Enligt befolkningsstatistiken för tredje kvartalet, som SCB offentliggjort i dag 2013-11-11, fortsätter Hedemora sin nedgång och passerar snart gränsen 15000, förmodligen har det redan skett.

Vid utgången av september uppgick antalet invånare i Hedemora kommun till 15004. En minskning under året med -60 invånare. Det är bara Malung-Sälen och Mora som tappat fler invånare under året än Hedemora. Således en inte allt för hedrande tredje plats från slutet. För våra grannkommuner fortsätter tillväxten och Avesta redovisar en ökning på +82 invånare och Säter är inte långt efter med sina +78. För Dalarna som helhet ökar befolkningen med 587 st. Även grannkommunen Hofors ökar om än lite (+6) men Norberg minskar med -41 dock mindre än Hedemora.

Ser man till utvecklingen under det tredje kvartalet, juli-september, så har Hedemora tappat -62 invånare. Inom länet delar Hedemora och Mora sista platsen, båda med sina -62. Tråkigt, men så är det.

Av statistiken framgår att under tredje kvartalet uppgår flyttningsnettot till -55 personer varav inom det egna länet till -39 st., det innebär att många av de som flyttar ut från Hedemora väljer att bosätta sig i annan kommun inom länet. Tänk om vi kunde vända den trenden. Varför kan vi inte behålla våra invånare? Vi kan också se att utan våra utlandsfödda inflyttare skulle befolkningsutvecklingen vara än sämre. Hittills under året har till kommunen inflyttat från utlandet 148 st. Några av dessa har troligen lämnat Hedemora för andra kommuner men vi får hoppas att flertalet av dem finner Hedemora värt att stanna i.

Hedemoras befolkningsutvecklingsproblem är långt ifrån nytt utan har pågått under lång tid. Från det att den nuvarande politiska majoriteten tog över har befolkningen minskat med ytterligare 160 invånare. (Årsskiftet 2010/2011 15164 inv) Under samma tid har Sveriges befolkning ökat med närmare 210 000 invånare. Vi har inte ens fått en smula av denna tillväxt.

När allt kommer omkring är det kanske inte så konstigt:

–          för med en kommunledning som inte inser behovet av långsiktiga strategiska planer och saknar visioner och mål inför framtiden skapar knappast framtidstro och förtroende.

–          för med en kommunledning som ser barn och unga som en kostnad och inte som en investering för framtiden, drar ner på skola och fritid, och hellre lägger miljonerna på vindkraftverk och upprustade gator attraherar knappast unga familjer till bosättning.

–          för med en kommunledning som inte lyssnar till och har en dialog med medborgargrupper, som inte tar undersökningar och enkätresultat på allvar utan säger sig veta bäst skapar inte tilltro.

När den politiska majoritetens företrädare underlåter under lång tid att besvara motioner från oppositionen, som i fallet med den av M lagda om behovet av en långsiktig strategisk plan, vittnar det om förakt för fullmäktiges roll. När samme företrädare i fullmäktige försöker förringa LHPs företrädare, i debatten om Budget och kostnadsbesparingar inom skola och omsorg, med att denne blandar äpplen och päron så visar det bara att han inte lyssnat till LHPs budskap.

Hedemoras kris handlar i grunden om det politiska ledarskapet!

Det är bättre att komma med en korg full av äpplen och päron än att komma med en tom korg!

Per

Så har nu den vackra och anrika fastigheten Stjärnsunds skola, ett drygt år efter skolans nedläggning, sålts för det facila priset 500,000 kronor. Vi får hoppas att den nye ägarens planer för fastigheten går i lås och jag får önska lycka till.

När Skolan nu sålts och fastighetens verkliga värde, marknadsvärdet, är fastställts finns det anledning att återkomma med några funderingar kring hanteringen av Stjärnssunds skola.

När Hedemora kommun 2010-11-30 till Tjäderhuset i Hedemora AB, ett av kommunens bostadsbolag, sålde skolfastigheten sattes priset till  5.730.000 kronor. Då ett kvadratmeterpris på 67412 kr. Nu knappt tre år senare har marknadspriset fallit till 5882 kr/m2. För Tjäderhuset AB innebär affären en förlust på c:a 5 000 000 kronor, en förlust som sätter sina spår i bolagets balansräkning. Man vågar nog påstå, och utan överdrift, att priset 2010 vida överskred marknadspriset och att fastighetsbolaget nu tvingas ta en förlust som kommunen skulle ha tagit redan 2010. Det är inte omöjligt att skattemyndigheten kan ha synpunkter på förfarandet. När man därtill ser hur kommunledningen hanterar sina fastighetsbolag är det inte konstigt att bostadsbolagens styrelse och ledning lämnade sina uppdrag.

Om marknadspris tillämpats vid försäljningen 2010, och kommunledningen redan då tagit den förlust som kommunen nu ändå måste ta, hade underlaget för hyressättningen för Stjärnsunds skola sett helt annorlunda ut. Drygt 5 Mkr mindre att förränta. Hyran skulle då ha varit markant lägre.

Är det möjligen så att det ingick i planen att hålla en hög hyra för att senare kunna redovisa en lämplig besparing inför ett redan planerat beslut?

Frågan är berättigad för med en oljeförbrukning på 27m3 /år, för uppvärmning av lokalerna,  och en årlig kostad på 300 000 – 350 0000 kronor är det tjänstefel att inte söka ett billigare uppvärmningsalternativ. Var och en inser att med dessa dryga oljekostnader skulle ett byte av uppvärmningsmetod betala sig tämligen snabbt. Även detta hade sänkt hyran markant.

I den undermåliga kalkyl som låg till grund för nedläggningen av Stjärnsundsskola har som besparing för hyran tagits upp 1 022 000 kr. Ur ett kommunperspektiv är det pga rundgången i kommunekonomin mycket luft i denna besparing.

Man kan notera att med den i kalkylen angivna besparingen tar det drygt 3,5 år att täcka förlusten från försäljningen. Därtill ska läggas driftskostnaderna för det år då skolan stått tom. Belopp som aldrig redovisats i någon kalkyl, liksom många andra, då någon totalkalkyl över den totala ekonomiska effekten av nedläggningen av skolan aldrig upprättats eller presenterats. Om detta beror på att man inte vet hur man gör eller om man inte vågade visa de fulla konsekvenserna kan vi bara spekulera . Dimridå? Trovärdigt var det i alla fall inte.

”Intet nytt under solen” är ett gammalt talesätt. Historien kommer att upprepas sig när man ska sopa upp efter hanteringen av nedläggningen av högstadiet på Jonsboskolan. Inte heller här har det inför beslutet presenterats någon totalkalkyl över de fulla ekonomiska konsekvenserna . Här finns också lokaler som måste avvecklas eller tas i alternativt bruk. Lokaler som drar kostnader till dess att alternativen genomförts och som binder ett kapital som ska förräntas.  Men det är förmodligen ointressant!

Det är uppenbart att för den politiska ledningen, och den politiska majoriteten, är de fulla ekonomiska konsekvenserna av besluten ointressanta utan det är andra mer diffusa faktorer som styr. Någon långsiktig strategisk plan ser man inte heller behov av. Våra bägge kommunalråd (S o C) gör klart att ” Det är svårt att göra långsiktsplaner när samhället har så stora och täta förändringar”. Det är tydligen bättre att styras av omständigheterna än att försöka styra händelseutvecklingen själv.

Är inte själva meningen med / innebörden av Politik att det handlar om viljan att förändra och påverka utvecklingen i samhället?

Rakt in i dimman utan mål och mening!

Per

”Hedemora stora vinnaren i Dalarna” skriker ”Södran” i stor stil ut på förstasidan i måndagens tidning (2013-11-04). Därtill kan vi läsa att våra kommunalråd är stolta över 2014 års budget och att de tror på en ljus ekonomisk framtid i Hedemora. Nu är det slut på de magra åren.

Det är inte länge sedan vi fick veta att Hedemoras framtid var allt annat än ljus. Vad är det då som plötsligt har hänt så att utvecklingen vänt?

Har makthavarnas väl genomtänkta strategiska framtidsatsningar gett resultat inom:

–          befolkningsutvecklingen?

–          åldersstrukturen?

–          näringslivsområdet och nyföretagande?

–          infrastruktur?

Tänk om så vore, men tyvärr har det inget med ovanstående att göra. Nej, kommunalråden gläds åt att kommunen är största vinnaren i Dalarna när det gäller fördelningen av pengarna i det nya kommunala utjämningssystemet. Kommunen blir en större bidragstagare. Ytterligare drygt 20 Mkr per år. Att det blir mer klirr i kommunkistan har således inget att göra med våra politikers insatser utan kommunens grundläggande problem består. Om det i grunden är så mycket att glädjas åt kan diskuteras.

Man ska naturligtvis inte förringa tillskottet i kommunkassan och vi är ju vana vid att kommunens ekonomi räddas genom utomståendes försorg. Så har det varit under ett antal år. De genom utjämningssystemet tillkommande drygt 20 Mkr ger kortsiktigt ett andrum, men om de inte förvaltas rätt och de underliggande problemen inte löses kommer vi snart att vara tillbaks på ruta ett. Lätt vunnet – lätt försvunnet.

Jag tillhör de som hellre ser att Hedemora är bidragsgivare i skatteutjämningssystemet än bidragstagare för då vore vi en framgångsrik och välmående kommun. Säkerligen finns då de som skulle ha synpunkter på att våra skattepengar kom andra till del. Det lär dock dröja innan frågan blir aktuell, om den någonsin blir.

Vinnare eller förlorare, det är frågan?

Per

Vi är alla i vår fulla rätt att bosätta oss där vi finner att vi kommer att trivas och utvecklas. Härom torde de flesta vara överens. När vi väljer bostadsort gör vi det utifrån egna kriterier och som då vanligtvis ställs mot vad orten har att erbjuda. Vanligen är närheten till arbetet ett tungt och avgörande kriterium, som avgör valet av bostadsort, men också många ser mer till livskvalitet i boendet och väljer då att pendla till arbetet.

För Hedemora kommun, som faktiskt ligger centralt placerat och med närhet till större centra, ligger en av nycklarna till en positiv framtida utveckling just i att vara och få rykte om sig att vara en kommun som ger ett mervärde att leva i. En kommun för ung såväl som gammal.  En kommun med en väl avvägd balans mellan landsbygd och centralort i resursallokeringen. En kommun med en fungerande, väl utbyggd och modern infrastruktur.

Hedemora har under senaste året rekryterat, och kommer under de närmaste åren att behöva rekrytera, ett antal ledande befattningshavare inom den kommunala förvaltningen.  Det är då viktigt att inte bara få rätt individer till befattningarna utan lika viktigt är att fundera över vilka signaler man sänder ut genom rekryteringen.

Jag vidhåller individens fulla rätt att bosätta sig där man själv finner bäst men de som hanterar rekryteringarna borde fundera över vilken signal om kommunen man sänder ut när man låter rekrytera ledande befattningshavare för vilka det inte är aktuellt att bosätta sig i kommunen. När ledande befattningshavare, vars uppdrag är att utveckla kommunen, inte själva väljer att leva och bo här hur ska de då trovärdigt kunna motivera andra att bosätta sig här? Det tål att fundera över.

De kommer säkert att engagerat utföra sitt arbete men de blir inte en del av kommunen. De påverkas i sitt dagliga arbete av vad om sker i kommunen men efter arbetsdagens slut drar de hem till sin kommun, som har sina problem att hantera och som de berörs av och engagerar sig i. Det är inget konstigt med det och helt i sin ordning.

När tex Stjärnsunds- och Långshytteborna tog kampen för sin skola, när drygt 3000 personer skrev under uppropet för Turistbyrån, när här boende individer eller dito grupper tar initiativ till och driver frågor med lokal förankring gör man det av skälet att man lever och bor här. Det är den lokala förankringen och känslan för den egna närmiljön som är drivkraften. Det handlar om att så länge vi bor här är vi en del av vår kommun och att vi påverkas i såväl stort som smått i vad som sker här.

Lokalt engagemang har sin rot i den egna myllan!

Någon kanske tycker att skatteinkomster går förlorade när kommunens anställda inte bosätter sig i kommunen. Så är det förvisso men viktigare är den signal till omgivningen som sänds ut.

Någon annan kanske menar att ska vi få kvalificerade befattningshavare så måste vi acceptera att de inte bosätter sig i vår kommun. Om så är fallet har Hedemora kommun ett verkligt stort problem att lösa.

Man ska inte underskatta det signalvärde som ligger i om kommunens ledande befattningshavare väljer att bosätta sig i kommunen eller inte!

Per

Hedemora kommun kommer om prognosen slår in att i år göra ett överskott på 9,3 mkr. Det låter positivt. Men i likhet med föregående år räddas kommunens resultat av utbetalningar från AFA. I år med 15,7 Mkr. Utan detta tillskott skulle således kommunen göra ett underskott på -6,4 Mkr. Vi kan naturligtvis glädas år tillskottet från AFA men samtidigt står det klart att kommunens budgetprocess och den ekonomiska uppföljningen inte håller måttet. Historien upprepar sig även i år. Räddningen kommer i form av ”oförväntade inbetalningar”. Tredje gången denna mandatperiod.

Även kommunens bolag kommer att gå med vinst och kommunens koncernresultat kommer att uppgå till 18,8 Mkr, allt enligt uttalande av kommunalrådet (C) i ”Södran”. Uttalandet är intressant för på insändarplats i ”Södran” där ”skattebetalare” ger sin syn på hur överskottet ska användas till att minska lånekostnaderna och inte gå in i den löpande driften kommenterar i nätupplagan kommunalrådet (C) insändaren med ”Kommunen har inga lån”. Även om jag inte instämmer med ”skattebetalares” uppfattning så finns det anledning att fundera över kommunalrådets (C) kategoriska uttalande. Det är i grunden frågan om vad är i detta hänseende Hedemora kommun. Jag tror att många delar min uppfattning att all kommunal verksamhet i kommunen utgör Hedemora kommun. Det skulle förvåna om inte kommunalrådet gör sammalunda, åtminstone om man tolkar uttalandet ovan. I koncernen Hedemora kommun ingår de båda underkoncernerna Bostadsbolaget och Energibolaget och dessa hade tillsammans vid senaste årsskiftet långa och korta skulder på drygt 900 Mkr. Betydande delar av dessa lån garanteras av Hedemora kommun så risken ligger hos kommunen och dess skattebetalare. Det gäller att ha helhetsbilden någorlunda klar. Var och en må själv fundera över värdet i kommunalrådets kommentar.

Även inför 2014 ser det hoppfullt ut vad gäller ekonomin. Med ytterligare utbetalningar från AFA och därtill, med största sannolikhet, ett förändrat skatteutjämningssystem som kommer att ge ytterligare c:a 22 Mkr i kassan så bör ekonomin förbättras 2014. Men om det är som rubriken i artikeln i ”Södran” säger ”Hoppfulla siffror inför framtiden” är mer tveksamt. Allt är ju beroende på hur det förbättrade ekonomiska läget används. Om det grävs ner i daglig verksamhet eller om tillfälle tas till att använda utrymmet till satsningar mot framtiden. Satsningar på att göra Hedemora till en attraktiv kommun dit människor söker sig för en framtid. Där satsningar görs på barn och unga, skolor hålls levande och kommunens hela potential används. Där landsbygden och dess orter också ges en plats i utvecklingen. Där satsningar görs på landbygdens skolor och övrig infrastruktur.

Vi får inte glömma att kommunens största och mest överskuggande problem är befolkningsutvecklingen. En utvecklingsprognos som absolut inte pekar mot ”Hoppfulla siffror inför framtiden”.

Rätt hanterat kan det ekonomiska utrymme som tycks uppstå under 2014 innebära en möjlighet, men det är lätt att låta det bara gå in i och uppslukas i den ordinarie verksamheten. Den möjlighet som finns kan snabbt gå förlorad. Vad ska då rädda oss nästa gång?

Några nya bidragssystem kan vi troligen inte förvänta oss och målet borde i stället vara att få en tillväxt i kommunen som gör att vi så småningom blir oberoende av bidragssystemen.

För den uppväxande generationens skull gör något positivt inför framtiden av det ekonomiska utrymme som tycks uppstå!

 Per

Enligt bildningsnämndens ordförande kommer från och med i morgon förmiddag, 2013-10-14, en ny busstur Hedemora – Långshyttan – Hedemora att sättas in. Ordinarie avgångstid från Långshyttan är satt till kl 8,50 men pga vägarbeten i Hedemora är till 15 dec avgångstiden senarelagd 10 minuter. Beräknad ankomsttid i Hedemora är kl 9,25 (9,35).

Om den nya bussturen innebär en lösning på morgonproblemen återstår att se. Vi får, för våra ungdomars skull, hoppas att så blir fallet. Svaret lär vi få under den kommande veckan. Om detta kanske är lösningen på morgonproblemen så återstår, så vitt jag kan förstå, fortfarande problem i hemfärden. Är en slutlig lösning på gång även här?

I diskussionerna inför nedläggningen av högstadiet vid Jonsboskolan varnades från många håll för just den situation i bussandet som nu gällt i nästan två månader. Varningarna var minst sagt högljudda! Som vanligt, ja det börjar bli en ovana, valde de styrande politikerna att inte lyssna till de berördas synpunkter och varningar. Man visste som vanligt bäst.

Det som nu har hänt, fick inte hända men har ändå hänt.

Det är ett syniskt spel man bedriver med ungdomarnas välbefinnande och säkerhet som brickor. Det som skulle gjorts rätt från början, har till fullo ännu inte rättats till trots att det gått i det närmaste två månader, nästan halva höstterminen. Långbänk med våra framtidslöften som schackpjäser i ett parti som politikerna aldrig kan vinna. Till vad nytta?

Ju förr vi kan lägga den här frågan bakom oss ju bättre är det för alla parter. Det behövs en genomtänkt och långsiktig lösning, väl förankrad hos de berörda, och det – NU!

Är det verkligen den slutgiltiga lösningen vi nu ser?

Per

–          Du vi lovade ju att alla skolungar från Jonsbo skulle få sitta i bussen….

–          Ja visst…men…

–          Vi har visst hållt vad vi lovat …så dé så…

–          ????????????

–          Det är väl inte vårt fel…att gamla och andra passagerare är fräcka nog att sno sittplatserna från ungarna…..

–          Ja.. så är det…Vi har ju aldrig lovat de andra passagerarna att de ska få sitta under bussturen…

–          Varför gnäller man då ständigt på oss??????

På insändarplats i ”Södran” kunde man häromdagen läsa ”Ge barnen Jonsboskolan tillbaka”. En vädjan från en orolig medborgare som sett konsekvenserna av den politiska majoritetens beslut. När man nu ser hur den politiska ledningen och skolledningen så kapitalt misslyckats i genomförandet av sitt beslut finns där säkert också en och annan som deltog i beslutet som ifrågasätter sitt handlande. Konstigt vore det annars. Synd bara att man inte tillräckligt satte sig in i frågan eller hade civilkurage nog att stå upp och säga sin mening.

Tyvärr kommer insändarskribenten inte att få sin vädjan hörsammad, hur väl motiverad den än är, ty betongpolitiken har sagt sitt. Amen!

Nedläggningen av högstadiet i Jonsboskolan och tillika skolan i Stjärnsund förklarades med att det behövdes besparingar inom skolan för att undvika underskott. Kanhända har skolförvaltningen härigenom sänkt sina kostnader något men om kommunens kostnader sänkts är mer tveksamt . Till det senare ska jag återkomma. Trots alla besparingar gör skolförvaltningen fortfarande underskott. De fortsätter likt tidigare och nu förutses för året ytterligare 4,8 MKr i baken. Nya besparingar måste till och som vanligt kommer de att drabba eleverna.

Det är inte alltid lätt att sköta den egna ekonomin men då drabbar det bara de närmaste, vilket i sig kan vara jobbigt. Har man i uppdrag att sköta det allmännas/ gemensammas ekonomi och inte är vuxen uppgiften drabbas många och konsekvenserna kan bli förödande på såväl kort som lång sikt. Ansvaret vilar tungt på de ansvariga.

Det är förvånande att, med skolans ständiga underskott och besparingar som går ut över eleverna, det är så tyst från medborgarhåll.  Föräldrarna i Långshyttan och Stjärnsund stred för sina ungdomars rätt till god skolgång på hemmaplan. De tog kampen. Men var finns kampen från elever, föräldrar och organisationer mot de besparingar som vår politiska ledning och skolledning tar beslut om att genomföra?  Mot nedmonteringen av Hedemoras skolor! Var finns insändare, debattartiklar, medias bevakning eller Facebookgrupper som står upp för Hedemoras skolungdomar? Man kunde samla 3000 namnunderskrifter mot en flytt av Turisbyrån, men var finns manifestationen för våra skolungdomar? Hög tid att säga ifrån!

Även om vi har en duktig lärarstab så kommer besparingarna förr eller senare att drabba eleverna och deras studieresultat. Snarare förr än senare! Så får det inte bli!

Nu kommer tydligen den styrande majoriteten att öka budgetramen för 2014 för skolan med 4,8 Mkr. Det är så dags då. Kvarstår underskottet vid 2013 slut så överförs det till 2014 och inte mycket är vunnet. Det sägs från ansvarigt håll ”att man troligen klarar ekonomin utan drastiska besparingar på skolan under nästa år”. Tydligen räknar man med ytterligare besparingar under nästa år men inte drastiska sådana. Det är valår 2014 så naturligtvis vill man inte skylta med ytterligare underskott och stora besparingar men hur det blir återstår att se. Minst lika intressant är hur det ser ut 2015.  Kommer skolans ekonomi att vara i balans eller ligger ytterligare någon skola i vågskålen för nedläggning? Vi minns hur tongångarna gick inför senaste valet. Väljarnas minne sträcker sig säkert längre än så.

Det är på sin plats att erinra om att inför budget 2013 det fanns åtminstone ett parti, LHP, som i sitt förslag avsatt mer pengar till skolan än majoriteten gjorde i sitt förslag. Förslaget från LHP låg i paritet med det underskott som nu förväntas. Majoriteten beslutade och antog sitt eget förslag men det visar sig nu vem som kommer närmast sanningen och därmed vilket parti som var/är bäst förankrat i verkligheten.

Där drömmen tar slut tar den krassa verkligheten över och drömmaren står där nyvaken!

Per

Ny information under ”Detta har hänt”

Per

I början av augusti, 2013-08-02, kunde vi i ”Södran” läsa rubriken ”Nedlagd skola ger ny kompetens”. I artikeln uttryckte representanter för skolledningen att det såg bra ut inför skolstarten. Man hade ”koll på läget”. Nedläggningen av högstadiet på Jonsboskolan hade tillfört stärkt kompetens på högstadiet i Hedemora. Behöriga lärare över hela linjen sånär som på något enstaka ämne. Bemanningen beskrevs som god. Läget bedömdes gott för såväl grundskolan som gymnasiet.  Så lät det då!

Häromdagen, 2013-09-24, kunde vi i samma tidning läsa rubriken ”Sparkraven blev för tuffa för skolan”. Nu heter det att skolan har sagt upp för många lärartjänster och att extra personal måste anställas. Inte heller räcker lokalerna till längre. Ett underskott på 4,8 Mkr förväntas och därmed måste besparingar genomföras. Inköp av skolböcker och annat skolmaterial skjuts på framtiden. Besparingar som tillåts gå ut över våra skolungdomar och därtill försvåra arbetet för en redan hårt prövad grupp; lärarna. Därtill skall läggas att från skolstarten fram till nu, dvs fem veckor, finns det elever som fått nytt scheman sex gånger. Detta drabbar inte bara eleverna utan naturligtvis också berörda lärare. Situationen framstår som mer än lovligt rörig. Hur klarar lärarkåren av att arbeta och göra ett bra jobb under sådana förutsättningar?

Man undrar, när man ser ovanstående, om skolledning och ansvariga politiker över huvud taget har kontroll över händelseutvecklingen inom skolans område? Det ser då inte så ut! Ansvaret vilar tungt på deras axlar.

Vi som följde turerna och debatten angående kommunens budget för 2013 och minns den styrande majoritetens argument och beslut i skolbudgeten är inte speciellt överraskade över utvecklingen. Att det ska vara så svårt att räkna rätt och göra rätt från början!

Inför beslutet att lägga ner Jonsboskolan och då därmed ungdomarna skulle bussas till Hedemora utlovades från ansvarigt håll att alla skulle få sittplats på bussen. Ingen skulle behöva stå under färden till Hedemora. Ett tydligt löfte! Hur skolstarten blev känner vi nu allt för väl. Farhågorna från elever och föräldrar besannades. Kort sammanfattat; kaos och brutna löften. Med rätta upprörda ungdomar och föräldrar. Skolledningen instämde i att det inte alls fungerade bra men lovade snabba förbättringar. Åtgärdat inom en vecka var löftet. Ännu till idag, efter en månad, tvingas passagerare fortfarande att stå i bussen såväl till som från Hedemora. En färd på knappa timmen i vardera riktningen. Häromdagen räknades till 18 stående. Att det ska vara så svårt att hålla givet löfte!

Det finns ungdomar som på morgonen går hemifrån extra tidigt för att kunna kliva på bussen på en tidigare hållplats än de skulle behöva göra bara för att förvissa sig om en sittplats. Däremot tvingas de som bor så att de kliver på sist alltid få börja skoldagen med att stå i närmare en timme. Man torde vara trött redan innan lektionerna börjar. Ingen bra början på ett dagsverke. Detta är fullständigt oacceptabelt och kommer säkert att påverka studieresultatet. Att det ska vara så svårt att göra rätt från början!

Det finns säkert de som tycker att det här är väl inget att bråka om för bussarna har rätt att ta ett antal passagerare stående. Kolla bara hur det funkar i Stockholm, där står man. Förvisso är det så, men i storstan är trafiken långsam och konsekvenserna av en trafikincident blir ringa. Här på landsvägen är hastigheten runt 80 km/tim och en trafikincident kan få förödande konsekvenser för en i bussen stående och oskyddad passagerare.  Om det skulle hända som inte får hända, kommer då skolledning och ledande politiskt ansvariga att stå upp och ta på sig ansvaret? Jag hoppas att jag slipper att få veta!

Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att beräkna hur många bussar som behöver sättas in. Bussbolaget torde veta ganska så exakt hur många passagerare som åkt med bussarna tidigare, lägg därtill antalet tillkommande elever som ska bussas och dividera det totala antalet med antalet sittplatser i en buss. Runda upp till närmaste heltal så har man bussbehovet. Att det ska vara så svårt att räkna rätt?

Vi har just fått veta att politikerna ska förbättra sina kontakter med skolan och dess personal, föräldrar och elever. Ett tillfälle för politikerna att be eleverna om hjälp med matematiken. Jag är säker på att eleverna klarar den matte som behövs. Då kanske det inte blir så svårt att räkna rätt och göra rätt från början.

Det är trist att se hur skolfrågorna hanteras/hanterats i Hedemora kommun. Hur den unga generationen, som en dag ska ta över och utveckla vårt samhälle, behandlas av dagens beslutsfattare.  Vilken uppfattning får ungdomarna om oss vuxna, och vilka värderingar tar de med sig ut i livet, när vi inte står vid vårt ord och håller vad vi lovat? Kan vi verkligen förvänta oss att de i framtiden väljer att stanna i Hedemora som svikit dem och tror vi verkligen att vi kan attrahera unga familjer att välja Hedemora som bostadsort när vi hanterar skolfrågorna som vi gör? Det tål att fundera över!

Våra barns och ungdomars utveckling är det viktigaste vi har. Det är det arv som vi, föräldragenerationen och vi före, lämnar till dem och som de har att förvalta och i sin tur lämna vidare till sina efterkommande. Skolan har under lång tid varit en viktig förmedlare av detta arv och är i dag än viktigare. För den uppväxande generationen är skolan av vital betydelse och i slutändan är det en fråga om prioritering. Det borde inte vara så svårt att räkna rätt och att göra rätt från början!

Det sätt som skolfrågorna under senare år hanterats på i Hedemora gagnar inte den uppväxande generationen.

Ge de unga en chans!

Per