!

Vi kan också notera att redan aviseras att skolundervisningen hittills i år kostat mer än beräknat och nu förutses ett underskott för utbildningsnämnden på drygt 3 Mkr vid årets slut. Vi får väl se om det stannar vid det. Ekonomisk kontroll var ordet . Jo jag tackar jag!

Vid kommunfullmäktigemötet då bokslutet skulle ha behandlats, men frågan drogs tillbaks p.g.a kommunrevisorernas rapport och förslag om att inte tillstyrka ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, valde fullmäktiges ordförande (S) att inte med ett ord nämna huvudorsaken till tillbakadragandet. Märkligt kan man tycka! Även det icke sagda berättar mycket.

Kommunfullmäktige kommer vid sitt sammanträde 21 maj naturligtvis att bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet för 2012. Något annat beslut är lika osannolikt som en blixt från klarblå himmel. Vem kan på allvar tro att de ledamöter som har att avlägga sin röst besitter ett sådant civilkurage att de vågar gå emot sina egna partiledningar. De kommer alla att falla in i halleluja-kören. Kommunrevisorerna kommer med stor sannolikhet att ställa sina platser till förfogande, nya kommer att utses och så är ordningen återställd och Ebberöds bank lever vidare.

De ofelbara…..en politisk fars!

Per

Enligt min mening har Hedemora kommun goda grundförutsättningar för att bygga en positiv utveckling. Men det gäller att ta vara på möjligheterna. Inte låta framtidssynen förmörkas av dagens problem.

På kommunens hemsida framhåller vi med stolthet att;

–          Hedemora kommun ligger centralt i en befolkningstät region

–          Kommunikationerna är goda, såväl för väg som järnväg

–          Hedemora är Dalarnas äldsta stad

–          Centralorten har ett stort serviceutbud

–          Förutom centralorten finns ytterligare sex tätorter

Till detta kan läggas ett unikt varierat landskap och en bygd med höga kulturella värden.

När nu Hedemora har alla dessa goda förutsättningar, varför utnyttjar vi då inte detta och gör något bra av det som faktisk är en tillgång?

Om kommunen ligger i en befolkningstät region och med goda kommunikationer borde vi väl rimligtvis kunna slå mynt av tillgången och få folk att bosätta sig här. Befolkningscentra ligger inom rimligt pendlingsavstånd. Kommunen ligger i en befolkningstät region och ändå fortsätter befolkningen att minska. Under 2012 var Hedemora den kommun i Dalarna som utan jämförelse hade flest utflyttare som flyttade till annan kommun inom länet. Det är ju galet.

Kommunen har sex tätorter utanför centralorten som, var och en för sig, borde ha förutsättningar för att kunna utvecklas till trevliga och attraktiva bostadsorter för familjer som hellre bor i en lagom stor ort, med goda uppväxtmöjligheter för barnen och med tillgång till god service, än i befolkningstäta centra. Många är beredda att pendla för att ge sina barn en god uppväxtmiljö och med dagens teknik kan även många sköta stora delar av arbetet hemifrån. Vi kommer i framtiden att få se än mer av det senare.

Hedemoras absolut viktigaste fråga är att vända är befolkningsutvecklingen. Det viktiga är att man finner Hedemora attraktivt att bo i, arbete kan man ha på annan ort. Med en ökande befolkning kommer också jobben.

Utan att ens testa tanken om att utveckla de mindre tätorterna till attraktiva bostadsorter lägger den politiska majoriteten ned skolor och i övrigt avlövar landsbygden. Uppenbarligen utgår man ifrån att tillväxten bara kan ske i centralorten. Vad värre är att man gör detta utan att ens ha utrett frågan, inte skaffat sig en välgrundad uppfattning, och därmed har man kanske missat en framtida möjlighet. Man har inte ens ansett det vara värt besväret att lyssna till lokalbefolkningens idéer. Så agerar inte kloka ledare!

När den nuvarande politiska majoriteten tillträde, och därmed skapade ett stabilt underlag mandatmässigt, var det nog fler än jag som trodde att det skulle vara rätt väg för kommunen. En stark politisk ledning ger bättre förutsättningar för bra beslut. Men en stark politisk ledning är inte detsamma som att ha ett stort antal mandat i fullmäktige. Detta är om något vad vi i Hedemora fått erfara. En stark politisk ledning är något helt annat!

”Rom byggdes inte på en dag”, och det är inte heller någon som förväntat sig att den nya politiska ledningen på kort tid skulle komma tillrätta med kommunens stora problem, befolkningsminskningen och därmed följande ekonomiska konsekvenser. Ingen hade förväntat sig underverk. Vad som däremot var förväntat är att ledningen i akt och mening skulle ha tagit initiativ till en fördjupad analys av situationen och baserat på denna pekat ut riktningen och satt upp mål för framtiden. Ingjutit framtidstro. Utnyttjat sin starka ställning till att tillsammans med övriga partier staka ut vägen mot framtiden.

”Det bidde inte ens en tumme”, ty man har grävt ner sig och fastnat i ekonomiska detaljer och inte ens det har man fått kontroll över. Utan de oförutsedda icke budgeterade intäkterna 2011 och 2012 hade resultaten (budgeten) för dessa år inte klarats. Vi får se hur 2013 slutar.

Även om det inte ser speciellt ljust ut för Hedemora, med en prognos som pekar mot en befolkning på c:a 14000 inom en inte alltför lång tid, så går det att vända utvecklingen. Det om något visar exemplen från Fagersta och Solna som jag relaterat i tidigare inlägg. Men då krävs det ett nytt och mer öppet synsätt. Att bryta med gamla fördomar, söka nya vägar och inte ta något för givet.

Det spel som bedrivs i maktens korridorer påverkar alla kommuninnevånare på ett eller annat sätt. Det finns ibland skäl att påminna makthavarna om att de bär ett stort ansvar för kommunens framtida utveckling och att de är till för medborgarna och inte tvärt om. Man har själv valt att stå till förfogande men man har fått sitt uppdrag av väljarna. Känner man att man inte är vuxen uppdraget så visar det på styrka och civilkurage om man överlämnar stafettpinnen till någon bättre lämpad.

Våren är visserligen i antågande och ljuset återvänder, men det lär dröja till ”DET VÅRAS FÖR HEDEMORA”. Men det kommer!

Per

Det är politikerna, och då främst den styrande majoriteten, som bär det övergripande ansvaret för kommunens utveckling. De sätter mål och fördelar resurser till kommunens förvaltningar. Det är kommunens förvaltningar, ytterst dess ledningar, som har att förvalta och bruka resurserna på ett effektivt sätt och i det dagliga arbetet vara kommunens företrädare och ansikte utåt. Härav följer att också tjänstemannakåren har ett stort ansvar för Hedemoras framtida utveckling.

Jag har under min tid i Hedemora mött många goda företrädare för kommunen. Som när vi 2005 funderade på att flytta våra bopålar hit. Ett bättre bemötande än vi då fick från valda delar av kommunen går inte att få. Snabba och klara besked, hjälpsamhet och en öppen dialog är ledord från denna tid. Vi kände oss verkligen välkomna. Så välkomna att när vi berättade om bemötandet för vänner, bekanta och kollegor så trodde man oss inte. Så var det 2005-2006, men tyvärr har många av dessa kommunens goda företrädare lämnat Hedemora. Några finns lyckligtvis fortfarande kvar och några nya har kommit till.

Under senare tid har jag tyvärr också mött företrädare för kommunen som visar upp en helt annan sida. Där man underlåtit att besvara skrivelser eller dragit det i långbänk. Där man inte lämnat ut begärda dokument eller underlag som falla under offentlighetsprincipen eller leverat desamma med planerad fördröjning och därtill av undermålig kvalitet. Dåliga representanter och dåliga föredömen för kommunens förvaltning.  Något som även andra kan vittna om. När ledande befattningshavare brister i bemötande så sätter det tyvärr en stämpel på hela organisationen.

Jag är övertygad om att merparten av kommunens tjänstemän både vill göra och gör en god insats för kommunen. Många dessutom utan att få den uppmärksamhet de såväl förtjänar. Att med knappa resurser, ständigt återkommande ifrågasättanden och utan klara framtidsmål prestera det man gör är en bedrift värd att uppmärksamma. Därtill inte att förglömma den frustration som säkert många känner inför dagens situation.

Utan det goda arbete som många av Ni tjänstemän utför skulle skutan för länge sedan kapsejsat!

Enligt min mening har Hedemora kommun goda grundförutsättningar för att bygga en positiv utveckling. Men det gäller att ta vara på möjligheterna. Inte låta framtidssynen förmörkas …..(fortsättning följer)

Per

Tanken var egentligen att nu komma med en fortsättning av ”Maktens korridorer” men med anledning av tisdagens fullmäktigemöte ändras planerna något.

På agendan för fullmäktigemötet fanns upptaget Bokslut 2012 och tanken var som jag förstår att fastställa bokslut och lägga 2012 till handlingarna. Men därav blev det intet. Anledningen är enl. kommunstyrelsens ordförande att revisorerna i sin rapport anmärkt på vissa nämnders och förvaltningars styrning och skötsel och att dessa måste inkomma med sina förklaringar till kommunfullmäktige.

Vad som inte sades vid fullmäktigemötet, men som torde vara den verkliga orsaken till att bokslutet inte avhandlades som planerat, är att revisorerna inte tillstyrker ansvarsfrihet för Omsorgsnämnden och Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har inte utövat sin tillsynsplikt mot Omsorgsnämnden.

Att Kommunstyrelsen, som är kommunens högsta politiska och ledande organ, inte skulle beviljas ansvarsfrihet är synnerligen anmärkningsvärt och graverande. Vår politiska lednings förmåga att styra och kontrollera verksamheten är starkt ifrågasatt. Man har uppenbarligen inte fullgjort sitt åtagande på ett för kommunen nöjaktigt sätt.

När revisorerna i sin rapport skriver; ” Lagstiftningen ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska upprättas” så kan detta inte annat än tolkas som att detta saknas. Det visste vi ju redan. Men det sätter också strålkastaren på den politiska majoritetens ointresse för att utarbeta en framtidsstrategi med mål och riktlinjer. Man tror sig tydligen kunna runda lagstiftningen. Förr eller senare kommer verkligheten ifatt, vanligen förr än man tror. Har det möjligen hänt nu?

Nu kommer Bokslutet 2012 upp till behandling den 21 Maj och då kommer Kommunstyrelsen att beviljas ansvarsfrihet, allt annat vore uppseendeväckande, då det är fullmäktige som har att ta ställning i frågan. Ryggdunkargänget kommer i vanlig demokratisk ordning att fortsatt dunka varandras ryggar.

Oaktat hur det går i frågan om Kommunstyrelsens ansvarsfrihet, om man kommer att få avgå eller ej, så är skadan redan skedd. När Revisorerna, som visserligen är politiskt tillsatta men har att agera utifrån ett strikt objektivt perspektiv, föreslår att ansvarsfrihet inte ska beviljas Kommunstyrelsen för verksamhetsåret 2012 så har man de facto starkt ifrågasatt ledamöternas förmåga att styra kommunen. Härmed har också deras trovärdighet fått sig en törn.

Det börjar bli lite för många historier nu!

 Per

LHP:s starke man säger i tidningsintervjun sig sikta mot att få en vågmästarroll mellan de två blocken. Vilka block kan man undra för i Hedemora är ju den gamla blockindelningen överspelad.  En återgång till gamla tiders blockindelning torde inte vara vare sig möjligt eller önskvärt.

Om LHP trots den nya politiska spelplanen siktar mot en roll som vågmästare så är det förståeligt, och kanske på kort sikt partitaktiskt riktigt.  Däremot är det nog mer tveksamt om det på lång sikt är rätt väg för vare sig LHPs som för Hedemoras utveckling. Med LHP i en vågmästarroll kommer säkerligen landsbygdsfrågorna att få en mer framskjuten plats i politiken än de har i dag, och det kommer säkert att välkomnas av många. Men risken i detta scenario är att LHP visserligen kommer att få ett inflytande i enskilda sakfrågor, men frågan är vilken roll man kommer att få i den mer långsiktiga utvecklingen? Vågmästare brukar göra avtryck i det korta perspektivet men mer sällan i det långa.

Hedemora behöver en stark politisk ledning med en klar strategi för framtiden där såväl centralort som landsbygd har sin givna plats. En strategi byggd på att Hedemora är en sammanhängande enhet där de olika delarna samverkar för allas bästa. En stark politisk ledning skapas bäst genom samarbete partier emellan och i samverkan för att uppnå gemensamma mål. Det torde vara bättre på såväl kort som lång sikt att vara en del av en stark politisk ledning än att lita till vågmästarrollen. Bättre är att använda väljarnas utslag till att skapa sig en plattform i den kommande ledningen.

Moderaterna (M) har sedan länge insett behovet av en strategi och har utan framgång försökt att få ett strategiarbete tillstånd. Om nu den styrande majoriteten är ointresserad av ett sådant arbete så är det väl inget som hindrar att M själva eller tillsammans med övriga oppositionspartier genomför ett strategiarbete. En strategi för Hedemora –  hela Hedemora. En av oppositionspartierna gemensamt framtagen strategi torde också ses som en styrka för det enskilda partiet och därtill utgöra underlag för ett eventuellt mer långsiktigt samarbete. Om Hedemoras framtida utveckling väger tyngre än kortsiktiga partipolitiska ställningstaganden kan jag inte förstå varför detta inte skulle vara möjligt. Vem vågar ta första steget? Vågar någon?

Att LHP har intentionen att bredda sin bas till ”hela Hedemora landsbygd” är inte mer uppseendeväckande än att övriga partier på sina valsedlar har personer som bor utanför centralorten. Ingen skillnad i så motto. Däremot kan man nog förvänta sig en markant skillnad mot övriga partier då det gäller att vara förespråkare för landsbygdsfrågorna. LHPs utspel kommer helt klart att tvinga övriga partier att återföra landsbygdsfrågorna till agendan. Det skall bli intressant att följa utvecklingen.

Det är politikerna, och då främst den styrande majoriteten, som bär det övergripande ansvaret för kommunens utveckling. De sätter mål och fördelar resurser till kommunens förvaltningar. Det är kommunens förvaltningar, ytterst dess ledningar, som har att ….(fortsättning följer)

Per

Den politiska oppositionen (M;MP;LHP;SD) har också ett ansvar för kommunens framtid genom att kontinuerligt och aktivt driva frågor kring kommunens utveckling och inriktning. Så även vad gäller landsbygdsfrågorna.

Vid besluten om skolnedläggningarna har man stått på landsbygdens sida och det är förvisso en klar signal, men man får hoppas att det inte enbart är av partitaktikiska skäl utan att det ligger mer bakom. M har ju av C anklagats för att ”vända kappan efter vinden” men i det här fallet är det allt C:s kappa som fladdrar mest.

Förslaget från oppositionen att i ”avvaktan på att en långsiktig strategi/övergripande verksamhetsmål tas fram för kommunen ”fryses” förslagen om flytt av högstadiet vid Jonsboskolan…” har inget att göra med att ”vända kappan efter vinden” utan handlar om att känna de långsiktiga konsekvenserna av beslutet och hur det passar in i framtidsbilden.

Att Hedemora saknar en långsiktig strategi är vid det här laget välkänt. Intressant är att notera att M redan 2007 motionerat i ämnet och ytterligare en gång i samma ämne 2011. Då inget hänt skrev i maj 2012 M en interpellation i samma fråga och vad jag förstår hade inget svar lämnats fram till fullmäktigemötet i slutet av januari 2013, då beslutet om Jonsboskolan togs.

Nog är det märkligt att den politiska ledningen för en kommun med stora ekonomiska problem och vikande befolkningsunderlag inte tar situationen på största allvar och utarbetar en strategi för hur man skall möta framtiden.

Som det nu är irrar kommunledningen runt i korridorerna och skär lite här och lite där, lägger ner en skola här och en skola där, lägger ner en nämnd här och flyttar en nämnd där, tar bort en tjänst här och en där men flyttar runt individerna så kostnaden består.  Ett planlöst agerande utan mål och mening. Ledarskap enligt ”Smörjgropsmodellen”.

Det är inte underligt att frustrationen breder ut sig bland politiker och tjänstemän när man ser att patienten fortsätter att blöda och det rikligt.

Varför detta motstånd mot att utarbeta en strategi, att göra RÄTT från BÖRJAN? Är det så svårt? Ta då hjälp utifrån!

LHP:s starke man säger i tidningsintervjun ……(fortsättning följer)

Per

Att Långshyttepartiets utspel, att bli ett språkrör för hela landsbygden, skulle mötas med delade meningar är inte förvånande. De som drabbats av allt från skolnedläggningar till stängd bastu, kommunledningens arrogans och tycker att landsbygdsfrågorna alltid kommer i andra hand känner säkert sympati för LHPs intentioner. De som inte påverkats av landsbygdspolitiken, hellre ser till delarna än till helheten och tycker att det är ” bra som det är” ser förmodligen LHPs utspel som ett spel för galleriet. För ledningarna av de övriga partierna utgör intentionerna naturligtvis ett hot i kampen om makten.

Att LHP blev utkastat av S från maktens korridorer är inte förvånande, för vem vill ha en gökunge i boet. Att LHPs samtliga motioner avslagits är inte heller förvånande, för vem vill ge efter för den som reducerat ens maktbas. Maktspelet är uppenbart och hör tyvärr politiken till, så även i Hedemora.

Mer förvånande är att landsbygdsfrågorna så uppenbart kommit att skjutas åt sidan. Rimligtvis har ett, inte allt för ringa antal, av våra valda företrädare i kommunfullmäktige sin bakgrund i landsbygden och är bosatta här. ( Med 52% av befolkningen bosatt utanför tätorten  torde det vara fallet.) När det därtill i den politiska majoriteten ingår partier som säger sig företräda landsbygden hade man kunnat förvänta sig en bättre balans i resursfördelningen. Förklaringen ligger i att när man inte har en klar målbild om framtidsinriktningen gräver man ner sig i kortsiktiga kostnadsbesparingar utan att se till de långsiktiga konsekvenserna. Att enskilda företrädare accepterar detta kan bara tolkas som slentrian eller brist på civilkurage. Det senare en bristvara.

Det är den politiska majoriteten (S;C;V;FP) som enligt demokratins spelregler besitter makten att styra kommunen och därmed har det yttersta ansvaret för kommunens utveckling. Huruvida den nuvarande majoriteten efter valet 2014 fortfarande får väljarnas förtroende för ytterligare en period om fyra år vet vi i september 2014. Vilken roll landsbygdsfrågorna kommer att spela i valet återstår att se men väljarna på landsbygden utgör en betydande del av valmanskåren.

Den politiska oppositionen (M;MP;LHP;SD) har också ett ansvar….(fortsättning följer)

Per

Besked från TeliaSonera om att masten nu är ”på gång”. Läs mer under

”Detta har hänt”

”2013-04-04 E-mail från TeliaSonera Mobile Networks AB”

Per